Fibrosarkom hos hund – symtom, diagnos och behandling

Översikt

Fibroblaster är normala bindvävsceller. Bindväv stöder och förbinder vävnader och organ. Fibrosarkom hör till sarkomen, tumörer som utgår från bindväv och stödjevävnad. Gruppen mjukdelssarkom omfattar bland annat också nervskidetumörer och myxosarkom.

Fibrosarkom står för ungefär 18–23 % av mjukdelssarkomen hos hund. De förekommer särskilt på bålen och benen. De kan också drabba munnen eller näshålan. I sällsynta fall utgår tumören från ben. Ett fibrosarkom i munnen kan också växa in i käkbenet lokalt.

Även en långsamt växande knöl kan vara en lokalt invasiv cancer. Tumörens utskott under huden kan nå längre än det område du kan känna.

Orsaker

Störd tillväxt av bindvävsceller

Fibrosarkom uppstår genom okontrollerad förökning av fibroblaster. För de flesta hundar kan ingen enskild exakt orsak hittas. En tumör kan uppstå utan någon igenkännbar föregående skada. I vissa fall har bindvävssarkom förknippats med tidigare strålning, trauma, ett främmande föremål eller ett kirurgiskt implantat.

Långvarig lokal inflammation kan hänga ihop med att sarkom utvecklas. Fibrosarkom som utvecklats vid injektionsställen har också beskrivits hos hund. Inflammationsceller kan samlas i den omgivande vävnaden vid dessa tumörer.

En tumör kan sprida sig längs vävnaderna

Fibrosarkomceller kan sprida sig längs fascior in i musklerna. Ett mjukdelssarkom kan ha en pseudokapsel som tumörceller har vuxit in i. Den skenbara gränsen är därför inte nödvändigtvis den verkliga kanten. Cellernas differentiering och delningsaktivitet påverkar förutsägelserna om tumörens beteende.

Riskfaktorer

Fibrosarkom diagnostiseras oftast hos medelålders och äldre hundar. Medelåldern är ungefär 10 år. Ibland diagnostiseras en tumör före 1 års ålder. En sådan form med tidig debut kan vara aggressiv och ha en dålig prognos.

Stora raser har visat ökad mottaglighet. Raser som anses benägna är bland annat irländsk varghund, golden retriever och dobermann. Ökad mottaglighet har också beskrivits hos rottweiler. Underlaget om könshormonernas effekter på risken för mjukdelssarkom hos hund är fortfarande otillräckligt.

Gordonsetter och breton hör också till de raser där ökad mottaglighet för fibrosarkom har beskrivits.

Typiska symtom

I början kan hunden ha bara en knöl under huden utan andra tecken. Tillväxten kan vara långsam under månader eller år. Hos en del hundar växer dock ett mjukdelssarkom inom några veckor.

• En fast knöl känns i eller under huden.
• Knölen kan verka fäst vid djupare strukturer.
• Det drabbade området svullnar.
• Huden över knölen blir sårig eller blöder.
• Hunden undviker beröring och drar sig undan sällskap.
• En tumör på ett ben kan ge hälta eller svårigheter att resa sig.
• Smärta kan minska aptiten.

Om flera fibrosarkom finns sitter de oftast i samma kroppsregion. Ett mjukdelssarkom kan också kännas mjukt och rörligt. Att en knöl är mjuk kan därför inte ensamt fastställa att den är godartad.

Komplikationer och följder

Lokal skada och metastaser

En sårig tumör kan bli infekterad. Ett mjukdelssarkom som trycker på en nerv kan göra ont. En tumör runt en led kan hindra rörelsen. Inväxt i ben kan försvaga benet och göra det benäget att brytas.

Uppskattade andelar metastaser vid fibrosarkom varierar från ungefär 2 % till 41 %. Risken hänger ihop med tumörens grad. Metastaser kan drabba lungorna eller närliggande lymfknutor. För alla mjukdelssarkom tillsammans förekommer metastaser i mindre än 10 % av låggradiga fall. För tumörer av mellangrad är motsvarande andel 10–20 %. För höggradiga tumörer är den 40–50 %.

Risk för återfall och prognos

Prognosen beror på läge, grad och hur fullständigt tumören tagits bort. Bland 350 patienter med mjukdelssarkom som behandlades i primärvården uppstod lokalt återfall hos 20,8 %. Denna population, med övervägande mindre svåra tumörer, hade en femårsöverlevnad på 70 %.

Om kanterna på det bortopererade innehåller tumör är andelen lokala återfall vid mjukdelssarkom ungefär 20–35 %. Höggradiga tumörer har oftast större risk för återfall. Ett återkommande mjukdelssarkom är ofta svårare att kontrollera.

Tumörer som är större än 5 cm har förknippats med kortare sjukdomsfri överlevnad än mindre mjukdelssarkom. En stor storlek kan också göra det svårare att ta bort tumören helt.

Undersökning hos veterinären

Finnålsprov och biopsi

Veterinären går igenom sjukhistorien och de symtom som knölen ger. Utredningen före operationen hjälper till att planera en tillräckligt bred borttagning. Ett finnålsprov samlar celler för mikroskopi. Fibrosarkom kan dock släppa få celler, eftersom cellerna sitter tätt ihop.

Ett inkonklusivt cellprov tar därför inte bort behovet av biopsi. Vid en biopsi tas en vävnadsbit ut som en patolog undersöker. Fullständig borttagning av en liten, fritt rörlig tumör kan också fungera som biopsi. En stor eller fixerad tumör provtas ofta delvis först.

Grad och spridning

Fibrosarkom graderas oftast I–III. Vävnadsbedömningen undersöker differentiering, antalet delande celler och områden med vävnadsdöd. En grad som bestämts från en liten biopsi kan justeras efter att hela tumören undersökts. Specialfärgningar används i utvalda fall för att utreda andra tumörmöjligheter.

Storlek, rörlighet och fäste bedöms på kliniken. Datortomografi kan avgränsa tumören och hjälpa till att planera operationen. Misstänkt inväxt i ben kan kräva röntgen eller datortomografi.

Stadieindelningen omfattar oftast lungröntgen från 3 håll. En regional lymfknuta kan provtas för metastaser. Även en lymfknuta av normal storlek kan innehålla tumörceller. Blod- och urinprover bedömer den allmänna hälsan.

Graden i biopsin före operationen har skilt sig från bedömningen av hela tumören i 12–29 % av fallen. Graden beskriver den mikroskopiska strukturen. Stadiet beskriver i stället den lokala utbredningen och metastaser.

Cytologiresultat finns ofta inom 0–2 dagar efter att undersökningen börjat. Vävnadsundersökningen tar oftast ungefär 3–7 dagar innan det slutliga utlåtandet är klart.

Behandling

Noggrann planering av den första operationen

Operation är förstahandsbehandlingen vid fibrosarkom i och under huden. Veterinären väljer behandling med hjälp av provtagning från tumören och vid behov stadieindelning. Frisk omgivande vävnad tas också bort för att få med mikroskopiska utskott. Marginalerna planeras utifrån graden och hundens förutsättningar.

För ett litet, låggradigt mjukdelssarkom under 3 cm rekommenderas en marginal på 2 cm åt sidorna. En hel fascia under tumören tas också bort. För tumörer av mellangrad rekommenderas en marginal på 3 cm åt sidorna. För höggradiga tumörer är rekommendationen 5 cm och 2 djupa fascior.

Om en tillräcklig borttagning av en tumör på ett ben annars är omöjlig kan amputation behövas. Att stänga såret kan kräva en hudlambå eller en annan rekonstruktiv teknik. Hela tumören skickas till en patolog för bedömning av marginalerna. Om marginalerna innehåller tumör kan ytterligare operation av ärrområdet övervägas.

Strålbehandling och läkemedel

Strålbehandling kan hjälpa till att förebygga lokalt återfall efter ofullständig borttagning. Den kan också vara ett alternativ för en tumör som inte kan opereras. Efter strålbehandling av ett ofullständigt bortopererat mjukdelssarkom är den lokala kontrollen ungefär 75 % efter 1 år. Den mediana tiden till lokalt återfall är då ungefär 2 år.

Palliativ strålbehandling kan syfta till att minska smärtan och stabilisera tillväxten. Cytostatikabehandling övervägs särskilt vid höggradiga eller spridda sarkom. Cytostatika ensamt har inte visat någon tydlig nytta vid synligt mjukdelssarkom. Belägg för en överlevnadsvinst är motstridiga. Metronom cytostatikabehandling kan förlänga den lokala kontrollen.

Biverkningar av behandlingen och stödjande vård

Operation innebär risk för blödning och sårinfektion. Narkos kan också innebära komplikationer. Strålbehandling kan irritera huden i behandlingsområdet och störa läkningen. Hundar behöver oftast narkos för strålbehandling.

Strålbehandling efter operation kan oftast börja efter 2–4 veckor, när läkningen är tillräcklig. Cytostatikabehandling som veterinären planerat kan ge tillfälliga kräkningar eller diarré. Antalet vita blodkroppar kan också sjunka tillfälligt. Aptitlöshet och slöhet kan förekomma under behandlingen. Stödjande läkemedel mot illamående eller diarré kan ordineras för användning hemma.

Elektrokemoterapi

Elektrokemoterapi kombinerar lokala elektriska pulser med ett cytostatikum som riktas mot tumören. Det kan övervägas för utvalda patienter som ett alternativ till strålbehandling.

Återhämtning och uppföljning

Vården efter operationen omfattar ordinerad smärtlindring. Motionen begränsas utifrån operationens omfattning och läkningen. Vården hemma omfattar att följa såret och allmäntillståndet. Uppföljningarna bedömer lokalt återfall och förändringar som tyder på metastaser. Undersökningar och vid behov bilddiagnostik av bröstkorgen kan till exempel göras var 3:e månad. Ett nytt symtom kan också bero på biverkningar av behandlingen eller en annan sjukdom.

Förebyggande

Det finns inget känt tillförlitligt sätt att förebygga fibrosarkom. I praktiken inriktas uppmärksamheten på tidig utredning av nya eller växande knölar. En liten tumör är oftast lättare att ta bort än en stor. En normal yta gör dock inte automatiskt en knöl ofarlig. Klinisk undersökning av veterinär ingår i bedömningen av nya hudförändringar. Ett ställe där det tidigare funnits fibrosarkom följs för en ny knöl eller tillväxt.

Hudknölar kan kartläggas för att möjliggöra en systematisk uppföljning.

Viktigt för hundägare

Anteckna när en ny knöl upptäcktes, hur den har vuxit och eventuell smärta inför besöket. Nämn om hunden undviker beröring, haltar eller har minskad aptit. Spara patologens utlåtande som visar grad och bedömning av marginalerna.

Fråga om operationen syftar till fullständig borttagning eller förbättrad livskvalitet. Följ hundens anvisningar om sårvård och motion. Berätta om en ny knöl i samma område även om det ursprungliga såret har läkt. Uppföljningen fortsätter efter en cancerdiagnos även när hunden saknar symtom.

Vanliga frågor

Är fibrosarkom samma sak som en fettknöl?

Fibrosarkom är en elakartad tumör som utgår från fibroblaster. En fettknöl, lipom, är en annan, godartad tumörtyp. Utseende och palpation kan inte avgöra vad en knöl under huden är, så provtagning behövs.

Varför är ett finnålsprov ibland inkonklusivt?

Fibrosarkomceller sitter ihop, så få av dem kommer in i nålen. En vävnadsbiopsi är därför ofta mer informativ. Den hjälper till att identifiera tumören och bedöma dess beteende. Hela den bortopererade tumören undersöks också senare för att bedöma de kirurgiska marginalerna.

Varför tas frisk vävnad runt knölen bort?

Mikroskopiska utskott av sarkomet kan nå längre än den synliga eller kännbara knölen. Tillräckliga marginaler syftar till att ta bort även dessa celler. Om läget hindrar en tillräckligt bred borttagning kan alternativen vara en mer omfattande operation eller strålbehandling.

Kan fibrosarkom komma tillbaka trots fria marginaler?

Lokalt återfall har inträffat vid 7–17 % av höggradiga mjukdelssarkom trots breda, fria marginaler. Graden påverkar också prognosen. Undersökning av operationsområdet och uppföljning för metastaser är därför fortfarande en del av uppföljningen efter en lyckad borttagning.

Hur länge kan en hund leva med fibrosarkom?

Prognosen beror på storlek, grad, läge och metastaser. Många hundar kan få en nästan normal livslängd om tumören upptäcks tidigt, tas bort helt och inte har spridit sig. Ofullständig borttagning eller metastaser försämrar prognosen.