Avbruten klo hos hund – symtom och första hjälpen

Översikt

En klo har ett hårt yttre skal som skyddar en känslig inre del som kallas kloroten, eller pulpan. En olycka kan slita av hela klon.

Behandlingen väljs utifrån hur omfattande skadan är. Skador är den vanligaste orsaken till klosjukdom hos hund.

En studie som använde brittiska patientjournaler från 2019 undersökte 3 380 tillfällen då klor klipptes. Vid 7,37 % klipptes bara en skadad eller avbruten klo.

Klorna växer hela tiden och blir för långa om de inte slits ned eller klipps.

En framtass har oftast fem tår, där den innersta sitter högre upp än de andra. En baktass har i regel fyra tår men kan också ha en extra sporre.

Orsaker

En klo kan fastna i mattans eller möblernas fibrer och slitas sönder när hunden rör sig framåt. Grästuvor kan också få en klo att fastna utomhus.

Vid landning efter ett hopp kan en klo böjas bakåt och gå av. Att klippa för långt in vid kloklippning skadar kloroten och ger blödning.

Slöa klotänger kan slita i klons struktur och öka risken att den går av. Kemisk irritation kan också ge skador, även om de flesta skador på klorna är mekaniska.

Den hårda yttre delen består av keratin. Blodkärl och nerver går genom kloroten.

Levande vävnad som blottas när skalet går sönder gör ont. Att klippa bara den döda klospetsen ger inte samma smärta.

En för lång klo kan växa in i trampdynan och ge ett smärtsamt sår som kan bli infekterat.

Bakteriell infektion i klobädden är ofta ett sekundärt problem som ursprungligen orsakats av en skada på klon.

Riskfaktorer

En lång klo fastnar lättare i föremål än en kort. En äldre hunds klor kan bli torra och spröda, vilket gör dem mer benägna att gå av.

En sporre högre upp på benet slits inte mot marken på samma sätt som andra klor. Sporrar är därför särskilt benägna att gå av.

Klosjukdomar drabbar hundar i olika åldrar och av olika raser, oavsett kön. Normalt slitage på hårda underlag håller inte alltid klorna lagom långa.

Den levande kloroten inne i en för lång klo är längre än vanligt, vilket begränsar hur mycket som säkert kan klippas på en gång.

Typiska symtom

• Hunden börjar plötsligt halta.

• Hunden håller upp den ömma tassen och belastar den inte som vanligt.

• Hunden gnyr eller gnäller när klon skadas.

• En avbruten eller delvis lossnad bit syns.

• Klon blöder.

• Det gör ont när du rör runt klon.

Inflammation i klovallen kan ge svullnad av tån och blodblandat var.

En bakterieinfektion som omfattar flera klor kan också ge feber och slöhet.

En hund som har ont kan försöka nafsa eller bita när tassen hanteras.

Vid återkommande klosjukdom kan lossnade klobitar hittas hemma, till exempel på en matta.

Hunden slickar gång på gång på den skadade tassen.

Blodiga tassavtryck kan finnas på golvet eller i bädden.

Bakteriell infektion i klorna kan också innebära förstorade lymfknutor i närheten.

Vid en jästsvampsinfektion kan bruna flytningar eller skorpliknande material samlas runt klon.

Komplikationer och följder

Kloroten hänger ihop med tåbenet, så en djup infektion kan sprida sig till benet. Långvarig bakteriell infektion i klobädden innebär ofta också infektion i benet.

Avvikande klotillväxt kan bero på en tidigare skada. Prognosen vid vanliga skador på klon är i allmänhet utmärkt.

En behandlad skada på klon kan läka på ungefär 7–10 dagar. Ny klotillväxt har uppskattats till ungefär 0,8–1,9 millimeter per vecka.

Slickande och tuggande på klon kan fördröja sårläkningen och främja infektion.

Ett för hårt förband kan ge svullna tår eller ovanlig värme eller kyla. Om den levande kloroten tas bort kan det yttersta tåbenet bli benäget att få försämrad blodförsörjning och vävnadsdöd.

Undersökning hos veterinären

Bedömning av skadans omfattning

Veterinären tar en sjukdomshistorik och undersöker alla tassar, klor och resten av huden. Skada misstänks ofta när bara en klo är drabbad, men en tumör är en annan möjlig orsak.

Röntgen kan användas vid behov för att utreda förändringar i tån och benet. Ett cellprov från området runt klobädden hjälper till att utreda inflammation.

Bakterie- eller svampodling kan väljas för att ta reda på vad som orsakar infektionen. Ett hudskrap kan leta efter Demodex-kvalster om hudförändringar som passar med det finns tillsammans med skadan på klon.

Blodstatus och blodkemi kan ingå vid behov. Prover för svampodling kan tas nära klobädden eller från omgivande hår.

Om en tumör misstänks hjälper vävnadsundersökning av förändringen i tån till att ta reda på vad den är.

När klorna gång på gång går av

När minst två klor är drabbade är möjliga bakomliggande orsaker också parasiter, svampsjukdom eller ett immunmedierat klotillstånd. Symmetrisk lupoid onykodystrofi, SLO, kan börja med att en klo lossnar och senare sprida sig till andra.

Vid SLO kan en ny klo växa ut med avvikande form.

Jästsvamp kan påvisas i mikroskop i ett prov av flytningar runt klon.

Behandling

Att stoppa blödningen och behandla klon

Blödningen stoppas genom att du trycker på den skadade tån med en kompress eller en ren handduk. Att hålla hunden stilla och lugn hjälper till att stoppa blödningen.

Smuts runt skadan kan försiktigt sköljas bort med rent vatten eller koksaltlösning. Undvik att tvätta med vätskor som innehåller alkohol, eftersom de kan irritera cellerna i såret.

Lägg inte själv på krämer som kan försämra läkningen. Att ta bort en avbruten klobit som sitter fast är i regel veterinärens uppgift.

En liten, mycket löst sittande remsa av död klo kan ibland klippas av med en klotång. Att snabbt snygga till en liten skada kräver inte alltid sedering.

Lokalbedövning eller vid behov sedering kan användas vid borttagningen. Det skadade yttre skalet tas bort utifrån hur omfattande brottet är.

Målet är att bevara den levande kloroten för att klon ska kunna växa ut bra igen. Veterinären ordinerar smärtlindring vid behov.

Såret kan rengöras med ett antiseptiskt medel enligt veterinärens instruktioner. Antibiotika behövs inte rutinmässigt vid en vanlig ren skada på klon.

En tydligt svullen klovall med var kan dock kräva antibiotika. Odling och resistensbestämning kan precisera valet av läkemedel vid en bakterieinfektion.

Veterinären kan också använda ett antimikrobiellt medel för utvärtes bruk för att skydda en blottad klobädd. Vid ett återbesök bedöms klon och förbandet tas bort eller byts.

Tassförband och skydd av läkningen

Ett tassförband skyddar skadan mot smuts och skräp. Ett förband kan också minska risken för ny blödning.

För ett rent sår utan infektion kan ett kompresslager som inte fastnar väljas. Ett vadderingslager skyddar det behandlade området och håller kompressen på plats.

Det yttre lagret skyddar de inre lagren och minskar fukten som når såret. Kontrollera förbandet minst morgon och kväll så att det är rent, torrt och varken för hårt eller för löst.

Förbandet på ett infekterat sår kan behöva bytas en eller två gånger om dagen tills infektionen är under kontroll. Veterinären bestämmer hur ofta förbandet ska bytas för din hund.

En skyddskrage hindrar hunden från att slicka på den behandlade klon. Motionen begränsas, och en hund med förband går ut i koppel under uppsikt.

Förebyggande

Regelbunden kloklippning minskar risken att klorna fastnar och skadas. Sporrarna på insidan av framtassen behöver också klippas.

En vass klotång som passar din hund ger ett rent snitt. Klipp lite i taget för att undvika kloroten med blodkärl och nerver.

Börja vänja valpen vid att klorna hanteras snart efter att den har kommit hem. Att belöna lugn acceptans av beröring kan hjälpa valpen att godta kloklippning senare.

Vissa länder förbjuder rutinmässig borttagning av sporrar eller sporrtår utan veterinärmedicinskt skäl.

Den rosa kloroten är oftast lättare att se i en ljus klo än i en mörk. Träningen kan börja med att du rör vid klorna innan något klipps.

Hantera bara några klor i taget för att ge valpen en chans att vänja sig. Håll tassen stadigt medan du klipper.

Det är ofta lättare att hantera en valps friska klor när valpen redan är trött. Ge belöningen direkt när klon klipps så att valpen kopplar den till rätt händelse.

Ingen enskild exakt definierad idealisk klolängd har fastställts för alla hundar.

Viktigt för hundägare

Den skadade tassen kan skyddas med en handduk under transporten.

Hantera en hund som har ont försiktigt, eftersom den kan bita även en välbekant person.

Anteckna när klon skadades, om den fastnade i något och om samma klo har gett problem tidigare. Berätta också för kliniken om andra klor som går av eller lossnar. Be om skriftliga instruktioner om rengöring av såret, förbandsbyten och tillåten motion. Dra inte loss en klobit som sitter fast.

Skydda förbandet utomhus mot vatten och smuts med en skyddssocka eller annat skydd enligt instruktionerna.

Kontrollera tår som syns utanför förbandet efter svullnad, rodnad och ovanlig värme eller kyla.

Håll också koll på huden vid förbandets övre kant efter skavsår och irritation.

Om hunden plötsligt börjar tugga på ett förband som den tidigare lämnat i fred kan det tyda på att ett problem håller på att uppstå.

Ett förband som är blött, smutsigt, luktar illa eller har glidit behöver bedömas på nytt och vid behov bytas.

Blod eller andra flytningar som tränger igenom förbandet är också skäl att kontakta den behandlande kliniken.

Om hunden river av förbandet helt, kontakta kliniken omedelbart för en ny kontroll.

Ta inte bort förbandet själv utan veterinärens instruktioner.

Enligt vissa tävlingsregler hindrar en medicinskt nödvändig borttagning av en klo eller tå inte i sig deltagande, men hunden måste vara frisk nog för att tävla.

Mer allmänt kan arrangörer ställa strängare villkor för deltagande efter ett medicinskt ingrepp än lagen kräver.

Vanliga frågor

Kan jag ta bort en avbruten klo själv?

Det är oftast bäst att låta veterinären ta bort den skadade delen. Ingreppet kan kräva sedering eller lokalbedövning. Hemma är det viktigaste att hålla situationen lugn och skydda tassen inför transporten. Dra inte loss en bit som sitter fast. Veterinären ordinerar smärtlindring vid behov.

Hur lång tid tar det för en avbruten klo att läka?

Såret efter en behandlad skada på klon kan läka på ungefär 7–10 dagar. Klotillväxten har uppskattats till 0,8–1,9 millimeter per vecka. Att såret lugnar sig och att hela klon växer ut igen är alltså olika saker. Följ den överenskomna planen för uppföljning under läkningen.

Behöver en avbruten klo behandlas med antibiotika?

Antibiotika behövs inte rutinmässigt vid en vanlig skada på klon. En svullen, öm klovall med var kan dock kräva antibiotikabehandling. Veterinären bedömer infektionen och ordinerar de läkemedel som behövs. Håll hemma koll på flytningar, svullnad och hundens tillstånd.

Varför lossnar eller går flera av min hunds klor av?

När flera klor är drabbade utreds också bakomliggande tillstånd som svampinfektion eller immunmedierad klosjukdom. SLO kan börja med att en klo lossnar och sedan sprida sig till andra. Berätta för veterinären i vilken ordning förändringarna kom. Alla tassar och klor undersöks.

När ska en veterinär kontrollera ett tassförband?

Ett blött eller smutsigt förband behöver kontrolleras. Detsamma gäller om det luktar, har glidit eller känns för hårt. Svullnad eller färgförändringar runt förbandet kräver snabb kontakt. Försök inte lösa problemet genom att lägga hård tejp över förbandet.