Akut till veterinären
Sök akut om katten har något av följande symtom.
- Den får kramper eller flera anfall i följd.
- Den blir svår att väcka, kollapsar eller förlorar medvetandet.
- Den kan plötsligt inte stå, går i cirklar eller faller när den försöker gå.
- Den har svårt att andas eller kan inte svälja normalt.
- Den har feber och är samtidigt mycket slö eller tydligt öm i nacken.
Håll katten borta från trappor och höga möbler om den är ostadig. Vid ett anfall kan du ta tid och flytta undan föremål som katten kan slå sig på. Håll händerna borta från munnen.
Allmänt om sjukdomen
Hjärnhinnorna omsluter hjärnan och ryggmärgen. Vid inflammation störs nervcellernas funktion och hjärnan kan svullna. Det ger neurologiska störningar av olika svårighetsgrad, från lätt förvirring till kramper och koma. Hos katter kan sjukdomen vara akut eller kronisk och ibland lämna bestående skador även med behandling. Om också ryggmärgen är inflammerad kallas tillståndet meningoencefalomyelit.
Symtomen beror delvis på var inflammationen sitter. När storhjärnan påverkas kan katten gå i cirklar, få anfall eller reagera annorlunda på människor den känner. Förändringar i lillhjärnan kan göra att gången blir bredbent och att stegen blir för höga eller för långa. Om hjärnhinnorna är inflammerade kan det göra ont att sänka huvudet till matskålen.
Orsaker
- Felint coronavirus, särskilt vid torr form av FIP, kan orsaka inflammation i centrala nervsystemet.
- Parasiten Toxoplasma gondii kan vid toxoplasmos påverka nervsystemet och ibland även ögon eller lungor.
- Katter med FeLV eller FIV kan få neurologiska symtom och vara mer sårbara för andra infektioner.
- Svampar som Cryptococcus neoformans och Aspergillus kan orsaka inflammation i hjärnan.
- Bakterier kan nå hjärnan via blodet vid en allvarlig infektion eller sprida sig från en infektion i mellanörat eller innerörat. En infekterad skada kan också ge bakterier en väg in.
- En immunmedierad inflammation kan misstänkas när fynden tyder på inflammation och utredningen inte har visat någon infektion.
Rustrelavirus är förknippat med vingelsjuka, en neurologisk sjukdom som bland annat har beskrivits hos svenska katter. I en undersökning av äldre svenska vävnadsprover påvisades virusantigen hos samtliga 13 katter med vävnadsförändringar typiska för vingelsjuka. Hos 12 av dem kunde även virusets arvsmassa påvisas med en PCR-analys (RT-qPCR).
Riskfaktorer
- Unga katter med omoget immunförsvar kan vara särskilt mottagliga för vissa infektioner. FIP är vanligare hos unga katter än hos äldre.
- Katter smittade med FeLV eller FIV kan ha nedsatt immunförsvar.
- Katter från katthem och uppfödningar kan löpa större risk för kontakt med smittämnen om många katter hålls tillsammans.
- Katter som lever ute eller träffar hemlösa katter kan utsättas för smitta genom närkontakt, slagsmål eller jakt. Katter kan få i sig toxoplasma genom att äta infekterade smågnagare eller fåglar.
- Försvagade och äldre katter kan också insjukna.
Det finns begränsad kunskap om hur stor betydelse de här faktorerna har för meningoencefalit som helhet.
Vanliga symtom
- Feber, slöhet, matvägran.
- Beteendeförändringar som kan märkas som aggressivitet, apati, förvirring eller att katten söker mindre kontakt.
- Ostadig gång, nedsatt koordination.
- Darrningar eller krampanfall.
- Förlamningar och pareser, det vill säga nedsatt muskelkraft i till exempel ett ben eller ena sidan av ansiktet.
- Ömhet när huvudet eller halsen vidrörs.
- Sänkt medvetande och i värsta fall koma vid svårt förlopp.
Ibland märks förändringen först genom att katten missar en välbekant avsats eller inte längre vill hoppa. Vid FIP kan neurologiska symtom uppträda tillsammans med avmagring, återkommande feber och inflammation inne i ögat.
Komplikationer och följder
- Kroniska neurologiska störningar som pareser, kramper eller nedsatt balans.
- Hydrocefalus, som innebär att hjärnans vätskefyllda hålrum vidgas.
- Blindhet eller dövhet när de nervbanor som förmedlar syn och hörsel skadas.
- Svikt i flera organ vid infektioner i hela kroppen, till exempel FIP.
- Död vid ett svårt sjukdomsförlopp.
Även om behandlingen lyckas kan en skada i nervvävnaden bli bestående. Prognosen beror på orsaken, hur utbredd inflammationen är och om katten återfår funktioner som att kunna gå, svälja och äta själv.
Diagnos hos veterinären
- Neurologisk undersökning för att bedöma gång, reflexer, syn och vakenhet.
- Blodstatus och biokemiska blodprover för att leta efter tecken på inflammation, infektion eller rubbningar som kan ge liknande symtom.
- Riktade blodprover för exempelvis toxoplasmos, FeLV och FIV.
- MR eller DT av hjärnan för att leta efter svullnad, inflammationshärdar eller andra förändringar.
- Analys av ryggmärgsvätska för att undersöka mängden protein och antalet och typen av celler.
- PCR för att påvisa arvsmassa från vissa smittämnen i ett prov som valts utifrån den misstänkta orsaken.
Veterinären bedömer om det är säkert att ta prov på ryggmärgsvätskan. Bilddiagnostik kan behövas först, särskilt vid misstanke om svullnad eller en förändring som tar plats i skallen. Antikroppar mot kattens coronavirus i blodet visar att katten har varit infekterad med viruset. För diagnosen FIP behövs ytterligare fynd.
MR kan visa var skadan är tydligast. Hos en katt med tilltagande vinglighet syntes förändringarna främst i lillhjärnan på MR. Vid senare undersökning av hjärnvävnaden sågs inflammation också i storhjärnan och hjärnstammen.
En öroninfektion kan sitta djupare än vad som syns vid en vanlig undersökning. Bland 19 remitterade katter med misstänkta komplikationer innanför skallbenet vid mellan- eller inneröreinflammation fanns en beskrivning av hörselgången och trumhinnan hos 15 katter. Trumhinnan såg normal ut hos 7 av dessa (47 %).
Behandling
Katten kan behöva läggas in för att få vätska och näring och för att behandla kramper. Bakterie- och svampinfektioner kräver olika läkemedel, och vid FIP kan veterinären överväga antiviral behandling. Om en djup öroninfektion ligger bakom sjukdomen kan provtagning för odling och ibland dränering eller kirurgi behövas. Vid misstänkt immunmedierad inflammation kan immunhämmande behandling bli aktuell efter utredning av infektion. Vid återbesök kan veterinären jämföra bland annat gång, muskelkraft och anfall med läget när behandlingen började.
Förebyggande
- Följ planen för vaccination mot kattpest, herpesvirus och calicivirus. Vaccin mot FeLV kan vara aktuellt för katter som riskerar att utsättas för smittan.
- Minska risken för smitta från okända katter. Undvik rått kött som kan innehålla toxoplasma.
- Låt veterinären behandla öroninflammationer och andra kroniska infektioner i tid.
- Ge ett balanserat foder och anpassa parasitkontrollen efter hur katten lever.
Vad betyder det för dig som kattägare?
Meningoencefalit är en av de svåraste sjukdomarna i kattens nervsystem. Kramper, sänkt medvetande och plötsligt förändrad gång är akuta varningssignaler. Berätta för kliniken när symtomen började och om katten haft öronbesvär, feber eller ändrad aptit. En kort film kan visa ett anfall eller hur katten går, om du kan filma utan att fördröja resan. Vid transport kan en stadig bur med en handduk i botten minska risken att katten halkar.
Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta veterinär direkt vid första tecken på sjukdom.
Vanliga frågor
Kan en katt ha meningoencefalit utan feber?
Ja, feber kan förekomma men symtomen beror på orsaken och vilka delar av nervsystemet som är påverkade. En katt som plötsligt faller, får kramper eller blir svår att få kontakt med behöver akut vård även om temperaturen verkar normal.
Varför kan veterinären vilja göra MR före prov på ryggmärgsvätskan?
MR kan visa svullnad eller en förändring som tar plats i skallen. Sådana fynd kan tyda på förhöjt tryck, vilket ökar risken för allvarliga komplikationer när veterinären tar prov på ryggmärgsvätskan.
Betyder ett positivt test för coronavirus att katten har FIP?
Ett positivt antikroppsprov i blodet visar att katten har varit infekterad med felint coronavirus. Veterinären bedömer misstanken om FIP utifrån symtomen, fynd vid undersökningen och resultat från prover som valts ut för den katten.
Kan katten bli stadig på benen igen?
En katt kan återfå en del av sin rörlighet när inflammationen avtar. Hur mycket den återhämtar sig beror på orsaken och skadan i nervvävnaden. Vid uppföljningen kan veterinären bedöma om katten står stadigare, går utan stöd och hittar fram till matskålen.
Redaktionen för Tassio
Källor
- Meningitis and Encephalitis in Cats, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-06.
- Meningitis, Encephalitis, and Encephalomyelitis in Animals, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-06.
- Felin infektiös peritonit (FIP) och felint coronavirus (FCoV), SVA, läst 2026-11-06.
- Toxoplasma gondii, SVA, läst 2026-11-06.
- Meningoencephalitis of unknown origin with predominant cerebellar involvement in a cat: clinical, MRI and pathological findings, Journal of Feline Medicine and Surgery Open Reports, läst 2026-11-06.
- Felint leukemivirus (FeLV), SVA, läst 2026-11-06.
- Vaccination katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-06.
- Clinical features and short-term outcome of presumptive intracranial complications associated with otitis media/interna: a multi-center retrospective study of 19 cats (2009–2017), Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-06.
- Akutvård katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-06.
- Evidence of rustrela virus-associated feline staggering disease in Sweden since the 1970s, Acta Veterinaria Scandinavica, läst 2026-11-06.
- Neurology: Encephalitis in Dogs & Cats, NC State College of Veterinary Medicine, läst 2026-11-06.
