Akut till veterinären
Sök akut vård om katten:
- blir mycket slö, har svårt att stå eller faller ihop;
- kräks upprepade gånger och inte kan behålla vatten;
- verkar ha kraftig buksmärta eller blir plötsligt spänd och öm i buken;
- får gula slemhinnor och samtidigt slutar äta eller blir slö;
- har ansträngd andning, får kramper eller blir svår att få kontakt med.
Kontakta veterinären snabbt även om katten bara ligger undan och har slutat äta. Att den inte kräks utesluter inte pankreatit. Om katten kan ha fått i sig ett giftigt ämne, ha förpackningen eller ett foto av etiketten till hands när du ringer.
Allmänt om sjukdomen
Bukspottkörteln har två viktiga uppgifter: att bilda matsmältningsenzymer och hormoner (bland annat insulin). Matsmältningsenzymerna ska normalt verka i tarmen. Vid akut pankreatit kan enzymerna aktiveras för tidigt och börja bryta ned körtelns egen vävnad. Det kan ge inflammation, smärta och påverkan på hela kroppen.
Hos katter är pankreatit ofta diskret. Ibland märks den genom att katten slutar äta, blir slö och går ned i vikt utan att kräkas. Sjukdomen kan vara lindrig och nästan symtomfri eller svår och livshotande. Vid kronisk pankreatit kan delar av körteln ersättas av ärrvävnad. Även en katt med kroniska förändringar kan försämras plötsligt under ett nytt skov.
Orsaker
- kroniska mag-tarmsjukdomar som IBD och kolangit kan finnas samtidigt, utan att det går att avgöra vilken inflammation som uppstod först;
- infektioner, till exempel toxoplasmos, har i sällsynta fall kopplats till pankreatit;
- skador i buken eller tillstånd där bukspottkörteln får sämre blodtillförsel kan bidra;
- förgiftning med organofosfater har rapporterats som en möjlig orsak;
- idiopatisk pankreatit (ingen känd orsak) är vanligast.
Efter en operation i buken kan det vara svårt att skilja påverkan av grundsjukdomen från påverkan kring ingreppet. För azatioprin och för störningar i fettomsättningen är stödet för ett orsakssamband hos katt begränsat. Lågt kalcium i blodet kan vara en följd av allvarlig pankreatit.
Riskfaktorer
- äldre katter förekommer ofta bland de undersökta fallen, men även yngre katter kan drabbas;
- överviktiga katter kan behöva särskild uppföljning av vikten om de äter dåligt;
- katter med kroniska lever- och tarmsjukdomar kan ha samtidig pankreatit;
- uppgifterna om särskild benägenhet hos siames och orientaliskt korthår är osäkra.
Pankreatit har rapporterats hos katter från 5 veckors till 20 års ålder, och katter över 7 år förekommer ofta bland fallen. Hos en katt som äter dåligt behöver veterinären också ta hänsyn till samtidiga sjukdomar, som inflammation i gallgångarna eller tarmen.
Vanliga symtom
- matvägran (anorexi);
- apati, minskad aktivitet;
- viktnedgång;
- kräkningar hos en del katter;
- ibland diarré;
- buksmärtor, som kan märkas när katten sitter ihopkrupen eller inte vill röra sig;
- uttorkning;
- gulsot vid leverpåverkan eller stört gallflöde.
Hos 157 katter som vårdades på sjukhus för pankreatit hade 114 (72,6 %) svaghet eller slöhet, 97 (61,8 %) matvägran och 80 (51,0 %) kräkningar. En katt kan alltså behöva undersökas även om den inte har kräkts. Diarré eller förstoppning kan också bero på en samtidig sjukdom eller på att katten äter och dricker mindre.
Komplikationer och följder
- vävnadsdöd i bukspottkörteln (nekros);
- bölder och vätskefyllda förändringar i bukspottkörteln;
- diabetes om de insulinproducerande cellerna skadas;
- exokrin bukspottkörtelsvikt;
- påverkan på hela kroppen (chock, svikt i flera organ).
Vid exokrin bukspottkörtelsvikt produceras för lite matsmältningsenzymer. Katten kan då gå ned i vikt trots god aptit och få lös avföring. Långvarig matvägran kan i stället leda till fettlever och göra återhämtningen svårare.
Diagnos hos veterinären
- klinisk undersökning och sjukdomshistoria, inklusive förändringar i aptit och kända mag-tarmsjukdomar;
- biokemiska blodprover, som kan visa förhöjda leverenzymer och bilirubin, högt blodsocker eller rubbningar i saltbalansen;
- specifikt test – fPLI (felint pankreaslipas);
- blodstatus för att bedöma bland annat vita blodkroppar och eventuell anemi;
- ultraljud av buken för att leta efter svullnad och förändrad struktur i körteln;
- röntgen som del av utredningen för att utesluta andra sjukdomar med liknande symtom.
För fPLI kan gränserna skilja sig mellan laboratorier. Ett laboratorium anger högst 3,5 mikrogram per liter som normalt och 3,6–5,3 som gråzon. Ett annat använder högst 4,4 mikrogram per liter som normalt, 4,5–8,7 som gråzon och minst 8,8 som förenligt med pankreatit. Veterinären tolkar provet utifrån gränserna på det aktuella svaret och kattens övriga fynd.
Ultraljud kan visa vätska runt bukspottkörteln eller förändringar i gallvägarna och tarmen. Vid lindrig sjukdom kan både ultraljud och blodprov vara svåra att tolka. Ett normalt ultraljud räcker därför inte för att utesluta pankreatit. Om katten fortsätter gå ned i vikt trots att den äter kan veterinären utreda exokrin bukspottkörtelsvikt med ett annat blodprov, fTLI. Det provet används för att bedöma körtelns förmåga att producera matsmältningsenzymer.
Behandling
- dropp för att återställa vätske- och saltbalansen;
- smärtlindring, en viktig del av behandlingen, till exempel med opioiden buprenorfin;
- medel mot illamående, till exempel maropitant;
- antibiotika om det finns en konstaterad eller starkt misstänkt bakterieinfektion;
- tidig matning: katten ska börja äta så snart som möjligt. Om den inte får i sig tillräckligt själv kan den behöva sond;
- vid kronisk form understödjande behandling och vård av samtidiga sjukdomar.
Mirtazapin kan ibland användas för att stödja aptiten, samtidigt som smärta och illamående behandlas. En aptitökning ersätter inte bedömningen av hur mycket katten faktiskt får i sig. Vid svår sjukdom kan katten behöva stanna på djursjukhus för att få vätska, näring och övervakning.
Vid kroniska besvär kan behandlingen behöva vara långvarig och omfatta kontroll av andra sjukdomar. Veterinären följer hur aptiten, vikten och avföringen utvecklas. Det finns inte tillräckligt stöd för att rutinmässigt ge leverskyddande medel eller probiotika mot själva pankreatiten.
Förebyggande
- ge ett fullvärdigt och balanserat foder;
- håll vikten under kontroll och förebygg övervikt;
- behandla lever- och tarmsjukdomar i tid;
- använd läkemedel enligt ordination och uppge vilka preparat katten får vid undersökningen;
- regelbundna hälsokontroller för äldre katter.
Det går sällan att förebygga pankreatit genom att ändra en enskild faktor eftersom orsaken ofta är okänd. Pankreatit i sig innebär inget generellt krav på fettsnålt foder till katt. Fodret behöver framför allt ge tillräckligt med näring och passa de sjukdomar som katten faktiskt har.
Vad betyder det för dig som kattägare?
Slöhet, matvägran och viktnedgång är skäl att snabbt kontakta veterinären, även om katten inte kräks. Anteckna vad katten har ätit, när besvären började och om den dricker eller kissar annorlunda än vanligt. För en katt som behandlas hemma kan minskad aptit eller ny viktnedgång vara skäl till tidigare återbesök.
Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.
Vanliga frågor
Kan katten ha pankreatit utan att kräkas?
Ja. Katter med pankreatit kan framför allt bli slöa, äta mindre och gå ned i vikt. En katt som plötsligt slutar äta behöver veterinärbedömning även om den ännu inte har kräkts.
Räcker ett förhöjt fPLI för att ställa diagnosen?
Provet kan ge stöd för pankreatit. Veterinären bedömer också hur katten mår, hur långt värdet ligger från laboratoriets gräns och vad ultraljudet visar. I gråzonen kan en ny bedömning eller provtagning behövas.
Ska jag låta katten fasta för att vila bukspottkörteln?
Nej, fasta inte katten på eget initiativ. Näring är en del av behandlingen och en katt som får i sig för lite kan utveckla fettlever. Veterinären kan hjälpa till med sondmatning om katten inte kan äta själv.
Kan pankreatiten komma tillbaka?
Ja. En katt med kronisk pankreatit kan ha perioder när aptiten är bättre och sedan försämras igen. Om katten börjar tappa vikt trots att den äter kan veterinären även behöva undersöka om matsmältningen har påverkats.
Redaktionen för Tassio
Källor
- Bukspottkörtelinflammation hos katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-06.
- Feline Pancreatitis, Cornell University College of Veterinary Medicine, läst 2026-11-06.
- Tolkning provsvar, Sveriges lantbruksuniversitets universitetsdjursjukhus, läst 2026-11-06.
- Pancreatic Lipase Immunoreactivity, Texas A&M University Gastrointestinal Laboratory, läst 2026-11-06.
- Feline Pancreatitis, WSAVA Congress Proceedings, Veterinary Information Network, läst 2026-11-06.
- Critical Care Nutrition for Cats, VCA Animal Hospitals, läst 2026-11-06.
- Disorders of the Pancreas in Cats, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-06.
- Akutvård katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-06.
- A retrospective study of 157 hospitalized cats with pancreatitis in a tertiary care center: Clinical, imaging and laboratory findings, potential prognostic markers and outcome, Journal of Veterinary Internal Medicine, läst 2026-11-06.
- Pancreatitis in cats: Is it acute, is it chronic, is it significant?, Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-06.
- Pancreatitis in Cats, Topics in Companion Animal Medicine, läst 2026-11-06.
- Pankreatit hos hund och katt – etiologiska och patologiska skillnader, Sveriges lantbruksuniversitet, läst 2026-11-06.
