Akut till veterinären
Sök akut om katten visar något av följande.
- Anfallet pågår fortfarande när det har gått 5 minuter.
- Katten får fler än ett anfall inom 24 timmar.
- Ett nytt anfall börjar innan katten har återhämtat sig från det förra.
- Katten har svårt att andas eller förblir okontaktbar efter att ryckningarna har upphört.
- Anfallet kommer efter en huvudskada eller vid misstänkt förgiftning.
Ring kliniken direkt om anfallet pågår. Flytta undan föremål som katten kan slå sig på och hindra den från att falla från en höjd. Försök inte hålla fast katten och stoppa inget i munnen. Ta tid om det går att göra säkert.
Allmänt om tillståndet
Vid ett fokalt anfall börjar den onormala aktiviteten i en avgränsad del av hjärnan. Katten kan till exempel rycka i ena örat eller läppen, dregla eller tugga i luften. Ett fokalt anfall kan övergå i ett generaliserat anfall. Då påverkas båda hjärnhalvorna och katten kan falla, stelna och få rytmiska rörelser i benen. Ibland är den fokala början så kort att ägaren först ser när katten faller.
Vid idiopatisk epilepsi återkommer oprovocerade anfall utan att utredningen visar en bakomliggande sjukdom. Vid strukturell epilepsi uppstår anfallen som följd av en förändring i hjärnan, till exempel en tumör eller en gammal skada. Reaktiva anfall uppstår när något utanför hjärnan påverkar dess funktion, till exempel lågt blodsocker eller ett gift. Kramper är ett symtom där grundorsaken måste sökas.
Orsaker
- Idiopatisk epilepsi.
- Skador på huvudet, exempelvis efter ett fall eller en trafikolycka.
- Hjärntumörer eller andra förändringar som påverkar hjärnvävnaden.
- Inflammatoriska sjukdomar i centrala nervsystemet, såsom hjärnhinneinflammation och meningoencefalit. FIP och toxoplasmos är exempel på infektioner som kan ligga bakom.
- Ämnesomsättningsrubbningar vid lever- eller njursvikt, lågt blodsocker eller förändrade salthalter i blodet.
- Förgiftningar, till exempel av bly, insektsmedel eller vissa läkemedel.
- Medfödda missbildningar i hjärnan.
I en genomgång av 118 katter med epileptiska anfall vid två kliniker i Finland och Litauen kunde orsaken klassificeras hos 89 katter. Av dessa fick 72 diagnosen idiopatisk epilepsi (80,9 %). För de övriga katterna räckte undersökningsresultaten inte för att fastställa orsaken.
Riskfaktorer
- Hos unga katter är idiopatisk epilepsi en möjlig orsak till återkommande anfall. Medfödda förändringar och infektioner kan också ge anfall tidigt i livet.
- Hos äldre katter med nya anfall överväger veterinären bland annat tumörer och ämnesomsättningsrubbningar.
- Katter med kroniska lever- och njursjukdomar kan få anfall om sjukdomen ger allvarliga rubbningar i ämnesomsättningen.
- Utekatter och katter som kommer i kontakt med gifter kan utsättas för exempelvis bekämpningsmedel. Även en innekatt kan exponeras för olämpliga läkemedel eller fästingmedel för hund. Sådana fästingmedel kan innehålla permetrin, som kan ge kramper hos katter.
Vanliga symtom
- Plötslig medvetslöshet, främst vid generaliserade anfall.
- Kramper i hela kroppen eller lokala ryckningar, till exempel på ena sidan av ansiktet.
- Tuggrörelser, dregling.
- Ofrivillig urinering eller tarmtömning.
- Förvirring efter anfallet, under den postiktala fasen.
- Vid status epilepticus ett långvarigt anfall eller anfall som avlöser varandra utan återhämtning.
Under den postiktala fasen kan katten gå planlöst, vara ostadig eller ha svårt att orientera sig. Vissa katter är i stället ovanligt trötta under återhämtningen.
Komplikationer och följder
- Skador när katten faller under anfallen.
- Hjärnödem och död vid långvariga kramper.
- Syrebrist och organskador vid svårt eller långvarigt förlopp.
- Återkommande anfall när den bakomliggande sjukdomen kvarstår eller epilepsin är svår att kontrollera.
Vid ihållande kramper kan kroppstemperaturen stiga och andningen påverkas. Katten kan därför behöva övervakas även när de synliga ryckningarna har upphört. Tillfällig ostadighet kan höra till återhämtningen, medan kvarstående neurologiska besvär också kan bero på det som utlöste anfallet.
Diagnos hos veterinären
- Sjukdomshistoria med ägarens beskrivning av anfallen och hur katten mår mellan dem.
- Neurologisk undersökning av bland annat gång, syn och reaktioner.
- Blodstatus och biokemiska blodprover för att kontrollera lever, njurar, salter och glukos.
- Riktade tester vid misstanke om infektioner som FIP, toxoplasmos, FeLV eller FIV.
- MR eller DT av hjärnan vid misstanke om en förändring i skallen.
- Analys av ryggmärgsvätska när veterinären misstänker inflammation eller infektion. Vid misstanke om förhöjt tryck i skallen kan det vara riskabelt att ta provet.
Veterinären bedömer om händelsen kan ha varit ett krampanfall eller något som ser liknande ut. En katt kan exempelvis falla omkull och rycka till vid svimning. Vid misstanke om en förändring i hjärnan kan MR visa sådant som inte framgår av blodproverna. Om katten nyligen haft ett anfall kan delar av den neurologiska undersökningen behöva upprepas när den har återhämtat sig.
Behandling
Vid pågående kramper försöker veterinären bryta anfallet, övervaka andningen och kontrollera kroppstemperatur och blodsocker. Under vården kan personalen begränsa starkt ljus och ljud runt katten. Lågt blodsocker eller en allvarlig saltrubbning kan behöva korrigeras samtidigt. En katt med misstänkt förgiftning kan behöva särskilda åtgärder beroende på vad den har fått i sig.
Vid återkommande anfall bedömer veterinären behovet av anfallsförebyggande läkemedel utifrån orsaken, hur ofta anfallen kommer och hur svåra de är. Vid uppföljningen kan tidpunkterna i en anfallsdagbok visa om anfallen har blivit färre eller kortare. Veterinären kan också behöva kontrollera biverkningar och ta blodprover under behandlingen.
Förebyggande
- Skydda katten mot gifter och läkemedel som är farliga för djur.
- Följ veterinärens plan för kontroll av kroniska lever- och njursjukdomar.
- Följ planen för regelbundna undersökningar hos veterinär efter de första anfallen.
- Följ behandlingsschemat noga vid anfallsförebyggande behandling. Ändra inte medicineringen på egen hand.
- Ge katten en lugn viloplats där den kan återhämta sig mellan episoderna.
Vad betyder det för dig som kattägare?
Även ett enda epileptiskt anfall kräver utredning för att utesluta tumör, infektion eller förgiftning. Anteckna vad katten gjorde precis innan, vilken del av kroppen som började röra sig och hur lång tid det tog innan den gick och reagerade som vanligt. Filma om det går utan att fördröja vården. Vid ett långvarigt eller upprepat anfall ska du genast åka till djurkliniken.
Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta veterinär direkt vid första tecken på sjukdom.
Vanliga frågor
Kan ett krampanfall märkas bara i ansiktet?
Ja, ett fokalt anfall kan ge upprepade ryckningar i en läpp, ett öra eller ena sidan av ansiktet. Katten kan också tugga i luften eller dregla. En film kan hjälpa veterinären att se hur rörelserna börjar.
Vad kan jag göra medan katten har kramper?
Flytta undan hårda föremål och försök minska ljud och ljus omkring katten. Håll händerna borta från munnen och ta tid på anfallet. Ring djurkliniken om anfallet pågår eller om katten får ett nytt anfall.
Varför går katten omkring och verkar förvirrad efteråt?
Efter anfallet kan katten vara desorienterad, ostadig eller ovanligt trött medan hjärnan återhämtar sig. Det kallas den postiktala fasen. Om katten förblir okontaktbar, har svårt att andas eller får ett nytt anfall behöver den akut vård.
Kan ett anfall bero på något utanför hjärnan?
Ja, till exempel kan lågt blodsocker, en svår saltrubbning eller en förgiftning utlösa ett reaktivt anfall. Veterinären tar därför ofta blodprover tidigt och frågar om läkemedel, andra sjukdomar och vad katten kan ha fått i sig.
Redaktionen för Tassio
Källor
- Första hjälpen katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-06.
- Seizures and Epilepsy in Cats, VCA Animal Hospitals, läst 2026-11-06.
- Epilepsy in Small Animals, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-06.
- Clinical and Diagnostic Features of Feline Epilepsy: Distribution of Seizure Types and Associated Factors, Veterinary Sciences, läst 2026-11-06.
- Epileptic seizures in cats: practical approaches to diagnosis, Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-06.
- Min katt har kommit i kontakt med hundens fästingmedel, Läkemedelsverket, läst 2026-11-06.
- Neurology: Encephalitis in Dogs & Cats, NC State College of Veterinary Medicine, läst 2026-11-06.
- Akutvård katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-06.
- Inneliggande hundar och katter med kramper, SLU, läst 2026-11-06.
