Akut till veterinären
Sök akut om katten visar något av följande.
- Katten börjar plötsligt släpa bakbenen efter sig.
- Katten kollapsar eller kan plötsligt inte resa sig.
- Katten har plötsligt mycket ont eller vägrar stödja på ett ben efter ett fall.
- En hård utväxt på benet har fått ett djupt eller kraftigt blödande sår.
En plötslig förlamning i bakbenen kan bero på en blodpropp och måste bedömas direkt. Nytillkommen hälta eller ökande stelhet behöver också undersökas, även när katten fortfarande kan ta sig fram.
Allmänt om sjukdomen
Hos vikörade katter påverkar den gen som får öronen att vikas också utvecklingen av brosket. Förändringarna kan omfatta lederna och de små benen i tassarna samt svanskotorna. Sjukdomen kan märkas redan hos kattungar och förvärras med åldern.
När ben och leder formas annorlunda kan det bildas benutväxter kring lederna, särskilt nedtill på bakbenen. Benen i en tass kan bli korta och breda och få en oregelbunden form. Det kan göra leden stel och belastningen smärtsam. I svåra fall leder förändringarna till kronisk smärta, hälta och funktionsnedsättning.
Orsaker
- Mutationen i genen TRPV4 är dominant. Den ger vikta öron och kan samtidigt påverka utvecklingen av brosk och benvävnad.
- Parning av två vikörade katter kan ge ungar som ärver en kopia av varianten från vardera föräldern. De ungarna kan få svåra förändringar redan tidigt i livet.
- Även katter från parning av vikörad och rakörad katt kan ärva anlaget och bli sjuka. Symtomen kan vara lindrigare, men en kopia räcker för att sjukdomen ska kunna utvecklas.
En katt med en kopia av varianten kallas heterozygot. En katt med två kopior kallas homozygot. Både öronens form och skelettförändringarna har samband med hur varianten påverkar brosket.
Riskfaktorer
- Rasen scottish fold.
- Nedärvd genvariant för vikta öron, även hos korsningar.
- Avel där båda föräldrarna kan föra vidare anlaget.
En katt kan få skelettförändringar även om dess härstamning är okänd. Svår osteokondrodysplasi har också dokumenterats hos korsningar som hade ärvt två kopior av genvarianten. I en australiensisk journalstudie var medianåldern vid registrerad klinisk diagnos 20 månader. För de flesta av de diagnostiserade katterna ställdes diagnosen mellan 3 och 29 månaders ålder.
Vanliga symtom
- Förtjockade och missbildade leder i benen, särskilt nära tassarna.
- Kort och tjock svans som är svår att böja.
- Hälta. Katten rör sig och hoppar ogärna.
- Ömhet när lederna känns igenom.
- Nedsatt rörlighet och stel gång, ibland tydligare efter vila.
- Vid svåra former kan katten ha svårt att gå eller ta sig över en tröskel.
En katt med ont i lederna kan välja en sovplats på golvet eller dra sig upp på en möbel med frambenen. Katten kan också bli mindre aktiv. En förtjockning vid hasen kan kännas hård när den beror på nybildat ben kring leden.
Komplikationer och följder
- Kronisk smärta.
- Tilltagande hälta.
- Missbildade ben och svans.
- Artros med allt stelare leder.
- Sämre livskvalitet om katten får svårt att röra sig och vila bekvämt.
Benutväxter och oregelbundna ledytor kan göra det svårt att böja tassarna. I svåra fall kan delar av benen växa samman. Katten kan börja avlasta den ömmaste leden, vilket gör att musklerna i andra delar av kroppen arbetar mer och kan bli ömma.
Diagnos hos veterinären
- Klinisk undersökning. Veterinären tittar på hur katten går, känner på ben och svans och bedömer vilka leder som gör ont eller har sämre rörlighet.
- Röntgen. Bilderna kan visa typiska förändringar i ben och leder, bland annat korta eller missformade tåben och nytt ben kring hasleden.
- Datortomografi i svåra fall. Undersökningen kan ge en mer detaljerad bild av benutväxternas läge.
- Genomgång av stamtavlan och ärftlig benägenhet när kattens härstamning är känd.
En röntgenbild kan visa förändringar även om katten fortfarande använder benet. Om härstamningen är okänd kan ett DNA-prov visa om katten bär genvarianten. För att bedöma smärtan behöver veterinären också veta vad katten faktiskt klarar hemma, till exempel om den fortfarande hoppar upp till en plats den brukar använda.
Behandling
Sjukdomen går inte att bota helt, så behandlingen är symtomatisk och stödjande. Målet är att lindra smärtan och hjälpa katten att röra sig.
- Inflammationsdämpande smärtstillande läkemedel, NSAID, kan ingå efter veterinärens bedömning.
- Vid smärta i samband med artros kan veterinären bedöma om antikroppsbehandling med frunevetmab passar katten. Veterinären följer effekten på smärtan och kattens rörelser vid återbesöken.
- Fysioterapi, massage och anpassad träning kan hjälpa katten att behålla rörligheten. En öm och stel led behöver rörelser som katten klarar utan att tvingas.
- Viktkontroll kan minska belastningen på lederna om katten är överviktig.
- Vid svåra lokala förändringar kan en specialist överväga operation eller strålbehandling för att lindra besvären.
Kunskapen om strålbehandling bygger på ett fåtal beskrivna fall. I ett fall fick en katt lokal strålbehandling mot smärtsamma benutväxter kring en hasled. Symtomen försvann inom 2 veckor och ingen hälta rapporterades under 16 månaders uppföljning. Effekten hos andra katter är svår att förutsäga.
Tecken på att smärtan har minskat kan vara att katten har lättare att gå, leka och sköta pälsen. Behovet av smärtlindring kan ändras när besvären utvecklas. Vid svår smärta trots behandling behöver kattens livskvalitet bedömas.
Förebyggande
- Det enda säkra sättet att förebygga att anlaget förs vidare från en vikörad katt är att avstå från att använda den i avel.
- I Sverige är avel som kan leda till lidande förbjuden. Det gäller bland annat om en parning ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos ungarna.
- Inom FIFe, där SVERAK är medlem, får katter med osteokondrodysplasi och katter med en sådan katt i härstamningen varken registreras eller användas i avel.
- Uppfödare och kattägare behöver känna till sambandet mellan vikta öron och sjukdomen.
- Om du har en vikörad katt, håll koll på gång och svans från ung ålder och kontakta veterinären vid de första tecknen på stelhet.
Vad betyder det för dig som kattägare?
Osteokondrodysplasi hos scottish fold är en allvarlig ärftlig sjukdom som hänger direkt ihop med rasens kännetecken. De vikta öronen visar att brosket påverkas. Om katten blir stel kan du filma den när den går eller försöker ta sig upp till sin vanliga liggplats. Klivsteg till en favoritplats och en kattlåda med låg ingång kan underlätta för en katt som har ont.
Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.
Vanliga frågor
Är alla vikörade katter lika svårt drabbade?
Nej. Förändringarna kan vara lindriga eller ge svår smärta och nedsatt rörlighet. Katter som har ärvt varianten från båda föräldrarna löper risk att utveckla svåra förändringar tidigt. Även en katt som bara ärvt en kopia kan få besvär.
Kan ett DNA-test visa hur ont katten har?
Testet kan visa om katten bär varianten i TRPV4. Smärtan bedöms genom att veterinären undersöker katten och väger in hur den rör sig och vad som har förändrats hemma.
Vad kan jag se hos en ung katt?
En unge kan undvika att klättra, halta eller ha en ovanligt stel, kort svans. Tecknen kan komma tidigt. Hälta hos en ung katt behöver undersökas eftersom även skador kan göra att den undviker att belasta ett ben.
Kan smärtlindring göra det lättare för katten att röra sig?
Ja, smärtlindring kan göra att katten börjar använda ett ben mer och lättare kan röra sig i hemmet. De ärftliga förändringarna i ben och brosk finns kvar. Veterinären följer effekten genom att bedöma hur katten rör sig och fungerar.
Redaktionen för Tassio
Källor
- Avel med katter, Jordbruksverket, läst 2026-11-07.
- Health & Welfare Rules, Fédération Internationale Féline, läst 2026-11-07.
- Members, Fédération Internationale Féline, läst 2026-11-07.
- An estimation of osteochondrodysplasia prevalence in Australian Scottish Fold cats: a retrospective study using VetCompass Data, BMC Veterinary Research, läst 2026-11-07.
- Osteochondrodysplasia in three Scottish Fold cats, Journal of Veterinary Science, läst 2026-11-07.
- Osteochondrodysplasia in Scottish Fold cross-breed cats, Journal of Veterinary Medical Science, läst 2026-11-07.
- Hälta hos katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-07.
- Artros hos katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-07.
- Solensia – bipacksedel, FASS Djur, läst 2026-11-07.
- Efficacy of brachytherapy on osteochondrodysplasia in a Scottish Fold cat, European College of Veterinary Surgeons, kongressabstract, läst 2026-11-07.
