Ataxi hos hund – orsaker till vinglande och förlorad koordination

Översikt

Förlorad koordination är ett fynd vars orsak behöver utredas

Vid ataxi är styrningen av rörelserna störd, och problemet är inte bara brist på muskelstyrka eller hälta. En hund kan ändå ha både ataxi och svaghet, särskilt när de banor som för information om kroppens läge är skadade. Pares innebär en delvis nedsatt rörelseförmåga. Vid förlamning saknas viljestyrda rörelser helt. Störd koordination delas oftast in i 3 huvudformer: proprioceptiv, cerebellär och vestibulär ataxi.

Proprioception är den information som nervsystemet för om benens och kroppens läge. Lillhjärnan hjälper till att finjustera rörelserna. En störning i det vestibulära systemet, balanssystemet, kan sitta i innerörat eller hjärnstammen. Undersökningar av vinglande som ser likadant ut utifrån försöker därför lokalisera problemet i nervsystemet.

Orsaker

Störd information om kroppens läge

Proprioceptiv ataxi kan uppstå av skada på en perifer nerv, ryggmärgen eller en nervbana som går till hjärnan. Drabbade hundar kan svaja när de går och sätta fötterna längre isär än vanligt. Ett diskbråck, en tumör, inflammation eller en olycka kan till exempel skada ryggmärgen. En störning i ryggmärgens blodflöde, till exempel fibrokartilaginös emboli, kan också ge tecken.

Sjukdom i balansorganen eller hjärnstammen

Infektion i inner- eller mellanörat kan hänga ihop med vestibulärt vinglande. Andra möjliga orsaker är bland annat en huvudskada, en tumör eller läkemedel som skadar innerörat. Vid plötsligt idiopatiskt vestibulärt syndrom hos en äldre hund kan den exakta orsaken förbli okänd. Inflammation eller infektion i hjärnstammen kan ge en central vestibulär störning.

Sjukdom i lillhjärnan och andra störningar i kroppen

Förtvining av lillhjärnan, en utvecklingsstörning, en tumör eller inflammation kan förändra stegens precision. Ärftlig cerebellär ataxi hos finsk stövare hänger ihop med en förändring i genen SEL1L. Det är en framskridande nedbrytning av lillhjärnan som börjar i valpåldern.

Lågt blodsocker, kalium eller kalcium kan också hänga ihop med vinglande. Metronidazol kan ge vestibulära eller cerebellära tecken som biverkning eller genom förgiftning. Svåra sjukdomar i cirkulation eller andning kan också visa sig som störd koordination.

Riskfaktorer

Riskfaktorerna för ataxi varierar beroende på vilken sjukdom som stör nervsystemets funktion. Medfödda och utvecklingsrelaterade neurologiska sjukdomar är mer framträdande hos unga djur, medan tumörer och degenerativa sjukdomar är vanligare hos äldre. Idiopatiskt vestibulärt syndrom förekommer särskilt hos gamla hundar. Disksjukdom kan dock ge tecken hos en ung vuxen hund.

En särskild recessivt ärftlig cerebellär ataxi är känd hos finsk stövare. I en studie visade drabbade valpar de första tecknen vid en genomsnittlig ålder på 9 veckor, med en spridning på 4–12 veckor. Både han- och tikvalpar drabbades. Denna åldersfördelning gäller just den ärftliga sjukdomen, inte alla valpar som vinglar. Bland 241 hundar utan tecken i en genetisk studie av rasen var 24, eller ungefär 10 %, bärare. Det är ett resultat från en äldre studiegrupp, inte en aktuell uppskattning av andelen bärare bland alla finska stövare.

Typiska symtom

Den vanligaste iakttagelsen är en ostadig gång där hunden inte kan styra stegen normalt. Tecknen kan vara:

• Kroppen svajar och hunden står bredare än vanligt.
• Tassarna släpas så att klorna skrapar mot marken.
• Stegen blir för höga eller når för långt.
• Hunden lutar, faller eller rullar åt ena sidan.
• Sned huvudhållning och ofrivilliga ryckiga ögonrörelser, nystagmus.
• Darrningar i huvudet när hunden börjar röra sig eller gör en målinriktad rörelse.

En hund med cerebellära tecken kan se nästan normal ut i vila, även om en tydlig avvikelse syns när den börjar röra sig. Vid sned huvudhållning är ena örat lägre än det andra. Om huvudet bara är vridet förblir öronen i jämnhöjd medan nosen pekar åt sidan. Ihållande vridning av huvudet och cirkelgång åt samma håll kan också hänga ihop med en skada i framhjärnan. En balansstörning kan ge illamående, kräkningar och minskad aptit. Vid en dubbelsidig vestibulär störning kan hunden gå nära marken och svänga huvudet från sida till sida.

Komplikationer och följder

Orsaken avgör prognosen

Vissa sjukdomar som ger ataxi går att behandla, medan andra förvärras trots behandling. Den snabbt framskridande ärftliga nedbrytningen av lillhjärnan hos finsk stövare ska inte likställas med en tillfällig balansstörning. Alla 10 drabbade valpar av finsk stövare i studien avlivades på grund av snabbt förvärrade tecken och dålig prognos.

Svår ryggmärgsskada till följd av disksjukdom kan också ge svårigheter att tömma urinblåsan.

Återhämtning från vestibulära tecken

Vid idiopatiskt vestibulärt syndrom hos äldre hundar börjar en tydlig förbättring ofta inom 2–3 dagar. Fullständig återhämtning kan ske inom 1–2 veckor. En annan uppskattning av återhämtningstiden är ungefär 2–3 veckor. En del hundar får en bestående sned huvudhållning eller lätt ostadighet. Tecken som förvärras eller en förbättring som uteblir kan tyda på en allvarligare bakomliggande sjukdom.

Undersökning hos veterinären

Tecknens debut och neurologisk undersökning

Veterinären tar reda på när tecknen började och om de är konstanta, återkommande eller gradvis förvärras. Läkemedel, möjlig exponering för gift och en föregående olycka ingår också i sjukhistorien. Gången iakttas från sidan, framifrån och bakifrån på ett underlag med bra fäste. Lindrigt förlorad koordination kan bli särskilt tydlig i svängar, även om det är lättare att gå rakt.

Undersökningen skiljer störd koordination från muskelsvaghet, hälta och onormala ofrivilliga rörelser. Test av ställningsreaktioner hjälper till att lokalisera bortfall i nervbanorna och skilja ett neurologiskt problem från ett ortopediskt. Att hunden drar undan benet efter beröring eller nyp kan vara en ryggmärgsreflex. Det visar inte i sig att hunden medvetet känner stimulit. Vid sjukdom i lillhjärnan kan proprioceptionstesterna vara normala trots tydligt felaktig steglängd. Veterinären kan till exempel bedöma om hunden normalt rättar till en tass som placerats i fel läge. Sådana tester tvingas inte på en skadad hund som inte kan gå och vars ryggrad kan vara instabil.

Blodprover och vidare undersökningar

Blodprover kan utreda om lågt blodsocker, kalium eller kalcium bidrar till tecknen. Utredning av vestibulära tecken kan omfatta undersökning av öronen, blodtrycksmätning och blodprover. Magnetkameraundersökning kan visa strukturella förändringar i hjärnan eller ryggmärgen. Vissa situationer kräver analys av ryggmärgsvätska eller riktade infektionstester.

Gentestet för SEL1L hos finsk stövare påvisar den genförändring som hänger ihop med just den ärftliga sjukdomen. Det ersätter inte en neurologisk undersökning när en annan sjukdom kan ligga bakom vinglandet. I studien var rutinmässiga blodprover och celltal i ryggmärgsvätskan hos de ärftligt drabbade stövarvalparna i stort sett normala. Magnetkameraundersökning visade en mindre lillhjärna hos 9 av de 10 drabbade stövarvalparna. Ett normalt rutinblodprov utesluter därför inte alla neurologiska sjukdomar.

Behandling

Behandlingen väljs utifrån den bakomliggande orsaken

Det finns ingen enskild behandling som passar all ataxi: planen beror på orsaken. Lindrigare fall av ryggmärgsskada till följd av disksjukdom kan behandlas med vila och smärtlindring som veterinären ordinerar. Svårare tryck på ryggmärgen kan kräva operation.

En infektion i mellan- eller innerörat kan behandlas med antimikrobiella läkemedel som riktas mot orsaken. Läkemedel kan ordineras för att lindra kräkningar och känslor av yrsel eller illamående. Kortison rekommenderas oftast inte som rutinbehandling vid idiopatiskt vestibulärt syndrom. Behandlingsvalen görs av veterinären, som också bedömer om läkemedel kan ha bidragit till den förlorade koordinationen.

Sjukhusvård och säker förflyttning

En hund med svåra vestibulära tecken kan behöva dropp och sjukhusvård tills den kan äta och röra sig. I lindrigare fall kan vård hemma räcka efter veterinärundersökning. Hunden kan behöva hjälp att resa sig, gå ut, äta och hålla sig ren.

En vinglande hund hindras från att gå i trappor för att minska fall och andra skador. Ett golv med bra fäste eller en plan halkfri matta hjälper en hund med vestibulära tecken att stå och gå. En hund med balansstörning kan stödjas under buken med en handduk eller stödsele. Vid ryggmärgsskada till följd av disksjukdom anpassas dock begränsningen av aktivitet och rehabiliteringen efter diagnosen.

Uppföljning och livskvalitet

Överenskomna nya bedömningar hjälper till att avgöra om återhämtningen går som förväntat eller om behandlingen behöver ändras. Vestibulära tecken som förvärras eller en förbättring som uteblir kan leda till mer omfattande undersökningar. Vid en framskridande obotlig sjukdom tar bedömningen hänsyn till hundens välbefinnande och lidande, inte bara till hur gången ser ut.

Förebyggande

Gentester hjälper till att styra avelskombinationer för att förebygga ärftlig cerebellär ataxi. Hos finsk stövare paras inte 2 bärare av just den genförändringen med varandra, för att undvika valpar som drabbas av sjukdomen. Detta förebyggande gäller den kända genetiska formen, inte alla möjliga koordinationsstörningar.

Att hålla en hund med disksjukdom i en hälsosam vikt och minska hoppandet kan minska belastningen på ryggen. Ramper används vid behov så att hunden inte behöver hoppa högt. Den exakta orsaken till idiopatiskt vestibulärt syndrom hos äldre hundar är okänd, så ingen enskild exponering som kan tas bort har hittats. Följ läkemedelsordinationerna och berätta om nya rörelseproblem för den behandlande veterinären.

Viktigt för hundägare

Anteckna om tecknen började plötsligt eller gradvis, om alla ben är drabbade och om hunden kan stå. Beskriv också eventuella perioder utan tecken, sned huvudhållning, kräkningar och smärta. En kort video som spelats in på ett säkert sätt kan hjälpa till att visa hur gången ser ut hemma. Undersökningen kompletterar iakttagelserna hemma genom att lokalisera störningen i nervsystemet.

Ta med en lista över alla läkemedel och möjliga kemiska exponeringar. Om en skada misstänks, flytta hunden till ett fast underlag och rör huvud, nacke och rygg så lite som möjligt. Testa inte smärtkänseln i tassarna genom att klämma och tvinga inte hunden att gå i trappor.

Hemma kan ätande, drickande, rastning och att hålla sig ren kräva hjälp. Kom överens om praktiska vårdinstruktioner utifrån diagnosen och följ vilka aktiviteter som kräver mer hjälp än tidigare. Snabb försämring eller oförmåga att stå kvar på benen kräver en akut bedömning.

Vanliga frågor

Är ataxi samma sak som förlamning?

Nej. Ataxi innebär störd koordination av rörelserna, medan förlamning innebär att rörelseförmågan helt har gått förlorad. En hund kan ändå vara både okoordinerad och svag samtidigt. Veterinären bedömer gång, ställningsreaktioner och andra neurologiska fynd för att skilja dessa situationer åt.

Kan ataxi gå över av sig själv?

Vissa idiopatiska vestibulära tecken blir snabbt bättre, men den prognosen gäller inte alla orsaker till ataxi. En del sjukdomar är framskridande och obotliga. Plötsligt vinglande utreds därför, särskilt om hunden inte kan stå eller allmäntillståndet försämras.

Betyder vinglande hos en äldre hund en hjärntumör?

Inte nödvändigtvis. En äldre hund kan också ha idiopatiskt vestibulärt syndrom, där den exakta orsaken inte hittas. En tumör är ändå en möjlig orsak till en balansstörning. Tecknens förlopp, en neurologisk undersökning och vid behov bilddiagnostik hjälper till att hitta orsaken till just den här hundens vinglande.

Kan en hund bära på en ataxigen utan att vara sjuk?

Ärftlig cerebellär ataxi hos finsk stövare nedärvs recessivt, och gentest kan skilja bärare av den sjukdomsrelaterade förändringen från hundar som är normala för genen. En bärare kan sakna kliniska tecken. Parning mellan bärare undviks för att förhindra att drabbade valpar föds. Resultatet gäller just denna ärftliga sjukdom, så andra möjliga orsaker hos en hund med tecken utreds också.

Ska en vinglande hund träna på att gå i trappor?

Hunden hindras först från att gå i trappor, eftersom en ostadig hund kan falla och skada sig. Ett plant underlag med bra fäste och stöd för kroppen vid behov gör vardagen lättare för en hund med balansstörning. Rehabiliteringen anpassas efter den sjukdom som veterinären har diagnostiserat, eftersom ryggmärgsskada till följd av disksjukdom också kräver begränsad aktivitet.