Giardia hos hund – symtom, undersökningar och behandling

Översikt

Giardia duodenalis hos hund kallas också Giardia intestinalis eller Giardia lamblia. Parasiten har en cystform som överlever i miljön. Dess aktivt rörliga form i tarmen kallas trofozoit. De vanligaste genotyperna hos hund är C och D, som är anpassade till hunddjur.

En nordeuropeisk studie som publicerades 2007 hittade Giardia hos åtta av 150 symtomfria hundar, eller ungefär 5 %. Bland 36 hundar som var 12 månader eller yngre var 19 % positiva. Vid ett veterinärlaboratorium i norra Europa var 28 av 111 avföringsprover från hund som testades för Giardia positiva 2025.

Genotyperna A och B, som kan smitta människor, hittas ibland också hos hundar. Sammantaget är risken för smitta från hundar till människor mycket liten. Utsöndringen av cystor kan pågå i veckor eller månader.

Orsaker

Infektionen börjar med en svald cysta

Hundar smittas genom att svälja en cysta av Giardia från miljön. Cystor kan nå munnen via vatten, mat eller jord som förorenats av avföring. Att svälja bara några få cystor kan räcka. Cystor kan sprida smitta direkt efter att de lämnat hunden med avföringen. Föremål som förorenats av avföring, till exempel leksaker, kan också föra cystor till munnen.

En cysta frigör två trofozoiter i tunntarmen. De fäster vid tarmens ytceller. De kan föröka sig könlöst där. Aktiva former kan bli cystor i tunntarmen eller tjocktarmen.

Antalet cystor som utsöndras med avföringen kan variera, särskilt vid långvarig infektion. Utsöndringen kan börja 4–16 dagar efter smittan. Cystor kan förbli smittsamma i månader i sval, fuktig miljö. Växlande frysning och upptining kan minska antalet cystor i miljön.

Hundar kan svälja cystor när de slickar päls som smutsats ner av avföring. Trofozoiter kan följa med diarréartad avföring men överlever dåligt utanför tarmen. Att svälja trofozoiter ger ingen ny infektion.

Riskfaktorer

Valpar får symtom oftare än vuxna hundar. Infektionen kan ge diarré hos hundar med nedsatt immunförsvar. Stress vid avvänjningen kan öka parasitens förökning. Infektion med symtom är särskilt möjlig hos en ung hund med en annan tarminfektion.

Exponeringen kan vara större i kennlar och djurhem. Dålig hygien underlättar spridningen när många djur delar ett utrymme. Även vuxna kan få giardios där smittrycket är högt.

Äldre eller redan försvagade hundar kan ha en ökad risk för komplikationer vid giardios med symtom. Den delvisa immunitet som utvecklas efter infektionen ger bara begränsat skydd mot ny smitta.

Typiska symtom

Eventuella symtom börjar typiskt en till två veckor efter smittan. Diarrén kan upphöra och sedan komma tillbaka.

• Blek, mjuk avföring.
• Slem i avföringen.
• Kraftigt illaluktande gaser.
• Viktminskning vid infektion med symtom.
• Enstaka kräkningar tillsammans med diarré.
• Minskad aptit hos svårare drabbade hundar.

Avföringen kan se fet ut. Blod i avföringen är inte typiskt för giardios. Buksmärta kan förekomma.

Svårare drabbade hundar kan vara trötta och mindre villiga att motionera. Mycket vattnig diarré kan förekomma, men mjuk, dåligt formad avföring är mer typisk.

Komplikationer och följder

Giardia kan förkorta mikrovilli, de utskott som ökar tunntarmens ytcellers upptagande yta. En minskad yta kan försämra upptaget av vatten och näringsämnen. Aktiviteten hos det fettspjälkande enzymet lipas kan minska på tunntarmens yta.

Ihållande diarré kan ge uttorkning genom vätskeförlust. Kräkningar kan öka uttorkningen hos en hund som redan förlorar vätska genom diarré. Prognosen är oftast god.

Ämnen som Giardia utsöndrar kan försvaga förbindelserna mellan tunntarmens ytceller. Vätskeförlust kan störa saltbalansen.

Undersökning hos veterinären

Sökande efter cystor, antigen eller DNA i avföringen

Avföringen undersöks när en hund har tarmsymtom som stämmer med Giardia. Mikroskopi kan leta efter cystor som separerats med centrifugering och flotation. Direkt immunfluorescens använder antikroppar för att göra cystorna urskiljbara i mikroskopet. Antigentest i avföringen letar efter beståndsdelar som är specifika för Giardia. Antigen kan påvisas även när inga cystor utsöndras.

PCR påvisar arvsmassa från Giardia i avföringen. Efterföljande sekvensering kan vid behov hjälpa till att identifiera genotypen. Det kan övervägas när både en människa och ett husdjur i samma hushåll har Giardia.

Provtidpunkt och tolkning

Ett enda negativt prov kan sammanfalla med ett uppehåll utan utsöndring av cystor. Att undersöka tre prover under tre till fem dagar kan förbättra upptäckten. Rörliga trofozoiter kan ibland ses i extremt färsk diarréartad avföring. De vanligaste testerna letar efter cystor eller antigen, eftersom trofozoiter hittas mycket mer sällan.

Även en liten mängd parasit-DNA kan ge positiv PCR trots att en annan orsak ligger bakom symtomen. Ett positivt resultat tolkas tillsammans med symtomen, eftersom parasiten också är vanlig hos symtomfria hundar. I den nordeuropeiska studien från 2007 hade ett visst antigentest för Giardia en sensitivitet på 100 % jämfört med immunfluorescensmikroskopi. Dess specificitet för negativa prover var 96 %.

En mikroskopisk cysta av Giardia är oval och bara ungefär 8–15 mikrometer lång. För koncentrerad flotationsvätska kan förvränga cystorna och försvåra identifieringen. En jästcell kan likna en cysta i storlek och form, men knoppning hjälper till att skilja den åt. PCR för Giardia kan ingå i en panel som testar flera smittsamma orsaker till diarré i samma prov. Bukspottkörtelinsufficiens kan ge liknande malabsorption och kan övervägas som en annan möjlig diagnos.

Behandling

Infektion med symtom behandlas

Veterinären ordinerar läkemedel som verkar mot Giardia när infektionen hittas hos en hund med diarré och stämmer med symtomen. Fenbendazol är ett vanligt förstahandsläkemedel vid giardios med symtom. Metronidazol kan övervägas om fenbendazol inte verkar tillräckligt. Metronidazol kan ge neurologiska biverkningar.

Behandlingen syftar till att lindra tarmsymtomen. Lättsmält mat kan stödja återhämtningen under diarrén. En uttorkad hund kan behöva vätskebehandling hos veterinären. Tillförlitliga belägg för mjölksyrabakterier vid behandling av giardios är begränsade.

Ett fynd av Giardia hos en frisk, symtomfri sällskapshund behandlas oftast inte med läkemedel. I kennlar med ofta förekommande valpdiarré kan behandling av symtomfria hundar också övervägas som en del av smittskyddet.

Nya prover om symtomen kvarstår

Om symtomen inte går över kan flotation leta efter cystor 24–48 timmar efter att behandlingen avslutats. Ett nytt prov inom tre dagar efter att behandlingen avslutats hjälper till att bedöma om infektionen fanns kvar. Ett positivt prov två till fyra veckor senare kan bero på ny smitta. PCR eller ELISA kan förbli positiva efter behandling, så deras resultat ensamma fastställer inte att behandlingen misslyckats.

Om Giardia inte längre hittas men diarrén kvarstår utreds andra orsaker som tarminflammation eller överkänslighet mot foder. I en förorenad miljö kan en hund svälja nya cystor direkt efter behandlingen.

Förbättring av symtomen och utsöndring av cystor

En fransk uppföljning omfattade 23 naturligt smittade hundar som fick fenbendazol hemma. Avföringen blev fastare hos 16 av 21 hundar med symtom, eller 76 %, vid den första uppföljningen. Den genomsnittliga utsöndringen av cystor minskade med 84 % i gruppen två till fyra dagar efter att behandlingen avslutats. En minskning på minst 90 % förekom bara hos åtta av 23 hundar, eller 35 %. Inga cystor påvisades hos fyra av 23 hundar, eller 17 %, vid den första uppföljningen. Den genomsnittliga utsöndringen låg fortfarande 73 % under utgångsvärdet åtta till tio dagar efter att behandlingen avslutats. Det fanns ingen kontrollgrupp, så en del av förbättringen kan ha skett spontant.

Förebyggande

Plocka upp avföringen direkt och släng den med hushållssoporna, eftersom cystorna är smittsamma direkt. Tvätta tvättbara bäddar och tygleksaker i minst 60 °C. Diska mat- och vattenskålar dagligen med hett vatten under giardios. Ta mekaniskt bort smuts från ytor som hunden använder.

Låt rengjorda ytor torka ordentligt, eftersom cystor tål torra förhållanden dåligt. Ett rengjort kennelutrymme kan få torka i 48 timmar innan hundarna kommer tillbaka. Att tvätta bakdelen med ett schampo som veterinären valt kan ta bort cystor som finns kvar i pälsen.

Stillastående vatten som förorenats av avföring är svårt att rensa från cystor. Rengöring av en sandrastgård kan kräva att hela sandbädden byts. Att hålla en hund med diarré åtskild från andra hundar minskar spridningen av cystor i gemensamma utrymmen. Noggrann handhygien hos personer som arbetar med hundar minskar överföringen mellan platser.

Viktigt för hundägare

Be kliniken om anvisningar för provtagningen, eftersom immunfluorescens kan kräva en särskild behållare och ett konserveringsmedel. Se till att färskt vatten finns tillgängligt under hela diarrén. Kontakta veterinär om lindrig diarré hos en i övrigt pigg hund inte blir bättre inom 48–72 timmar. Ge inte stoppande läkemedel för människor utan veterinärens råd.

Ta inte med en hund med giardios till en hundpark. Berätta för veterinären om någon i hushållet har nedsatt immunförsvar.

Om både en familjemedlem och hunden har Giardia, berätta också för personens läkare om husdjurets infektion. Berätta för veterinären om tidigare behandlingar mot Giardia, eftersom behandlingshistoriken påverkar den fortsatta bedömningen.

Vanliga frågor

Behöver ett fynd av Giardia hos en symtomfri hund behandlas?

Ett positivt resultat hos en frisk, symtomfri sällskapshund behöver oftast inte behandlas med läkemedel mot parasiter. Situationer i kennlar bedöms separat när flera valpar har diarré och Giardia sprids mellan hundarna. Nära kontakt med en person med nedsatt immunförsvar påverkar också beslutet.

Kan Giardia smitta från en hund till en människa?

Smitta är sällsynt, eftersom de vanligaste genotyperna hos hund är anpassade till hunddjur. En del hundar kan dock bära på en genotyp som kan smitta människor. Noggrann handtvätt efter att avföring plockats upp hjälper till att förhindra spridning av cystor.

Varför kan prover från flera dagar behövas?

Utsöndringen av cystor varierar, så ett enda prov kan missa dem. Veterinären kan undersöka prover som samlats in under tre till fem dagar. Om mikroskopin inte hittar några cystor kan man också leta efter parasitens antigen.

Varför kan en hund smittas igen efter behandling?

En hund kan svälja nya cystor strax efteråt om de finns kvar i miljön. Cystor överlever bäst i svala, fuktiga förhållanden. Att snabbt plocka upp avföringen minskar föroreningen av miljön och risken för ny smitta.

Hur ska jag tvätta bädden och skålarna?

Maskintvätta lämpliga textilier i minst 60 °C. Diska mat- och vattenskålar dagligen med hett vatten under infektionen. Låt tvättade saker torka ordentligt, eftersom cystor tål torra förhållanden dåligt.