Halsfluss hos hund – symtom, orsaker och behandling

Översikt

Halsmandlarna ligger i små fickor, fossae, längst bak i svalget. De är immunvävnad som liknar lymfkörtlar och hjälper till att bekämpa infektioner. De möter främmande material både från ätande och andning, vilket placerar dem vid en viktig gränsyta för immunförsvaret. Inflammation kan förstora och göra en halsmandel röd så att den sticker ut tydligare ur sin ficka.

Halsfluss hos hund är ganska ovanlig, och primär sjukdom som är begränsad till halsmandlarna är ännu ovanligare. Faryngit innebär inflammation i svalgets väggar. Dessa förändringar kan förekomma samtidigt, eftersom halsmandlarna och den omgivande slemhinnan möter samma irriterande ämnen. En förstorad halsmandel kan tyda på en tumör och inte bara på inflammation.

Orsaker

Orsaken som håller i gång inflammationen sitter ofta någon annanstans

Vanliga bakomliggande problem är sjukdomar i nosen, munnen och svalget, till exempel en medfödd gomspalt. Tandlossning kan hålla kvar bakteriebelastningen i munnen och göra hunden benägen att få halsfluss. Kroniska kräkningar, uppstötningar och långvarig hosta kan också irritera området. Uppstötningar i samband med megaesofagus är en möjlig källa till fortsatt irritation.

Växtmaterial eller en annan främmande kropp som har fastnat i en mandelficka kan orsaka ensidig inflammation. En böld kan också bildas runt halsmandeln. Fysiska skador och kemiska irriterande ämnen kan inflammera svalgets slemhinna och halsmandlarna.

Bakterier, svalgets anatomi och luftvägssjukdomar bidrar

Bakterier som har odlats från sjuka halsmandlar är bland annat Escherichia coli, stafylokocker och hemolytiska streptokocker. Totalt odlades 40 bakterieisolat från 24 svalgprover från kliniska patienter. E. coli stod för 35,0 % av dessa isolat, vilket beskriver bakteriefördelningen i just de proverna. Vissa påvisade bakterier hör också till den normala floran i munnen och svalget hos friska hundar. Att en bakterie hittas förklarar därför inte ensamt vad som ursprungligen utlöste förändringen.

Halsfluss kan också följa med en luftvägsinfektion orsakad av bakterierna Bordetella bronchiseptica eller Pasteurella. Faryngit kan följa med en virus- eller bakterieinfektion i de övre luftvägarna. Hos platta hundar kan en förlängd mjuk gom och överflödig slemhinna i svalget hänga ihop med kronisk faryngit och halsfluss. En tumör i halsmandeln kan också skadas och få en sekundär bakterieinfektion.

Riskfaktorer

Primär och återkommande halsfluss förekommer särskilt hos små raser. Svalgets anatomi hos en plattnosig hund kan hålla i gång kronisk irritation. Kronisk halsfluss hos unga hundar har föreslagits hänga ihop med mognaden av svalgets försvarsmekanismer.

Sjukdomen är inte begränsad till valpar: 12 kliniska patienter omfattade hundar i åldern 1–3 och 4–7 år. Sju av 12 var i den yngre gruppen och 5/12 i den äldre gruppen. Denna lilla grupp fastställer inte vilken ålder eller vilket kön som har högst risk. Munsjukdom, ihållande uppstötningar och kronisk hosta beaktas oavsett ras.

Typiska symtom

Halsfluss kan ge få tecken, och feber är ovanlig utan en mer utbredd infektion. Kraftig inflammation kan minska ätandet genom smärtsam sväljning även om hunden fortfarande är intresserad av mat. Tecken hemma är:

• Kväljningar eller upprepade försök att svälja.
• En kort, mjuk hosta och kväljningar där lite slem kommer upp.
• Dregling och tätare läppslickande.
• Hunden går fram till skålen men lämnar maten orörd.
• Smärta vid sväljning eller ovilja att öppna munnen.
• Trötthet och minskad aktivitet.
• Ljudlig inandning på grund av en förstorad halsmandel.

Smärta längst bak i munnen förekom hos 8/12 patienter, eller 66,7 %, i en liten klinisk grupp. Det beskriver just de hundarna och inte hur vanliga symtomen är hos alla hundar. Andfåddhet eller tydligt svår sväljning tyder på att svullnaden redan försämrar den normala funktionen.

Komplikationer och följder

Kraftigt förstorade halsmandlar kan försämra luftflödet och sväljningen. Inflammation i svalget eller en böld kan blockera luftvägen och bli ett akutfall. Om hunden inte kan dricka eller äta måste vätska och näring ges på annat sätt. En obehandlad främmande kropp eller tandsjukdom kan hålla kvar inflammationen.

Artären som försörjer en halsmandel delar sig i ungefär 3 huvudgrenar, vilket delvis förklarar risken för blödning i operationsområdet. Blödning är en särskild risk vid borttagning av halsmandlar. Bland 39 hundar som behandlades med en teknik som kombinerade avklämning och elektrokirurgi fick 11 komplikationer. Betydande blödning krävde ny narkos hos 2 hundar, eller ungefär 5 %. Alla hundar i denna operationsgrupp skrevs ändå ut levande. Siffrorna gäller den tekniken och det patienturvalet och inte en gemensam risk för alla halsmandeloperationer.

Undersökning hos veterinären

Munnen och svalget undersöks och bakomliggande sjukdom eftersöks

Veterinären frågar när tecknen började och om hosta, uppstötningar, kräkningar och tidigare munproblem. Undersökningen av munnen och svalget bedömer halsmandlarnas storlek, rodnad, flytning och eventuella främmande kroppar. Tänderna och tandköttet ingår, eftersom kronisk munsjukdom kan hålla kvar inflammationen i halsmandlarna.

Primär halsfluss diagnostiseras först när andra förklarande sjukdomar har uteslutits. Svullnad av svalgets och adenoid vävnad kan också orsaka tydliga sväljrörelser, så tecknet begränsar inte problemet till en synlig halsmandel. En vass främmande kropp kan vara en nål, en pinnbit eller en benflisa som skadar svalgväggen. Endoskopi kan undersöka svalget närmare. Blodstatus och andra laboratorieprover hjälper till att bedöma inflammation och allmäntillstånd. Detaljerad provtagning från halsmandelns yta kan göras under narkos, så att svalgets bakre del och provtagningsstället kan ses. Odling kan tas från halsmandelns yta, och flytning från en böld undersöks vid behov.

Ensidiga förändringar och ihållande svullnad kräver närmare bedömning

Ensidig inflammation kan bero på ett föremål som har fastnat i en mandelficka, men en tumör är också möjlig. Symmetrisk förstoring av båda halsmandlarna kan hänga ihop med lymfom. Storlek eller asymmetri ensam fastställer därför inte vad förändringen är. Ett vävnadsprov från avvikande svalgvävnad undersöks i mikroskop för att utesluta en tumör.

En djup böld i svalget eller en genomträngande främmande kropp kan orsaka svår smärta när munnen öppnas. Röntgen eller datortomografi kan utreda djupare förändringar. Tumörer i halsmandlarna hos hund är bland annat skivepitelcancer, melanom och lymfom, och att skilja dem från inflammation påverkar den fortsatta vården. Bakteriernas känslighet kontrolleras särskilt när inflammationen inte svarar som väntat.

Behandling

Inflammationen och dess bakomliggande orsak behandlas tillsammans

Bakteriell halsfluss behandlas med ett systemiskt antibiotikum som veterinären ordinerar. Valet beror på hundens tillstånd och vid behov på odling och resistensbestämning. Tandsjukdom, svalgsjukdom eller annan sjukdom som håller i gång inflammationen måste också behandlas. En ny läkemedelskur ensam kan till exempel inte ta bort en pinne som har fastnat i svalget.

En främmande kropp tas bort, ibland tillsammans med skadad död vävnad. En böld kan behöva dräneras och spolas. Tandlossning behandlas på lämpligt sätt för att minska infektionskällan i munnen. Sjukdom som orsakar kroniska kräkningar, uppstötningar eller hosta åtgärdas också.

Veterinären ordinerar också behandling mot smärta och inflammation. Använd inte själv halsmediciner, munsprayer eller smärtstillande läkemedel för människor.

Ätande, vätskebalans och andning skyddas

Mjuk, smaklig mat rekommenderas medan svalget är ömt tills sväljsvårigheterna förbättras. Om sväljning är omöjlig kan dropp och sondmatning ge stöd. Stopp i luftvägen kräver akut behandling innan vanlig vård hemma planeras.

Borttagning av halsmandlarna behövs sällan enbart på grund av kronisk inflammation. Den kan övervägas vid upprepat återkommande inflammation som svarar dåligt på annan behandling. Andra skäl är en tumör och förstoring som blockerar luftflödet. Borttagningen kan göras med olika tekniker för kärlförslutning, med suturer eller med elektrokirurgi.

Blödning och sväljning följs noga efter operationen. En hund fick smärta i svalget och hosta först på fjärde dagen efter operationen, vilket förbättrades med ytterligare behandling. Förbättringen av de inflammatoriska tecknen bedöms tillsammans med den bakomliggande sjukdomen.

Förebyggande

Eftersom halsfluss ofta är sekundär inriktas förebyggandet på mun- och andra bakomliggande sjukdomar. Tandlossning och tillhörande infektion behandlas så att en inflammationskälla i munnen inte finns kvar. Ihållande hosta, kräkningar och uppstötningar utreds också för att minska upprepad irritation av halsmandlarna.

Försök förebygga skador i svalget av vassa pinnar och benflisor. Förebyggande borttagning av halsmandlarna rekommenderas i regel inte, eftersom halsmandlarna bidrar till försvaret i munnen och svalget. Orsaken till återkommande svullnad utreds innan beslut om operation fattas.

Viktigt för hundägare

Anteckna ätande, drickande, kväljningar, uppstötningar och hosta före besöket. Notera om hunden äter normalt eller bara går fram till skålen och ger upp försöket. Berätta om tuggande på pinnar, tidigare tandsjukdom och samtidiga luftvägstecken. En kort video av sväljrörelser eller ljudlig andning kan hjälpa till att beskriva problemet.

Efter undersökningen, ge bara mat som har rekommenderats som lämplig att svälja. Peta inte i mandelfickorna och försök inte ta bort en djupt sittande främmande kropp hemma. Undvik att tvinga upp munnen om hunden gör motstånd på grund av smärta. Efter operation, håll särskilt utkik efter blödning från munnen och förändrad andning och följ anvisningarna vid hemgången. Kontakta kliniken omedelbart om hunden inte kan dricka, smärtan förvärras eller andningen förändras.

Vanliga frågor

Är halsfluss samma sak som faryngit?

Halsfluss drabbar halsmandlarna. Faryngit innebär inflammation i svalgets väggar. Båda förändringarna kan förekomma samtidigt hos samma hund. Planeringen av behandlingen för båda omfattar en närmare undersökning och sökande efter en orsak som håller i gång inflammationen, till exempel en främmande kropp eller en annan munsjukdom.

Kan en hund ha halsfluss utan feber?

Ja. Feber är ovanlig utan en mer utbredd infektion. Hunden kan ändå ha smärtsam sväljning, dregla och lämna mat kvar. Normal temperatur avgör därför inte behovet av behandling: ätande, drickande, andning och allmäntillstånd har också betydelse.

Behöver min hund alltid få halsmandlarna borttagna?

Borttagning behövs sällan vid kronisk primär halsfluss. Att hitta och behandla en annan sjukdom som ständigt håller i gång inflammationen är ofta viktigare. Operation kan övervägas vid återkommande eller dåligt behandlingssvarande inflammation och förstoring som blockerar luftflödet.

Betyder en förstorad halsmandel en tumör?

En främmande kropp som har fastnat i en mandelficka eller lokal inflammation kan orsaka en ensidig förändring. En tumör är också möjlig. Undersökningen bedömer hela munnen och svalget, och avvikande vävnad kan provtas. Utseendet eller asymmetrin ensam kan därför inte ge en diagnos hemma.

Kan halsfluss smitta en annan hund?

Vanlig halsfluss hänger ofta ihop med munnens egna bakterier och sprids i regel inte som en självständig sjukdom. Inflammation i svalget kan dock också följa med en luftvägsinfektion. Smittrisken och råden om kontakt beror därför på den diagnostiserade bakomliggande sjukdomen, särskilt vid samtidig hosta eller andra luftvägstecken.