Matsmältningssystemet

Kolangit hos katter (neutrofil och lymfocytär): orsaker, symtom och förebyggande

Kolangit hos katter är en inflammation i gallgångarna som kan åtföljas av påverkan på levern. Om inflammationen sprider sig till den omgivande levervävnaden kallas det kolangiohepatit. Det är en vanlig form av inflammatorisk leversjukdom hos katt. Två viktiga former är:

7 min läsningKällor
Kolangit hos katter (neutrofil och lymfocytär): orsaker, symtom och förebyggande
  • neutrofil kolangit – den akuta formen är oftast förknippad med bakterier som stiger upp från tarmen;
  • lymfocytär kolangit – har ett kroniskt förlopp hos de flesta katter och kan vara immunmedierad.

Formerna skiljer sig åt i orsaker, förlopp och behandling, men båda kan ge allvarliga störningar i leverns funktion.

Akut till veterinären

Kontakta veterinär snarast om katten blir gul i ögonvitan, huden eller tandköttet. Sök akut vård om katten:

  • är gul och samtidigt slutar äta eller snabbt blir slö;
  • kräks upprepade gånger och inte får behålla vatten;
  • verkar ha kraftig buksmärta och är tydligt medtagen;
  • blir förvirrad, vinglig, får kramper eller faller ihop;
  • får en snabbt växande buk samtidigt som den får svårt att andas.

Allmänt om sjukdomen

Gallgångarna för gallan från levern till tarmen. Gallan lagras i gallblåsan och hjälper till att spjälka fettet i fodret. När gallgångarna är inflammerade kan gallflödet störas. Gallämnen som blir kvar kan skada den omgivande levervävnaden. Om bilirubin ansamlas i blodet kan kattens vävnader få en gul ton.

Kolangit kan ingå i den så kallade triaditen – samtidig inflammation i gallgångarna, bukspottkörteln och tarmen. I en obduktionsserie sågs inflammation i alla organen hos 10 av 31 katter (32 %) där lever, bukspottkörtel och tarm hade undersökts i mikroskop. Katterna hade måttlig till svår kolangit. Vilken inflammation som började först går inte alltid att avgöra.

Orsaker

Neutrofil kolangit

  • bakterieinfektion, där bland annat Escherichia coli, enterokocker och klostridier kan påvisas;
  • infektion som kan spridas från tarmen via den gemensamma gallgången;
  • samtidig pankreatit eller inflammatorisk tarmsjukdom hos en del katter.

Hos katten mynnar gallgången och bukspottkörtelns utförsgång vanligen tillsammans i tolvfingertarmen. Den gemensamma öppningen är en möjlig väg för tarminnehåll och bakterier att komma in i gallvägarna. Neutrofil kolangit kan också ha ett kroniskt förlopp, med en blandning av olika inflammationsceller i vävnaden.

Lymfocytär kolangit

  • en immunmedierad reaktion är en möjlig förklaring;
  • kroniska inflammationer i mag-tarmkanalen kan finnas samtidigt.

Vid lymfocytär kolangit samlas lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, runt gallgångarna. Den bakomliggande orsaken är ofta okänd. En annan orsak till långvarig gallgångsinflammation är infektion med leverflundror, framför allt där parasiterna förekommer och katten har varit utsatt för smitta.

Riskfaktorer

  • vuxna och äldre katter förekommer ofta bland de undersökta fallen, men även yngre katter kan drabbas;
  • katter med kroniska sjukdomar i mag-tarmkanalen eller bukspottkörteln kan också ha kolangit;
  • katter med sjukdomar som stör gallflödet, till exempel stenar i gallvägarna;
  • ras kan spela roll, men uppgifterna om en ökad risk för lymfocytär kolangit hos exempelvis perser går isär.

Vanliga symtom

De kliniska tecknen kan skilja sig åt mellan formerna. Gemensamma symtom:

  • slöhet, sämre aptit;
  • viktnedgång;
  • kräkningar, ibland även diarré;
  • ömhet i buken, som kan märkas genom att katten drar sig undan;
  • gulfärgade slemhinnor och hud;
  • ibland ökad törst och tätare urineringar, som också kan bero på en samtidig sjukdom.

Neutrofil kolangit kan ha ett akut förlopp med:

  • plötslig debut;
  • feber;
  • tydliga buksmärtor;
  • snabb försämring.

Vid lymfocytär kolangit:

  • symtomen kommer ofta gradvis;
  • långvarig viktnedgång är vanlig;
  • katten kan ha återkommande kräkningar och sämre aptit;
  • ibland kan veterinären hitta förstorad lever och ascites.

Katter med båda formerna kan vara slöa, äta dåligt och kräkas. Förloppet räcker därför inte för att avgöra vilken form katten har.

Komplikationer och följder

  • leversvikt vid svår eller långt gången sjukdom;
  • ascites, det vill säga vätska i bukhålan;
  • ärrbildning runt gallgångarna som kan göra det svårare för gallan att rinna ut;
  • leverencefalopati, med påverkan på hjärnan vid allvarlig leversjukdom;
  • kvarstående inflammation i tarmen och bukspottkörteln vid triadit.

Vid långvarig inflammation kan ärrvävnaden bli omfattande. När gallflödet är nedsatt kan katten också få svårare att ta upp fettlösliga vitaminer. Brist på vitamin K kan påverka blodets förmåga att levra sig. En svår akut infektion kan bli livshotande. En katt som äter dåligt kan dessutom utveckla fettlever, vilket gör näringstillförsel till en viktig del av vården.

Diagnos hos veterinären

För att ställa diagnos används:

  • biokemiska blodprover för att se om katten har förhöjda leverenzymer och bilirubin;
  • ultraljud av levern och gallgångarna för att leta efter bland annat vidgade gallgångar och hinder;
  • leverbiopsi för att skilja mellan inflammationsformerna genom att undersöka vävnaden;
  • bakterieodling från galla och mikroskopi vid misstänkt bakterieinfektion;
  • avföringsprov för parasiter om kattens resor eller jaktvanor ger anledning att misstänka leverflundror.

Ett finnålsprov ger lösa celler för undersökning. En leverbiopsi visar dessutom var i vävnaden inflammationen sitter och om gallgångarna är skadade. Inflammationen kan vara ojämnt fördelad i levern, så ett prov kan missa de mest förändrade områdena. Veterinären avgör hur mycket vävnad som behövs och bedömer blodets förmåga att levra sig före provtagningen. Ett ultraljud kan se normalt ut trots inflammation, och grumligt innehåll i gallblåsan behöver tolkas tillsammans med övriga fynd.

I en undersökning sågs gallslam vid 107 av 166 provtagningstillfällen (64 %). Bakterier påvisades i odling eller mikroskopi i 18 av 107 fall med gallslam (16,8 %) och i 10 av 59 fall utan gallslam (17,0 %). Gallslam i sig räcker alltså inte för att avgöra om katten har en bakterieinfektion. Om en biopsi behöver vänta kan veterinären använda symtomen, blodproven och ultraljudet för en preliminär diagnos. Redan insatt antibiotika kan påverka resultatet av en gallodling.

Behandling

Vid akut neutrofil kolangit med misstänkt bakterieinfektion kan katten behöva antibiotika. Svaret på gallodlingen hjälper veterinären att välja ett lämpligt läkemedel. Om gallflödet är blockerat kan ett ingrepp behövas för att återställa passagen. Lymfocytär kolangit kan behandlas med läkemedel som dämpar immunreaktionen när veterinären har bedömt om det också finns en infektion.

Vätska, smärtlindring och hjälp mot illamående kan behövas oavsett inflammationsform. Om katten inte äter tillräckligt kan en sond ge näring medan sjukdomen behandlas. Vid uppföljningen är aptit, vikt, gulsot och förändringar i blodproverna användbara för att bedöma hur katten svarar på behandlingen.

Förebyggande

  • håll kroniska mag-tarmsjukdomar under kontroll med behandling och uppföljning;
  • låt veterinären avgöra om en katt med tidigare gallvägsbesvär behöver återkommande kontroller;
  • förebygg smitta med leverflundror: undvik att ge rå sötvattensfisk från områden där fiskburen leverflundra förekommer;
  • ge katten ett balanserat foder och håll giftiga ämnen utom räckhåll.

Vad betyder det för dig som kattägare?

Kolangit är en allvarlig leversjukdom som kräver tidig diagnos och behandling. Gulsot, viktnedgång och återkommande kräkningar är varningstecken som kräver ett snabbt veterinärbesök. Anteckna vad katten faktiskt har ätit, när den kräktes och när du först märkte en förändring. Uppgifter om resor och rå fisk kan hjälpa veterinären att välja rätt prover.

Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.

Vanliga frågor

Har katten kolangit om levervärdena är höga?

Förhöjda leverenzymer kan visa att levern eller gallvägarna är påverkade. För att utreda orsaken behöver veterinären jämföra värdena med hur katten mår, bilirubinhalten, ultraljudsfynden och vid behov svar från vävnadsprov.

Måste katten ha feber vid neutrofil kolangit?

Nej. En katt kan vara slö, äta dåligt och kräkas utan att ha feber. Om den blir gul eller snabbt mår sämre behöver den vård även om temperaturen är normal.

Varför odlas gallan?

Vid misstanke om bakterier kan odlingen visa vilka som växer och vilka antibiotika de är känsliga för. Mikroskopi ger annan information, eftersom veterinären där kan se celler och ibland bakterier även om odlingen inte ger samma besked.

Kan katten få tillbaka besvären efter behandling?

Ja, särskilt vid långvarig inflammation eller om gallflödet fortfarande är påverkat. Om aptiten minskar igen, katten tappar vikt eller ögonvitan blir gul behöver veterinären bedöma om sjukdomen har återkommit.

Redaktionen för Tassio

Källor

Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →