Akut till veterinären
Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour om katten visar något av följande:
- ansträngd andning eller andning med öppen mun;
- kollaps eller så kraftig svaghet att den inte kan stå;
- gråaktigt eller mycket blekt tandkött;
- ett smärtsamt sår med snabbt ökande svullnad och tydligt försämrat allmäntillstånd;
- en kattunge som slutar dia, blir kall eller är svår att få kontakt med.
Vänta inte på feber hos en dålig kattunge. Allvarligt sjuka nyfödda kan i stället bli nedkylda.
Allmänt om sjukdomen
Streptococcus canis är en opportunistisk mikroorganism som kan finnas på kattens hud och slemhinnor. När immunförsvaret är nedsatt eller vävnaderna skadas kan den orsaka inflammationer – från hudinfektioner till sepsis i hela kroppen. Hos kattungar kan streptokockinfektion ha ett blixtsnabbt förlopp med hög dödlighet.
Bärarskap innebär att bakterien finns hos katten utan att orsaka sjukdom. I uppfödningar kan 70–100 % av unga avelshonor upp till 2 års ålder bära S. canis i slidan. Kattungar kan utsättas för bakterien från modern men får också skyddande antikroppar genom råmjölken.
Även andra streptokocker kan orsaka sjukdom. Streptococcus equi underart zooepidemicus kan hos katt ge både lunginflammation och inflammation i hjärnan och hjärnhinnorna. Därför behöver laboratoriet identifiera vilken bakterie som finns i provet.
Orsaker
- bakterier som kommer in genom skadad hud eller slemhinna;
- försvagat immunförsvar (stress, virusinfektioner som FeLV och FIV);
- infektioner i luftvägar eller urin- och könsorgan;
- dålig hygien i uppfödningar och katthem;
- överföring från mamma till kattungar.
Hos nyfödda kan bakterier komma in via naveln och nå blodbanan. En infektion kan också börja lokalt i ett sår. Bett kan föra bakterier djupt under huden, där det sedan bildas en varfylld hålighet, en böld. Flera bakteriearter kan förekomma i samma böld.
Riskfaktorer
- kattungar under 3 månader;
- katter med kroniska virusinfektioner;
- katter i katthem och uppfödningar;
- skadade eller nyopererade katter;
- bristande hygien och vaccination mot andra infektioner.
Det finns begränsade uppgifter om exakta åldersgränser för streptokockinfektion hos katt. Nyföddhetsperioden omfattar de första 21 levnadsdagarna. Täta djurgrupper gör det också svårare att hindra smittspridning mellan katterna.
Vanliga symtom
- hudinfektioner: sår, bölder, inflammation i mjukdelar;
- luftvägssymtom: snuva, hosta, feber;
- tecken från urin- och könsorgan, exempelvis förändrad urinering eller flytningar;
- sepsis hos kattungar: plötslig slöhet, matvägran och snabbt livshotande försämring;
- bölder och vävnadsdöd.
En ytlig böld kan märkas som en öm svullnad som blir röd och senare spricker med illaluktande var. En djupt liggande böld kan däremot ge feber, dålig aptit och tillbakadraget beteende utan någon synlig knöl. Feber kan finnas kvar även sedan en böld har öppnat sig.
Hos en diande kattunge kan de första tecknen vara att viktökningen avtar och att den diar sämre. Nedkylning och svårigheter att andas kan tillkomma. Sådana tecken förekommer även vid andra allvarliga sjukdomar och kräver undersökning.
Komplikationer och följder
- sepsis och svikt i flera organ;
- död hos nyfödda och unga kattungar;
- kroniska infektioner i hud och slemhinnor;
- infekterade operationssår.
Vid chock räcker blodcirkulationen inte till för organens behov. Hos katt kan pulsen bli svag och kroppen kall, samtidigt som hjärtat slår normalt eller långsamt. Avsaknad av snabb puls utesluter därför inte ett allvarligt tillstånd. Njurfunktion och urinproduktion kan påverkas när blodförsörjningen sviktar.
Diagnos hos veterinären
- bakterieodling från prover och vävnader;
- PCR vid särskild frågeställning, exempelvis misstänkt S. zooepidemicus;
- blodstatus med bedömning av vita blodkroppar och tecken på inflammation;
- biokemiska blodprover (organfunktion vid generaliserad infektion);
- röntgen och ultraljud vid misstänkt spridd infektion.
Provet väljs efter var infektionen sitter. Var från en böld kan odlas, medan luftvägsinfektion kan kräva svalgprov eller andra luftvägsprover. Vid misstänkt S. zooepidemicus kan PCR på svalgprov vara användbart. Vid dödsfall i en kattgrupp kan obduktion och prov från lungor hjälpa till att hitta orsaken och skydda de kvarvarande katterna.
Odling visar vilka bakterier som växer. Resistensbestämning undersöker vilka antibiotika de är känsliga för. Prov tas helst innan antibiotika sätts in, eftersom resultatet kan styra valet av behandling. Hos en svårt sjuk katt behöver provtagning och akut behandling samordnas så att hjälpen inte fördröjs.
Ett fynd av S. canis på en slemhinna måste bedömas tillsammans med symtom och fynd från den sjuka vävnaden. Bakterien kan ingå i normalfloran hos friska katter. Veterinären väger därför också in var provet togs och hur katten mår.
Behandling och återhämtning
Antibiotika behövs vid allvarlig streptokockinfektion. Valet anpassas till infektionens läge, kattens tillstånd och resultat från provtagningen. När ett lämpligt alternativ finns används ett preparat som påverkar så få andra bakterier som möjligt. Nyfödda behöver läkemedel som passar deras omogna kroppsfunktioner.
En böld kan behöva öppnas, tömmas och spolas av veterinären. Ett främmande föremål som ligger kvar i vävnaden måste avlägsnas för att förhindra att bölden återkommer. Smärtlindring ingår i vården. Efter ett ingrepp behöver katten hållas lugn så att den skadade vävnaden får läka.
Katter med sepsis kan behöva sjukhusvård med intravenös vätska och övervakning av cirkulationen. Vid syrebrist ges syrgas. Hos kattungar är kontrollerad uppvärmning, vätska och hjälp med näring viktiga delar av behandlingen.
Hemma följer du ordinationen och kontrollerar aptit, ork och sår. Ökande varflöde eller utebliven förbättring behöver meddelas veterinären. En lokal böld som töms och behandlas har andra förutsättningar för läkning än en infektion som redan påverkar flera organ.
Förebyggande
- noggrann hygien i uppfödningar och katthem;
- behandla hudskador och sår i tid;
- vaccinera mot de viktigaste virusinfektionerna för att minska risken för sekundära komplikationer;
- karantän efter misstänkt exponering och isolering av sjuka katter;
- stöd immunförsvaret med bra foder och mindre stress.
Det finns inget vaccin mot streptokockinfektion hos katt. Vanliga kattvacciner riktas mot andra smittämnen. Handtvätt före och efter kontakt med katterna är särskilt viktig vid sårvård. Rengör redskap och ytor och använd separata tillbehör till sjuka djur. Vid utbrott av S. zooepidemicus behöver sjuka och exponerade men symtomfria djur hållas åtskilda enligt en gemensam smittskyddsplan.
Vad betyder det för dig som kattägare?
Streptokockinfektion är en farlig bakteriesjukdom, särskilt för kattungar. Variga inflammationer i huden, plötsliga försämringar hos små kattungar eller komplikationer efter operationer är skäl att snabbt kontakta veterinären. Tidig diagnos och antibiotikabehandling kan rädda katten och bidra till att begränsa smittspridningen.
Väg nyfödda dagligen och anteckna vikten för varje unge. En avstannad viktkurva kan märkas innan sjukdomen blir tydlig. Berätta om fler katter i hemmet är sjuka eller om modern har tecken på infektion. Använd inte överbliven antibiotika till andra katter; behandling kräver en bedömning av det sjuka djuret.
Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.
Vanliga frågor
Kan en frisk katt bära streptokocker?
Ja, S. canis kan finnas på slemhinnorna utan symtom. Ett positivt prov behöver därför kopplas till kattens sjukdomstecken och provtagningsplats innan veterinären avgör om bakterien orsakar infektionen.
Kan kattungar smittas av sin mamma?
Ja, modern kan vara bärare och föra bakterien vidare till ungarna. Samtidigt ger råmjölken skyddande antikroppar. En unge som slutar dia eller gå upp i vikt behöver snabb bedömning.
Hjälper kattens vanliga vaccination mot streptokocker?
Vaccination mot andra infektioner kan minska risken för sekundära bakteriekomplikationer, men det finns inget streptokockvaccin för katt. God hygien och snabb hantering av sjuka djur behövs även i vaccinerade grupper.
Måste en böld behandlas även om den har spruckit?
Ja, katten behöver bedömas eftersom var kan finnas kvar och feber kan fortsätta efter att bölden öppnats. Veterinären avgör om håligheten behöver tömmas mer och vilken behandling som krävs.
Redaktionen för Tassio
Källor
- GUIDELINE for Streptococcal infections, European Advisory Board on Cat Diseases, läst 2026-11-06.
- Management of the Neonate in Dogs and Cats, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-06.
- Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens hos katter, Jordbruksverket, läst 2026-11-06.
- Motverka resistens, Statens veterinärmedicinska anstalt, läst 2026-11-06.
- Abscesses in Cats, VCA Animal Hospitals, läst 2026-11-06.
- Strep Zoo (Streptococcus equi subsp. zooepidemicus), ASPCApro, läst 2026-11-06.
- Initial Triage and Resuscitation of Small Animal Emergency Patients, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-06.
- Bitskada på katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-06.
