Reproduktionssystemet

Adenokarcinom i juvret hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Adenokarcinom i juvret hos katter är en elakartad tumör som utgår från körtelcellerna i mjölkkörtlarna, det vill säga i juvret. Den kan växa in i vävnaden runt juvret och sprida sig till de närmaste lymfknutorna och lungorna. Det är en av de vanligaste cancerformerna hos okastrerade honkatter, särskilt äldre. Även honor som kastrerats sent löper ökad risk. En liten knöl kan vara det första tecknet.

7 min läsningKällor
Adenokarcinom i juvret hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Akut till veterinären

Sök akut om katten har något av följande symtom.

  • Katten andas ansträngt eller med öppen mun.
  • Katten kollapsar eller är svår att få kontakt med.
  • En knöl eller ett sår i juvret blöder kraftigt eller blödningen upphör inte.
  • Katten har ett sår i juvret och blir snabbt slö, får feber eller visar kraftig smärta.
  • Ett operationssår i juvret går upp eller börjar blöda kraftigt.

En knöl i juvret behöver också undersökas skyndsamt när katten i övrigt verkar må bra. Om katten har svårt att andas ska den hållas så lugn som möjligt på vägen till kliniken.

Allmänt om sjukdomen

Juvertumörer är ganska vanliga hos katter och omkring 80–90 % av dem är elakartade. Adenokarcinom är en typ av elakartad juvertumör. Katten har vanligen 4 par mjölkkörtlar. Hos omkring 50–60 % av katter med juvertumör är mer än en juverdel drabbad. Därför undersöker veterinären hela juvret även när ägaren bara har upptäckt en knöl.

Tumören kan börja som en fast förändring under huden nära en spene. Med tiden kan den växa fast i underlaget eller bilda ett sår. Spridning kan ske tidigt, via lymf- eller blodkärlen. När en tumör har spridit sig kan nya tumörhärdar uppstå i exempelvis lymfknutorna, lungorna eller andra organ.

Orsaker

  • Hormonell påverkan. Långvarig exponering för östrogen och progesteron hos okastrerade honor kan öka risken.
  • Ingen kastrering eller sen kastrering är förknippad med högre risk än kastrering tidigt i livet.
  • Ärftlig benägenhet kan spela roll. Vissa raser drabbas oftare, men den enskilda kattens risk går inte att bedöma enbart utifrån rasen.
  • Ålder. Juvertumörer är vanligare hos äldre katter. Genomsnittsåldern hos katter med juvercancer ligger kring 10–12 år.

Tumörer kan också förekomma hos kastrerade honor och mer sällan hos hankatter.

Riskfaktorer

  • Äldre okastrerade honor löper högre risk.
  • Katter som fått hormonpreparat för att hålla löpet borta, till exempel p-piller för katt, har ökad risk.
  • Siameser har i flera beskrivningar varit överrepresenterade bland drabbade katter.
  • Kroniska inflammationer eller skador i juvret kan ge förändringar som också behöver undersökas.

Det finns begränsat stöd för att kroniska inflammationer eller skador i juvret i sig ökar risken för juvercancer.

Vanliga symtom

  • Knölar och förhårdnader i juvret, ibland i flera juverdelar.
  • Ömhet och rodnad i huden över tumören.
  • Sår och vätska från tumören.
  • Förstorade lymfknutor i närheten, till exempel i armhålan eller ljumsken.
  • Viktnedgång och sämre aptit när katten är mer påverkad.
  • Hosta eller andnöd vid spridning till lungorna eller området runt dem.

I början kan knölen vara det enda som märks. En del katter börjar slicka sig mer på en viss del av magen när huden blir öm eller sårig. En fast knöl kan fortfarande vara rörlig under huden när den är liten.

Komplikationer och följder

  • Tumören kan växa lokalt och fästa i huden eller vävnaden under juvret.
  • Spridning till lymfknutor och lungor kan ske även när katten fortfarande är pigg.
  • Sår och infektion i tumören kan orsaka smärta, blödning och vätska från såret.
  • Avmagring och död kan följa vid långt framskriden sjukdom.

Om tumören återkommer efter operation kan den märkas som en ny knöl i eller nära operationsområdet. Hosta eller förändrad andning kan uppstå om sjukdomen har spridit sig i bröstkorgen.

Diagnos hos veterinären

  • Klinisk undersökning och palpation av juvret. Veterinären går igenom båda juverraderna och känner även efter förändringar i närliggande lymfknutor.
  • Cellprov eller biopsi av tumören kan vara en del av utredningen. Cellprovet kan ge en första bedömning. Vävnadsundersökning behövs för en säker diagnos och för att bedöma tumörtypen.
  • Röntgen av bröstkorgen eller DT för att leta efter förändringar i lungorna. Ultraljud av buken kan behövas beroende på vad undersökningen visar.
  • Blodstatus och biokemiska blodprover för att bedöma kattens tillstånd inför behandling.

Mastit är en inflammation i juvret som också kan ge ömhet och svullnad. Vid undersökningen tar veterinären hänsyn till om katten nyligen har fött ungar och till hur förändringen började.

En lymfknuta kan innehålla tumörceller även om den känns normal. Veterinären kan därför behöva ta prov från en lymfknuta som tar emot lymfa från området kring tumören. Efter operationen undersöks den borttagna vävnaden. Då kan patologen bedöma tumörens grad, om det finns cancerceller i lymf- eller blodkärl och om tumörceller når ut till vävnadens skärkanter.

Behandling

Den viktigaste behandlingen är operation när tumörens utbredning och kattens hälsa tillåter det. Hela juverlisten på den sida där tumören sitter tas ofta bort. Om båda sidor behöver opereras kan ingreppen göras i två steg, så att det första såret hinner läka. Att ta bort hela den drabbade juverraden kan minska risken att tumören kommer tillbaka lokalt. Veterinären planerar operationen utifrån var knölarna sitter, hur stora de är och vad utredningen visar om spridning.

En tumör under 2 cm har i allmänhet bättre prognos än en tumör över 3 cm. Veterinären väger även in om det finns spridning till lymfknutor eller andra organ och vad vävnadsundersökningen visar. Efter operationen kan veterinären föreslå cellgiftsbehandling. Hur mycket den förlänger överlevnaden är osäkert och beslutet anpassas efter tumörens egenskaper, spridningen och kattens tillstånd.

Katten behöver smärtlindring och kontroll av operationssåret. Vid återbesöken undersöks också den kvarvarande juvervävnaden och lymfknutorna. Om botande behandling inte är möjlig kan vården inriktas på att lindra smärta och andra symtom.

Förebyggande

  • Kastrering före första löpet är det mest effektiva sättet att minska risken för juvertumörer. Veterinären kan bedöma när ingreppet passar den enskilda katten.
  • Undvik att ge hormonpreparat för att hålla löpet borta utan veterinärens bedömning.
  • Känn regelbundet igenom juvret hos okastrerade honor, särskilt efter 6 års ålder.
  • Kontakta veterinären i tid om du hittar en knöl, även när den är liten.

Vad betyder det för dig som kattägare?

Vänta aldrig med att besöka veterinären om du känner en knöl i juvret. Lägg märke till vid vilken spene den sitter och om huden över knölen ser annorlunda ut. Undvik att klämma på knölen eller försöka tömma ett sår. Tidig undersökning ger veterinären bättre möjlighet att planera behandlingen innan en tumör har hunnit växa eller sprida sig.

Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.

Vanliga frågor

Kan en liten knöl i juvret vara elakartad?

Ja, en elakartad juvertumör kan vara liten och rörlig när den först upptäcks. Veterinären undersöker hela juvret och de närliggande lymfknutorna. En vävnadsundersökning visar vilken typ av förändring det rör sig om och kan ge information om prognosen.

Varför kan hela juverraden behöva tas bort?

Det kan finnas förändringar i flera mjölkkörtlar på samma sida. Genom att ta bort en hel juverrad kan kirurgen avlägsna mer av den vävnad där tumören kan ha vuxit. Utredningen hjälper veterinären att avgöra om båda sidor behöver opereras.

Kan juvercancer ha spridit sig även när katten mår bra?

Ja, katten kan verka opåverkad även om tumörceller har nått en lymfknuta eller lungorna. Därför kan veterinären rekommendera bilddiagnostik och prov från lymfknutor innan behandling. Resultaten används för att bedöma vilka åtgärder som är lämpliga.

Kan en kastrerad katt också få en juvertumör?

Ja, juvertumörer förekommer även hos kastrerade honor. Tidig kastrering minskar risken, men en ny knöl ska alltid undersökas. Veterinären bedömer förändringens läge och storlek och kan vid behov ta prov eller föreslå att den opereras bort.

Redaktionen för Tassio

Källor

Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →