Darrning hos hund – orsaker, undersökningar och behandling

Översikt

Tremor beskriver en rörelse, inte en diagnos

En äkta tremor betyder ofrivillig, rytmisk fram- och tillbakarörelse hos en kroppsdel. Den kan till exempel vara begränsad till huvudet eller ett ben, eller omfatta hela kroppen. Rytmiken skiljer tremor från många andra ofrivilliga muskelrörelser. Alla ryckningar som en ägare beskriver som darrning hör därför inte till samma rörelsestörning.

Generaliserad darrning kan orsakas av förgiftning, inflammatorisk sjukdom eller en metabol rubbning. IGTS betyder idiopatiskt generaliserat tremorsyndrom, som också kallas shaker syndrome. Den exakta orsaken är fortfarande okänd.

Tremor kan uppstå genom växelvisa sammandragningar av muskler som verkar i motsatta riktningar. Generaliserad tremor påverkar både framben och bakben.

Orsaker

Kyla, smärta och en stressande situation

Huttrande i kyla visar att hunden inte längre tål förhållandena väl. Oro kan också ge darrning tillsammans med andra beteendetecken. Smärtrelaterad darrning kan förekomma med spänd kropp eller undvikande av beröring. Förklaringen bedöms därför utifrån situationen och andra tecken.

Förgiftning och inre rubbningar

Av 198 hundar som utreddes för generaliserad darrning inom specialistvård diagnostiserades 91, eller 46 %, med förgiftning. IGTS diagnostiserades hos 49 hundar, eller 24,7 %. Lågt kalcium i blodet var orsaken hos 13 hundar, eller 6,6 %. Lågt blodsocker förklarade tecknen hos 6 hundar, eller 3 %. Orsakerna till förgiftning omfattade mögeltoxiner och metaldehyd.

Högt kalcium i blodet kan också orsaka darrning: det diagnostiserades hos 5 av de 198 hundarna, eller 2,5 %. Inflammation i hjärnan och hjärnhinnorna av okänd orsak låg bakom hos 9 hundar, eller 4,5 %. Andra identifierade orsaker var bland annat hjärnpåverkan i samband med en portosystemisk shunt i levern och ärftliga degenerativa sjukdomar.

IGTS och immunsystemet

IGTS misstänks ha samband med onormal aktivitet i immunsystemet. Antikroppar riktade mot nervsystemets strukturer hittades hos 5 av 30 hundar som testades i en studie. Immunreaktionen tros möjligen kunna orsaka en lindrig inflammation i lillhjärnan. Lillhjärnan hjälper till att samordna rörelser, det vill säga att olika kroppsdelars rörelser fungerar tillsammans.

Riskfaktorer

IGTS börjar oftast hos en ung vuxen hund, ofta vid 1–2 års ålder. Syndromet beskrevs ursprungligen hos raser som malteser, west highland white terrier och bichon frisé. Syndromet kan ändå drabba hundar av alla färger och storlekar. Att vara en liten vit hund är därför inget krav för diagnosen.

Om man ser till alla orsaker till generaliserad darrning är åldersspannet mycket bredare: medianåldern vid debut i studien med 198 hundar var 3,2 år. Den yngsta var 3 månader och den äldsta 14,3 år. Små, korthåriga, äldre och underviktiga hundar är särskilt känsliga för kyla.

IGTS är inte begränsat till de yngsta hundarna: i en IGTS-grupp var debutåldern 0,3–10,0 år. Valpars begränsade kroppsfett och omogna temperaturreglering ökar kylans skadliga effekter.

Typiska symtom

Darrningens utseende och tillhörande tecken hjälper till att styra undersökningarna. Du kan märka följande hemma:

• Huvudet, benen eller hela kroppen rör sig rytmiskt utan målinriktad rörelse.
• Darrningen förstärks vid rörelse eller upphetsning, som hos många hundar med IGTS.
• Darrningen gör det svårt att äta eller gå normalt.
• Hunden vinglar eller håller huvudet på sned.
• Ögonen gör ofrivilliga fram- och tillbakarörelser, så kallad nystagmus.
• Förgiftning kan ge ovanlig dregling eller förändrat medvetande.

Av de 198 hundar som studerades hade 173, eller 87,4 %, ihållande darrning och 25, eller 12,6 %, darrning i episoder. IGTS-tecken kan lätta i vila eller försvinna under sömn. Att en episod upphör fastställer dock inte orsaken.

Komplikationer och följder

Följder av darrningen och dess orsaker

Svår darrning kan förhindra normal gång och normalt ätande. Om huttrandet i kyla fortsätter kan exponeringen leda till livshotande nedkylning. Att identifiera den bakomliggande orsaken är därför avgörande även när själva rörelsen ser likadan ut.

Ihållande smärta kan minska rörelserna och försvaga muskulaturen. Neuromyotoni, långvarig muskelstelhet i samband med överretbarhet i perifera nerver, kan orsaka så svår stelhet att hunden faller ihop.

Exponering för kyla kan också orsaka köldskador, särskilt på öronen, tassarna och svansspetsen. Köldskadans hela omfattning syns inte alltid direkt och kan visa sig först under flera dagar.

Återfall vid IGTS

En uppföljning av 33 hundar med IGTS visade inga återfall hos 18, eller 55 %. Kontrollerade återfall förekom hos 8 hundar, eller 24 %. Utfallet förblev okänt hos 7 hundar, eller 21 %. Medianuppföljningen var 5 månader.

Undersökning hos veterinären

Beskrivning av rörelsen och de första undersökningarna

Veterinären fastställer om darrningen uppträder i vila, när hunden står eller vid målinriktad rörelse. Vid vilotremor håller den drabbade kroppsdelen inte aktivt en ställning mot tyngdkraften. Ortostatisk tremor uppträder i benen när hunden står och försvinner vid rörelse eller när hunden ligger ner. Aktionstremor har samband med viljemässig rörelse. Dessa iakttagelser hjälper till att avgränsa den möjliga rörelsestörningen.

En video hjälper till att bedöma rörelsen om hunden inte har några tecken vid besöket. Blod- och urinprover utreder sjukdomar som njur- eller leversjukdom. Blodsocker och kalcium är viktiga för att identifiera möjliga metabola orsaker. Misstänkt infektion kan till exempel föranleda test för valpsjuka.

Den neurologiska undersökningen bedömer bland annat vakenhet, rörelser, proprioception, reflexer och smärtkänsel.

Fortsatta neurologiska undersökningar

Den neurologiska undersökningen hjälper till att lokalisera sjukdomen i nervsystemet. MR av hjärnan bedömer hjärnvävnadens struktur. Ett prov på ryggmärgsvätska tas under narkos. Det kan undersökas efter inflammatoriska celler och tecken på infektion.

Normal ryggmärgsvätska utesluter inte IGTS: 20 av 33 drabbade hundar, eller 61 %, hade ett normalt prov. Alla darrande hundar behöver inte MR och prov på ryggmärgsvätska. IGTS är en uteslutningsdiagnos som kräver bedömning av andra medicinska orsaker till tremor.

Rörelser som liknar tremor

Myoklonus betyder korta, elstötsliknande ryck som kan förekomma i serier. De är tvärare än tremorns jämna fram- och tillbakarörelse. Myoklonus kan också förekomma under sömn. Ett elektroencefalogram, EEG, som registreras under en episod kan hjälpa till att klassificera den.

En fascikulation är en kort sammandragning av en liten grupp muskelfibrer, som syns som en lokal ryckning under huden. Vid myokymi kan huden över muskeln se ut att bölja som en mask. Elektromyografi, EMG, kan skilja myokymi från neuromyotoni. Neuromyotoni innebär ihållande muskelstelhet och fördröjd avslappning.

Muskelryckningar i samband med överretbarhet i perifera nerver kan vara lokala eller generaliserade. Deras frekvens kan variera, medan äkta tremor har en regelbunden rytm.

Behandling

Behandlingen följer den identifierade orsaken

Förgiftning kan kräva vätskebehandling hos veterinär och åtgärder mot exponeringen. Vid smärtrelaterad darrning riktas behandlingen mot orsaken till smärtan. En hund som huttrar i kyla flyttas till en varm, torr plats. Misstänkt nedkylning kräver omedelbar bedömning av veterinär.

Behandling och uppföljning av IGTS

IGTS behandlas med en kortikosteroid som dämpar immunsystemets aktivitet. Ett muskelavslappnande läkemedel kan också vid behov minska darrningen. Om svaret är ofullständigt eller biverkningarna är besvärliga kan veterinären överväga andra immundämpande läkemedel. Läkemedlen väljs av veterinären utifrån diagnosen.

Hos många hundar går IGTS-darrningen över helt inom 1–2 veckor efter att behandlingen har inletts. Det beskriver minskningen av tecken och inte när läkemedlet ska sättas ut. Vissa hundar klarar sig senare utan läkemedel, medan andra behöver långvarig behandling. En kortikosteroid kan öka aptit, törst och urinering. Långvarig användning kan också ge biverkningar som påverkar huden, hormonfunktionen eller immunsystemet.

Behandling av smärta och oro

Vid sidan av smärtstillande läkemedel kan vården omfatta rehabilitering, fysioterapi, viktkontroll och anpassning av vardagens aktivitetskrav. Beteendeterapi vid oro planeras utifrån det bakomliggande problemet. Vissa hundar behöver också ångestdämpande läkemedel som veterinären väljer. En förutsägbar rutin är en del av vården även när läkemedel används.

Förebyggande

Alla orsaker till darrning kan inte förebyggas: inget säkert sätt att förebygga IGTS är känt. Exponeringen för kyla kan minskas genom att tiden utomhus begränsas efter hundens tålighet. Kläder kan hjälpa en liten, äldre eller tunnpälsad hund att behålla värmen.

En förutsägbar daglig rutin kan minska stressen hos en orolig hund. Vid träning belönas önskat beteende i stället för att hårda bestraffningar används. Ihållande smärta behöver behandlas, eftersom kronisk smärta oftast inte går över av sig själv.

Viktigt för hundägare

Att dokumentera iakttagelser

Filma darrningen på ett säkert sätt och notera i vilken situation den började. Anteckna separat om rörelse gör den värre och om den lägger sig i vila. Notera också om hunden kan äta och gå normalt. Det hjälper uppföljningen att spegla påverkan på vardagen.

Berätta om möjlig exponering för gifter så snart du kontaktar kliniken. Följ under läkemedelsbehandling för IGTS om hunden dricker och kissar mer. Boka uppföljning hos den behandlande veterinären för att följa läkemedlens effekter och biverkningar. Lekvilja utesluter inte smärta: vissa hundar fortsätter leka trots smärta.

Andra tecken på att hunden fryser är att den lyfter tassarna och är ovillig att fortsätta gå. Hos en ljudkänslig hund kan oro i samband med darrning fortsätta efter att ett plötsligt ljud har upphört. Anteckna också när situationen tog slut och hur hunden återhämtade sig.

Vanliga frågor

Varför darrar min hund när den inte fryser?

Darrning kan ha samband med smärta eller oro. Medicinska orsaker är bland annat förgiftning och lågt blodsocker. IGTS kan också orsaka darrning i hela kroppen. Ett nytt oförklarat tecken utreds av veterinär, eftersom rörelser som ser likadana ut kan ha olika bakomliggande orsaker.

Drabbar shaker syndrome bara små vita hundar?

Nej. IGTS kan drabba en hund av vilken storlek eller färg som helst. Det äldre namnet beror på att syndromet först beskrevs hos små vita raser. Diagnosen bygger på att andra medicinska orsaker utesluts. Pälsfärgen ersätter därför inte undersökningen.

Är darrning alltid ett epileptiskt anfall?

Darrning kan orsakas av många andra sjukdomar, som lågt kalcium eller förgiftning. En regelbunden rytm är central för en äkta tremor. En video kan hjälpa veterinären att avgöra vilken typ av tecken det rör sig om. Att ordet darrning används hemma fastställer ännu inte vilken rörelsestörning eller sjukdom det gäller.

Hur snabbt hjälper behandlingen vid IGTS?

Hos många hundar försvinner darrningen inom 1–2 veckor efter att behandlingen har inletts. Läkemedel kan ändå behövas längre, och vissa hundar behöver långvarig behandling. Tecknen kan också komma tillbaka efter att läkemedlet har satts ut. Att vara fri från tecken och att avsluta behandlingen är därför olika saker.

Utesluter ett normalt blodprov eller vätskeprov IGTS?

Blod- och urinprover letar efter andra sjukdomar som kan förklara darrningen. Ryggmärgsvätskan kan också vara normal vid IGTS: 20 av 33 drabbade hundar hade ett normalt resultat. Veterinären bedömer behovet av fler undersökningar utifrån tecknens mönster och andra fynd.