Hundsjukdomar · Urinvägarna

Blod i urinen hos hund – orsaker, undersökningar och behandling

Blod i urinen kan till exempel bero på infektion, urinsten eller en tumör i urinvägarna. Vid hematuri kommer röda blodkroppar ut i urinen. Att se blod är ett skäl att kontakta veterinären. Om hunden försöker kissa utan att lyckas behöver den hjälp utan dröjsmål.

Granskad 8 november 2026 · Tassios redaktion

Blod i urinen hos hund – orsaker, undersökningar och behandling

När ska du söka veterinär akut

Vid blodig urin behövs akutvård särskilt i dessa situationer:

  • Hunden försöker kissa men det kommer ingen urin alls.
  • Smärtan är svår.
  • Tandköttet eller andra slemhinnor är bleka.
  • Hunden kan inte stå kvar eller blir mindre medveten.
  • Blödningen är kraftig eller allmäntillståndet försämras snabbt.

Svårigheter att kissa är i sig ett skäl till akut bedömning. Du kan också hitta en veterinär nära dig.

Översikt

Undersökningar fastställer var tecknet kommer ifrån

Röda blodkroppar i urinen kan komma från vilken del av urin- och könsorganen som helst. Hos hanar kan också en godartad prostataförstoring ligga bakom blödningen. Blod i urinen är därför ett fynd vars orsak behöver utredas.

Normal urin är gul eller bärnstensfärgad. Betydande sjukdom kan också förekomma med normalfärgad urin. Omvänt kan en ovanlig färg bero på andra pigment än blodkroppar. Utseendet ensamt kan därför inte ge en exakt diagnos.

Blodfältet på en urinsticka reagerar på hemoglobin och myoglobin och inte bara på röda blodkroppar. Ett positivt blodfält tolkas tillsammans med mikroskopi av urinen.

Orsaker

Infektion, urinsten och prostata

Vid bedömning av bakteriell urinblåseinflammation är hematuri ett möjligt fynd som talar för inflammation. Vid pyelonefrit sitter bakterieinfektionen i njurarna. Bakterierna har ofta vandrat dit upp från urinblåsan. Urinsten kan i sin tur orsaka smärtsam, blodig urinering. En tumör är en annan möjlig orsak till blödning i urinvägarna.

Godartad prostataförstoring är en hormonrelaterad förändring som skiljer sig från cancer. Röda blodkroppar kan hittas i urinen vid bakteriell prostatainflammation. Urinblåseinflammation kan också följa på en prostatainfektion.

Blodets koagulation och ovanligare orsaker

En olycksskada på urinvägarna kan orsaka blödning. Lågt antal blodplättar och ärftliga eller förvärvade koagulationsrubbningar hör också till de orsaker som måste skiljas ut. Högt blodtryck är en orsak i hela kroppen som beaktas.

Vid idiopatisk njurblödning hittas ingen orsak till återkommande blödning från njurarna. Denna diagnos ställs först efter att andra orsaker i urinvägarna och i hela kroppen har uteslutits.

Riskfaktorer

De predisponerande faktorerna beror på den sjukdom som orsakar blodet. Godartad prostataförstoring har samband med åldrande hos okastrerade hanar. Överväxt av körtelvävnad kan börja redan vid 2,5 års ålder. Cystisk förstoring blir också vanligare när förändringen utvecklas efter 4 års ålder.

Pyelonefrit är vanligare hos medelålders och äldre hundar. Riskfaktorer är bland annat njursten, återkommande urinvägsinfektioner och njursjukdom. Diabetes och Cushings sjukdom är också predisponerande tillstånd. Nedsatt immunförsvar och strukturella avvikelser i urinvägarna är andra möjliga riskfaktorer.

En hanhunds urinrör smalnar av vid penisbenet, där en sten kan fastna. Risken för stopp vid blodig urin bedöms därför också utifrån om hunden kan kissa.

Idiopatisk njurblödning har beskrivits särskilt hos hundar av stora raser under 2 års ålder. Den har också hittats hos äldre hundar, bland annat en 8-årig whippet. Åldern tar därför inte bort behovet av utredning.

Typiska symtom

Iakttagelserna hemma beror på var blödningen kommer ifrån och om det finns ett stopp. Tecken kan vara:

  • Synligt blod i urinen.
  • Att hunden kissar oftare än vanligt.
  • Att det bara kommer lite urin åt gången.
  • Krystningar vid urinering.
  • Att hunden slickar mer än vanligt på penis eller blygd.
  • Olyckor inomhus.
  • Starkare luktande urin vid bakterieinfektion.

Prostataförstoring kan orsaka blodig flytning från förhuden och inte bara blod vid själva urineringen. Pyelonefrit kan ge feber och kräkningar. Ökad törst och urinering kan också vara tecken. Vid totalt stopp i urinröret krystar hunden utan att det kommer någon urin.

Akut prostatainflammation kan orsaka svår buksmärta. Kronisk prostatainflammation kan däremot visa sig bara som återkommande urinvägsinfektioner.

Komplikationer och följder

Effekter av blödningen och den bakomliggande sjukdomen

Blodlevrar som bildas vid blödning från njurarna kan täppa till urinvägarna. Fortsatt blodförlust kan också orsaka anemi, för få röda blodkroppar. Stopp i urinröret kan försämra njurfunktionen tillfälligt eller permanent. Under stoppet kan kalium i blodet stiga så mycket att hjärtfunktionen försämras.

Pyelonefrit kan orsaka akut njurskada. Bakterier från infektionen kan också ta sig ut i blodet. Svår prostatainflammation kan orsaka sepsis och chock.

Prognosen beror på den bakomliggande sjukdomen. Tillfrisknandet från pyelonefrit är i allmänhet gott när hunden inte har några predisponerande sjukdomar. Återkommande infektioner eller infektioner orsakade av resistenta bakterier kan försämra prognosen.

Fördröjd eller ineffektiv behandling av njurinfektion kan lämna bestående njurskador. Godartad prostataförstoring kan göra hunden benägen för prostatainflammation.

Undersökning hos veterinären

Ett färskt urinprov och mikroskopi

Urin kan samlas in som mittstråleprov, med kateter eller med en nål in i urinblåsan. Insamlingsmetoden beaktas, eftersom en nål eller kateter i sig kan föra in blod i provet. Urinen undersöks helst inom 30 minuter. Om det är omöjligt kan provet förvaras i kylskåp i upp till 24 timmar. Nedkylning kan dock få kristaller att fällas ut.

Normal urin innehåller i allmänhet färre än 5 röda blodkroppar per synfält vid 400 gångers förstoring. Ett ökat antal röda blodkroppar tyder på blödning i urin- eller könsorganen. Ett ökat antal vita blodkroppar kan ha samband med inflammation, skada eller tumör och inte bara infektion. Cylindrar som innehåller röda blodkroppar talar för blödning från njurarna.

Urinens specifika vikt, eller koncentration, mäts med en refraktometer. Urinstickans fält för vita blodkroppar och nitrit är olämpliga för en tillförlitlig bedömning av urin från djur. Rikligt med synligt blod kan också öka kvoten mellan protein och kreatinin i urinen. Proteinresultaten bedöms därför tillsammans med resten av urinanalysen.

Blodfältet kan också bli positivt när röda blodkroppar bryts ner i blodomloppet. Kraftigt färgad urin kan också ge ett falskt positivt resultat på urinstickan. Mikroskopi och andra undersökningar skiljer dessa möjligheter åt.

Om urinen innehåller många avvikande epitelceller kan cytologi göras på ett färskt prov. För att bekräfta godartad prostataförstoring kan ett vävnadsprov eller finnålsprov behöva undersökas. Utredning av kronisk bakteriell prostatainflammation kan också omfatta den prostatiska fraktionen av sädesvätskan.

Odling och bilddiagnostik utreder orsaken

Urinodling rekommenderas vid misstänkt bakteriell urinblåseinflammation. Odlingsprovet tas i allmänhet med en nål in i urinblåsan, om inte metoden är olämplig. Odling från ett mittstråleprov kan ge falskt positivt eller negativt resultat. Laboratoriet får därför veta hur urinen samlades in.

Ultraljud kan utreda tumörer, blodlevrar och stenar i urinblåsan. Det kan också hitta stenar som vanlig röntgen inte visar. Hos hanar kan prostatan bedömas genom palpation via ändtarmen. Ultraljud visar prostatans storlek och struktur mer detaljerat.

Vid godartad förstoring känns prostatan i allmänhet symmetriskt förstorad och smärtfri. Ultraljud kan visa cystor, vätskefyllda håligheter, i körteln.

Blodprover bedömer allmäntillståndet och njurfunktionen. Utredningar av oförklarad blödning kan också omfatta blodtryck, koagulationsprover och räkning av blodplättar. Endoskopi kan visa om blodig urin kommer från en njure vid urinledarens mynning. Periodvis blödning kan göra det svårt att hitta källan vid undersökningen.

Vid ihållande eller återkommande tecken på urinblåseinflammation kan ett vävnadsprov från slemhinnan tas vid endoskopi. Histologisk undersökning kan utreda orsaken även när urinodlingen är negativ.

Behandling

Behandlingen riktas mot den identifierade orsaken

Veterinären väljer behandling utifrån undersökningsfynden. Pyelonefrit behandlas med antibiotika. Läkemedlet kan bytas när resultaten av odling och resistensbestämning finns. Svår njurinfektion kan kräva sjukhusvård och intravenös vätska. Eventuella bakomliggande sjukdomar som gör hunden benägen för infektion behandlas också.

Behandlingen av urinsten beror på stenens sammansättning. Kalciumoxalatstenar kan inte lösas upp med läkemedel eller foder. Struvitstenar kan däremot lösas upp med ett lämpligt foder. Ett stopp som hindrar urinen från att komma ut behöver snabbt hävas. I vissa fall kan en sten spolas tillbaka in i urinblåsan för att tas bort senare.

Kastrering kan behandla godartad prostataförstoring med symtom om hunden inte används i avel. Läkemedel som minskar hormoneffekterna kan övervägas för en avelshane. En stor prostatabböld kan behöva dräneras kirurgiskt.

Stenar som tas bort vid en operation av urinblåsan analyseras på laboratorium för att fastställa sammansättningen.

Uppföljningen beror på diagnosen

Efter pyelonefrit rekommenderas blod- och urinkontroller 1–2 veckor efter att antibiotikabehandlingen har avslutats. Rutinmässig upprepad odling rekommenderas däremot inte efter en enstaka episod av urinblåseinflammation vars tecken har gått över. Vid oförklarad njurblödning följs vid behov hematokriten, den andel av blodet som utgörs av röda blodkroppar. Svår njurblödning kan kräva specialistingrepp, som elektrisk eller kemisk behandling av det blödande stället.

Efter kastrering börjar en godartat förstorad prostata oftast krympa inom några veckor. Full tillbakabildning sker ofta under flera månader.

Förebyggande

Återfall av urinsten minskas genom att man åtgärdar faktorer som gör hunden benägen för stenbildning. Tillräckligt vattenintag hjälper till att förebygga stenar. Hunden behöver också flera tillfällen att tömma urinblåsan under dagen. Foder och uppföljning för en hund som redan har bildat stenar planeras utifrån den stentyp som har hittats.

Att förebygga återkommande bakterieinfektioner innebär att predisponerande sjukdomar hittas och behandlas. Upprepad förskrivning av antibiotika ensam, utan att orsaken utreds, ger i allmänhet inte ett varaktigt tillfrisknande. Det kan också öka bakteriernas läkemedelsresistens. Förebyggandet riktas därför mot den bekräftade orsaken och inte mot urinens färg.

Röntgenkontroller var 3–6 månad rekommenderas för hundar som bildar ofta återkommande kalciumoxalatstenar. Små återkommande stenar kan då upptäckas innan borttagningen kräver en ny operation.

Viktigt för hundägare

Om hunden kan kissa är en viktig iakttagelse

Anteckna om urinen kommer i en normal stråle, i små mängder eller inte alls. Små mängder och långvariga krystningar kan ha samband med ett partiellt stopp. Notera också förändringar i hur ofta hunden kissar och eventuell blodig flytning mellan urineringarna. Ihållande eller periodvis blodig flytning från förhuden kan ha samband med prostataförstoring.

Ta med tidigare resultat från urinodlingar om tecknen har kommit tillbaka. Återkommande bakteriell urinblåseinflammation definieras som minst 3 episoder på 12 månader eller minst 2 på 6 månader. Om en annan bakterie hittas än vid den tidigare infektionen tyder det på en ny infektion.

Ta vid utskrivningen reda på vilken urinfärg som är att vänta efter det ingrepp som har gjorts. Lätt blodig urin är vanligt efter en operation av urinblåsan. Aktivt droppande klarrött blod hör inte till ett normalt tillfrisknande och kräver kontakt med den behandlande kliniken.

Vanliga frågor

Kräver blodig urin alltid antibiotika?

Antibiotika är ingen gemensam behandling för alla orsaker till blodig urin. Möjliga orsaker är bland annat urinsten och tumörer och inte bara infektion. Vid misstänkt bakteriell urinblåseinflammation grundas diagnosen på tecken från urinvägarna, urinfynd och odling. Valet av behandling kräver därför att orsaken till blödningen utreds.

Kan en positiv blodsticka betyda något annat än blod?

Ja. Testets blodfält reagerar på fritt hemoglobin och myoglobin och inte bara på röda blodkroppar. När röda blodkroppar bryts ner i blodomloppet kan hemoglobin komma ut i urinen. Resultatet bedöms därför tillsammans med mikroskopi av urinen. Provets utseende och urinstickan är bara delar av utredningen.

Är blodig urin hos en hane alltid ett prostataproblem?

Nej. Godartad prostataförstoring kan orsaka ihållande eller periodvis blod i urinen. Infektion, urinsten och tumörer är också möjliga orsaker till blödning. Ultraljud av prostatan hos hanar hjälper till att bedöma körtelns storlek och struktur. Kön ensamt fastställer inte orsaken.

Kan blodlevrar hindra urineringen?

Ja. Vid blödning från njurarna kan blodlevrar täppa till urinvägarna. Totalt stopp i urinröret hindrar urinen från att komma ut trots krystningar. Det kräver veterinärhjälp omedelbart. Ett obehandlat stopp kan få urinblåsan att brista och urin att läcka ut i bukhålan.

Utesluter ett urinprov utan kristaller urinsten?

Nej. Stenar kan bildas även när mikroskopi av urinen inte visar några kristaller. Vid utredning av stenar används röntgen eller ultraljud vid sidan av urinprov. Ultraljud kan också hitta stenar som inte syns på röntgen. Det bedömer också blodlevrar och möjliga tumörer i urinblåsan.

Källor

Informationen ersätter inte ett veterinärbesök. Vid akuta besvär, kontakta närmaste djursjukhus eller jourveterinär: Distriktsveterinärerna.

Fler artiklar om hundsjukdomar