Huvud och sensoriska organ

Konjunktivit hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Konjunktivit hos katter är en inflammation i ögats bindhinna (konjunktiva) som orsakar rodnad, sekret och obehag. Sjukdomen är mycket vanlig och kan vara en självständig åkomma eller ett symtom på infektioner, allergier eller systemiska sjukdomar.

7 min läsningKällor
Konjunktivit hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Akut till veterinären

Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour om katten visar tecken på smärta eller en allvarligare ögonskada:

  • Katten kniper kraftigt eller håller ögat stängt.
  • Ögats yta blir grumlig eller får en gråaktig skugga.
  • Pupillerna blir olika stora eller ögat ändrar tydligt utseende.
  • Katten gnider ögat upprepade gånger och verkar ha ont.
  • Ögat har skadats och katten verkar ha ont.

Ett rött öga kan behöva undersökas akut även om sekretet ser ut som vid en tidigare konjunktivit. Hornhinnesår kan vara mycket smärtsamma och ett djupt sår kan göra att hornhinnan brister.

Allmänt

Bindhinnan skyddar ögat genom att hålla det fuktigt och förhindra mikroorganismer från att tränga in. Vid inflammation försämras denna funktion: svullnad, sekret och ljuskänslighet uppstår. Konjunktivit kan vara:

  • ensidig eller dubbelsidig;
  • akut eller kronisk;
  • infektiös, allergisk, traumatisk eller sekundär (på grund av andra ögonsjukdomar).

Bindhinnan täcker insidan av ögonlocken och den främre ögonvitans yta. Även tredje ögonlocket, blinkhinnan i den inre ögonvrån, har bindhinna och kan bli rött och svullet. Hornhinnan är däremot den genomskinliga ytan framför iris och pupill. Inflammation i dessa vävnader behöver skiljas åt vid undersökningen.

Tårar fördelas över ögats yta när katten blinkar. Bindhinnan bidrar till smörjning och lokalt infektionsförsvar.

Orsaker

De vanligaste orsakerna till konjunktivit hos katter är:

  • Infektioner: virus (kattens herpesvirus FHV-1, calicivirus) och bakterier – klamydia (Chlamydia felis) och mykoplasma;
  • Bakteriella komplikationer: stafylokocker, streptokocker, mykoplasma;
  • Allergier: damm, pollen, hushållskemikalier, kattlåda;
  • Irritation: rök, damm, kemikalier;
  • Ögonskador: skräp i ögat eller trauma;
  • Parasiter: t.ex. Thelazia;
  • Systemiska sjukdomar: autoimmuna eller immunrelaterade.

Rök, damm och kemikalier kan orsaka inflammation utan infektion. Svamp- och parasitorsakade ögoninfektioner är ovanliga i Sverige. Samtidigt kan både virus och vissa bakterier, särskilt Chlamydia felis, orsaka primär konjunktivit hos katt.

Vid herpesvirusinfektion kan viruset finnas kvar i kroppen efter den första sjukdomsepisoden. Stress kan aktivera infektionen på nytt, så ett återfall behöver inte bero på att katten nyligen träffat en sjuk katt.

Riskfaktorer

Konjunktivit är vanligare hos:

  • kattungar (svagt immunförsvar och hög infektionsrisk);
  • katter från katthem och uppfödningar;
  • ovaccinerade djur;
  • katter med kroniska virusinfektioner (FHV-1, FIV, FeLV);
  • katter som bor i dammiga eller rökiga miljöer.

Unga katter i grupper utsätts lättare för smitta vid nära kontakt. Vissa katter har dessutom inåtrullade ögonlock, entropion, som gör att hår skaver mot ögat. Den mekaniska irritationen är en annan bakgrund än en smittsam infektion.

Symtom

Vanliga tecken på konjunktivit hos katter:

  • rodnad och svullnad i ögonen;
  • tårflöde eller variga sekret;
  • ihopklibbade ögonlock efter sömn;
  • ljuskänslighet, kisande;
  • klåda (katten gnuggar ögonen med tassen);
  • minskad aptit och slöhet vid infektiös konjunktivit.

Blinkhinnan kan svullna så mycket att den täcker en större del av ögat.

Komplikationer

Om konjunktivit inte behandlas kan det leda till:

  • kronisk inflammation;
  • hornhinnesår;
  • sammanväxning mellan bindhinna och hornhinna (symblepharon vid herpesvirus);
  • nedsatt syn.

Ett hornhinnesår kan förekomma samtidigt med konjunktivit eller vara en del av en herpesinfektion. Vid klamydiakonjunktivit är hornhinnesår däremot inte typiskt; samtidig hornhinnepåverkan gör andra orsaker viktiga att utreda. Synrisken beror därför på vilka delar av ögat som är drabbade, inte enbart på hur röd bindhinnan är.

Diagnos hos veterinär

Diagnos görs genom:

  • oftalmologisk undersökning;
  • provtagning och cytologi av sekret;
  • PCR och bakteriell odling (för att identifiera infektion);
  • Schirmer-test (bedömning av tårproduktion);
  • fluorescein-test (för att utesluta hornhinneskador).

En inflammation som börjar i ett öga och sedan omfattar båda passar med infektion, medan ett ensidigt problem också kan bero på främmande material eller störd tåravrinning. Mönstret är en ledtråd, inte en säker diagnos. Sekretets färg räcker inte heller för att välja läkemedel.

Fluorescein är ett färgämne som fäster vid skadad hornhinna och gör ett sår synligare. Veterinären inspekterar också ögonlock, bindhinna och området under ögonlocken för att hitta främmande material eller felställningar.

Tryckmätning, tonometri, hjälper till att skilja konjunktivit från sjukdom inne i ögat. För högt tryck talar för glaukom, medan lågt tryck kan förekomma vid uveit, inflammation i ögats inre vävnader. Dessa tillstånd kräver annan handläggning än en ytlig bindhinneinflammation.

PCR kan påvisa smittämnets arvsmassa, bland annat vid misstänkt Chlamydia felis. Vilka prov som behövs avgörs av undersökningen, tidigare behandlingar, återfall och om fler katter är drabbade. Ett ögas utseende räcker ofta inte för att fastställa orsaken.

Behandling och uppföljning

Behandlingen väljs efter orsaken och kan omfatta ögondroppar, salva eller läkemedel som verkar i hela kroppen. Antibiotika riktas mot bakterier och behandlar inte viruset bakom en herpesinfektion. Vid vissa virusorsakade ögonproblem kan antivirala medel behövas. Smörjande tårersättning kan hålla ytan fuktig medan den läker.

Klamydiainfektion kan kräva antibiotika som verkar i hela kroppen, eftersom enbart lokal behandling inte alltid räcker. Vid återkommande irritation från ett felställt ögonlock behöver även den mekaniska orsaken åtgärdas. Ett djupt hornhinnesår kan kräva kirurgi för att rädda ögat.

Skötsel hemma

Ge ordinerade preparat enligt instruktionen. Använd inte gamla ögonläkemedel bara för att de hjälpte vid ett tidigare tillfälle; ett nytt rött öga kan ha en annan orsak. Vid behov kan 2 personer hjälpas åt, så att en håller katten varsamt medan den andra ger läkemedlet.

Följ aptit, ögonknip, sekret och hur ögat ser ut under behandlingen. Tilltagande smärta eller grumling behöver bedömas på nytt. Avsluta inte läkemedelsbehandlingen enbart för att ögat ser bättre ut, utan följ den ordinerade planen. Vid utebliven förbättring kan fler prov eller remiss till ögonveterinär behövas.

Läkning och återfall

Många okomplicerade bakteriella och virala episoder går tillbaka inom 5–14 dagar. Vid klamydiakonjunktivit kan tecknen vara som kraftigast 9–13 dagar efter debuten och sedan avta under 2–3 veckor. En del katter får längre förlopp eller återfall. Tiderna beskriver sjukdomsförloppet och avgör inte när ordinerad behandling ska avslutas.

Herpesvirus kan ge återkommande episoder när infektionen aktiveras. Målet blir då att minska besvärens omfattning och behandla eventuella hornhinneförändringar. När främmande material eller en annan icke-infektiös orsak finns kvar kan konjunktiviten fortsätta trots att sekretet tillfälligt minskar.

Förebyggande

För att minska risken för konjunktivit hos katter rekommenderas:

  • regelbunden vaccination mot respiratoriska infektioner;
  • hålla hemmet rent, skydda mot damm och rök;
  • använda säkra kattlådor och material;
  • kontrollera kroniska ögonsjukdomar och virusinfektioner;
  • undvika skador och kontakt med sjuka djur.

Vid misstänkt smittsam konjunktivit bör katten hållas åtskild från andra katter. Handtvätt efter kontakt med ögonen minskar risken att föra smittämnen vidare. Vaccination mot Chlamydia felis är ett tillägg för särskilda risksituationer, framför allt i kattgrupper med smittproblem; det är inte ett rutinmässigt skydd som varje katt behöver.

Betydelse för kattägare

Konjunktivit hos katter är vanligt och oftast behandlingsbart, men obehandlat kan det leda till allvarliga komplikationer. Ägare bör uppmärksamma: rodnad, sekret och ljuskänslighet är skäl att kontakta veterinär. Ju tidigare behandling startar, desto större chans att bevara kattens ögonhälsa.

Materialet är endast för information och ersätter inte veterinärvård. Vid första tecken på sjukdom ska du kontakta veterinär.

Vanliga frågor

Behöver ett rött öga alltid antibiotika?

Nej. Virus, irritation och andra ögonsjukdomar kan ge liknande rodnad. Antibiotika behövs när bakterier orsakar eller komplicerar besvären, och undersökningen avgör om andra behandlingar också behövs för att ögat ska läka.

Kan konjunktivit gå över av sig själv?

En del lindriga episoder går tillbaka, men det går inte säkert att skilja dem från hornhinnesår och andra smärtsamma ögonsjukdomar hemma. Ögonknip, grumling och tydligt obehag kräver snabb veterinärbedömning.

Varför får katten nya besvär trots att den behandlats?

Herpesvirus kan ligga kvar i kroppen och aktiveras igen. Även felställda ögonlock eller en annan kvarvarande orsak kan ge återfall, så upprepade episoder behöver följas upp med en ny bedömning.

Smittar konjunktivit mellan katter?

Det beror på orsaken. Infektiösa former kan spridas mellan katter, medan irritation och felställda ögonlock inte smittar. Håll en katt med misstänkt infektion åtskild och tvätta händerna efter kontakt med ögonen.

Redaktionen för Tassio

Källor

Är du orolig för din katt?
Symtomkollen visar hur bråttom det är till veterinären och vilka artiklar du kan läsa.
Symtomkoll för kattAlla verktyg
Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →