Skada på trampdynan hos hund – första hjälpen och sårvård

Översikt

Trampdynorna är tjocka dynor som tar upp stöten vid varje steg. De skyddar ben och leder när hunden går och springer. Deras grepp minskar också risken att halka. De gör att hunden kan röra sig på ojämnt, grovt underlag. En trampdyna är alltså bärande vävnad, och en skada på den påverkar varje steg.

Ett litet ytligt sår kan läka av sig självt, men det kan vara svårt att hålla det rent om tassen är mycket öm. Trampdynans vävnad håller inte stygn lika bra som vanlig hud. Skärsår och stick i en trampdyna kan därför läka långsammare än vanligt. Även en liten skada på trampdynan kan bli långdragen.

Trampdynorna isolerar också tassen mot värme och kyla. Det skyddet förhindrar dock inte skador av het asfalt eller ett extremt kallt underlag.

Orsaker

Att trampa på ett vasst föremål är en vanlig orsak. Glas eller en metallbit kan till exempel bli kvar i såret. När trampdynan svullnar kan en glasbit tryckas längre in i vävnaden. En främmande kropp som blir kvar ger inflammation och smärta.

Hårt, grovt underlag sliter på tassarnas undersida. När det är snö kan en vass skare skära tassarna och huden högre upp på benen. Het asfalt kan bränna trampdynorna. Extrema temperaturer och kemikalier kan ge skador på trampdynorna utan att något vasst föremål har skurit dem.

Ett stick eller en annan skada kan trycka in bakterier djupt i vävnaden. Hela skadans omfattning syns inte alltid direkt, eftersom en skada på vävnadens blodförsörjning först kan gå obemärkt förbi.

Riskfaktorer

Risken för skada hänger särskilt ihop med underlaget som hunden rör sig på. Krossat glas, vass metall och andra vassa föremål på en lekplats är faror att undvika. En isig eller saltad gångväg kan påfresta trampdynorna på vintern. Långvarig aktivitet på hård snö kan slita på tassarna, särskilt hos jakthundar. Att snön bär hundens vikt betyder inte att ytan inte är sliten och vass.

Även en skyddssocka kan skava om fästet trycker sporren hårt mot tassen. Allmänhälsan påverkar läkningen lika väl som själva skadan. Blodbrist, undernäring och vissa läkemedel kan fördröja vävnadens läkning. Vid bedömning av ett långdraget sår tas därför hänsyn till den allmänna hälsan och inte bara till det synliga såret i trampdynan.

Typiska symtom

Hälta och en öm tass kan vara de första tecknen på ett sår i trampdynan. Hunden kan också slicka på trampdynan mer än vanligt. Fynd som du kan märka hemma är:

• Blod som sipprar eller rinner tydligare från trampdynan.
• En synlig reva eller ett stick i trampdynans yta.
• Svullnad av tassen.
• Rodnad och ökande smärta runt såret.
• Illaluktande eller varliknande vätska senare.

Blödningen kan börja igen när hunden belastar den ömma tassen. Misstänk en brännskada om trampdynan ändrar färg eller underliggande vävnad blottas efter att hunden gått på ett varmt underlag. Även en sådan förändring behöver bedömas av veterinär.

Ett skärsår på baksidan av tassen ovanför trampdynorna kan skada större blodkärl och blöda kraftigare än vanligt.

Komplikationer och följder

När hunden går kan såret gå upp gång på gång, vilket fördröjer läkningen. Smuts och bakterier i såret ökar risken för infektion. En främmande kropp som blivit kvar på djupet kan hålla i gång lokal smärta och inflammation. Ett litet hål i ytan visar alltså inte om skadligt material finns kvar under den.

Ett för hårt eller felaktigt förband kan försämra blodcirkulationen i tassen. Svullna tår, dålig lukt och våt vätska i ett förband kan tyda på cirkulationsproblem eller infektion. I värsta fall kan tassen få bestående skador. Slickande och kliande kan också infektera ett behandlat sår.

Blod som samlas i vävnaden kan försvåra eller fördröja läkningen. Vid ett sår som går över eller ligger intill en led kan ärrvävnadens sammandragning senare begränsa ledens rörlighet. Ett rent, ordentligt rengjort sår läker i allmänhet utan komplikationer.

Undersökning hos veterinären

Veterinären bedömer sårets djup, läge, nedsmutsning och hur mycket livskraftig vävnad som finns. Om skadan uppstod vid en allvarligare olycka stabiliseras hundens allmäntillstånd innan såret behandlas lokalt. Ett synligt sår får inte avleda uppmärksamheten från ett mindre tydligt men allvarligt problem som chock.

Sköljning ger bättre sikt så att djupare vävnader kan undersökas. Veterinären letar också efter fragment och annat främmande material som blivit kvar i såret. Att ta bort en djupt liggande främmande kropp kan kräva sedering. Bakterieodling och resistensbestämning kan göras från ett infekterat sår för att vägleda behandlingen.

Vävnadens livskraft bedöms innan skadad vävnad tas bort. Blåsvart, läderartad eller vit hud kan vara död vävnad. Vävnad med osäker livskraft nära nerver eller blodkärl hanteras försiktigt. Bedömningen kan därför kräva uppföljning och rengöring i flera steg.

Att klippa pälsen runt såret kan göra rengöring och undersökning lättare. Den slutliga behandlingen av ett stort eller smärtsamt sår kan kräva djup sedering eller narkos. På grund av skadan på blodförsörjningen kan sårets tillstånd bli tydligare först vid ett senare återbesök.

Behandling

Veterinären ordinerar behandling och läkemedel. Första hjälpen vid kraftig blödning är att trycka en ren handduk mot såret. Håll hunden stilla och lugn för att minska blödningen. Akut hjälp behövs om blödningen inte slutar inom 10–15 minuter. Kontakta veterinär omedelbart vid ett kraftigt blödande sår.

Skölj försiktigt såret med rent vatten eller koksaltlösning. Sköljningen tar bort synlig och mikroskopisk smuts. Gräv inte ut ett djupt inträngt fragment hemma, eftersom det förvärrar skadan och smärtan. Skydda såret mot mer smuts med ett rent, luddfritt förband.

På kliniken kan död vävnad och främmande material tas bort kirurgiskt. Smärtan behandlas med läkemedel som veterinären väljer. Ett infekterat sår kan behöva antibiotika. Behovet bedöms alltså utifrån sårets tillstånd. Rengör inte såret med väteperoxid, eftersom det skadar frisk vävnad.

Ett färskt, rengjort skärsår kan sys om vävnadens tillstånd tillåter. Alla sår i trampdynan kan dock inte sys direkt. Ett mycket smutsigt eller infekterat sår kan till en början lämnas öppet. Fördröjd slutning av ett lätt nedsmutsat sår kan vara möjlig efter 24–72 timmar. Ett kraftigt infekterat sår kan behöva längre tid.

Ett öppet sår sköts med förband och ytterligare rengöring vid behov tills det läker. Det lager som ligger mot såret släpper igenom vätska till ett uppsugande lager. Vadderingen suger upp vätska och stödjer benet. Det yttre lagret håller de andra på plats och skyddar mot smuts.

Koksaltlösning som används för sköljning irriterar den läkande vävnaden lite. Den är dock inte i sig ett antiseptiskt medel. För högt tryck vid sköljningen kan trycka in smuts djupare i frisk vävnad. Använd inte tvål, schampo eller alkohol på såret utan veterinärens instruktioner.

Ett sårförband har oftast 3 lager. Förutom att skydda syftar det till att hindra sårytan från att bli för torr. Ny läkande vävnad och det ytlager som växer över den skadas lätt. Att skada vävnaden vid förbandsbyten kan fördröja läkningen. Förbandsmaterialet byts till en typ som inte fastnar, beroende på läkningsfasen, för att inte riva bort ny vävnad.

En kompress som inte fastnar och som ligger mot trampdynan dämpar under tassen och suger upp blod. Vadderingen kan också minska smärtan när hunden går. Förbandet får inte sitta för hårt: 2 fingrar ska få plats mellan förbandet och benet.

Förebyggande

Ta bort krossat glas och vass metall från platser där hunden leker och går. Undvik heta trottoarer på sommaren och isiga eller saltade underlag på vintern. Lämpliga tassskydd kan skydda trampdynorna mot skador på is och skare. Ett tassskydd måste låta tassen röra sig fritt så att hunden behåller greppet i terrängen.

Spänn inte ett tassskydds eller förbands fäste över sporren. Ett hårt fäste kan få klon att skava mot sidan av tassen. Väder och snöförhållanden avgör om en lång promenad i skogen är säker. Att hålla trampdynorna mjuka och smidiga hjälper till att minska skador.

Viktigt för hundägare

Anteckna när skadan uppstod, vilket underlag det gällde och om hunden kan ha kommit i kontakt med glas eller metall. Berätta för veterinären när hunden senast åt och vilken första hjälp du gav. Håll promenaderna lugna enligt behandlingsinstruktionerna, eftersom belastning på tassen kan få såret att gå upp igen. Kontrollera förbandet och tårna regelbundet. Svullnad, dålig lukt eller våt vätska kan tyda på ett problem som behöver bedömas.

Byt kompressen som ligger mot såret om den blir smutsig eller genomblöt. Skydda tassförbandet mot fukt utomhus med ett tassskydd och håll det torrt. Förhindra slickande med en krage vid behov. Om såret fortfarande blöder eller går upp igen efter 3 dagar behöver det bedömas av veterinär på nytt. Det är ingen väntetid för kraftig blödning eller andra akuta tecken.

Förbandet kan behöva bytas dagligen med den teknik som veterinären har visat. Se till att du innan ni går hem vet vem som byter förbandet och hur såret ska hanteras. Särskilt ett vätskande sår rengörs också varje gång det blir smutsigt på en promenad.

Vanliga frågor

När behöver ett sår i trampdynan sys?

Ett djupt eller stort sår behöver bedömas av veterinär snabbt. Om det kan sys beror på läge, nedsmutsning och hur mycket livskraftig vävnad som finns vid en noggrann undersökning. Ett infekterat sår kan till en början lämnas öppet tills det är säkrare att sluta det.

Hur lång tid tar det för ett sår i trampdynan att läka?

Skärsår och stick i trampdynan kan läka långsammare än vanligt, eftersom trampdynans vävnad inte håller stygn bra. Även ett litet sår kan ta flera veckor att läka helt. Belastningen när hunden går kan få det att gå upp igen och förlänga läkningen.

Kan hunden slicka rent såret själv?

Förhindra slickande, till exempel med en krage. Slickandet kan infektera ett behandlat sår och ersätter inte noggrann sköljning och skydd. Skölj med vatten eller koksaltlösning enligt veterinärens instruktioner och byt en smutsig eller blöt skyddskompress.

Kan jag ta bort en glasbit själv?

Gräv inte ut ett djupt inträngt fragment, eftersom det ökar skadan och smärtan. En veterinär tar bort en främmande kropp som sitter djupt i trampdynans vävnad, vid behov under sedering. Svullnad i trampdynan kan göra fragmentet svårare att hitta och trycka in det djupare.

Hur märker jag om ett tassförband ger problem?

Svullna tår, dålig lukt eller våt vätska är skäl att kontakta veterinär. De kan hänga ihop med försämrad cirkulation eller infektion. Håll förbandet torrt och byt en smutsig eller genomblöt sårkompress enligt behandlingsinstruktionerna.