Bukspottkörtelinflammation hos hund – symtom, prover och behandling

Översikt

Bukspottkörteln producerar enzymer som hjälper till att bryta ner födan i tunntarmen. Den producerar också insulin som reglerar blodsockret. Bukspottkörtelinflammation kan vara akut eller kronisk. Kronisk inflammation lämnar bestående vävnadsförändringar som ärrbildning och tillbakabildning av bukspottkörtelns celler.

En långvarig inflammation kan ha symtomfria perioder innan den blir aktiv igen. Enbart utifrån symtomen går det inte säkert att skilja akut sjukdom från kronisk. I en amerikansk sjukhusuppföljning av 504 hundar var medianåldern tio år. Akut bukspottkörtelinflammation var en misstänkt eller trolig diagnos hos dessa patienter.

Vävnadsförändringar efter en akut inflammation kan gå tillbaka om skadan i bukspottkörteln läker. En akut episod kan också uppstå i en bukspottkörtel som redan har kroniska skador.

Bukspottkörteln ligger på bukens högra sida nära magsäcken. Lindrig akut sjukdom kan främst ge svullnad av bukspottkörtelns vävnad.

Orsaker

Den exakta orsaken är okänd i de flesta fall. Förstadier till matsmältningsenzymer går normalt genom bukspottkörtelns utförsgång till tolvfingertarmen. Vid bukspottkörtelinflammation kan vissa enzymer aktiveras för tidigt inne i bukspottkörteln. Den för tidiga aktiveringen kan skada organets egen vävnad.

Vita blodkroppar samlas i det drabbade området och deltar i inflammationen. Inflammatoriska signalämnen kan föras med blodet utanför bukspottkörteln. Ett kraftigt trubbigt slag mot buken kan utlösa bukspottkörtelinflammation. Hos vissa hundar kan minskat blodflöde till bukspottkörteln under narkos vara orsaken. En autoimmunt relaterad form av kronisk bukspottkörtelinflammation misstänks hos engelsk cocker spaniel.

Utsöndringen av vätska från bukspottkörteln kan minska tidigt i inflammationen. Sjukdomsutvecklingen omfattar också mekanismer som är oberoende av för tidig trypsinaktivering.

Trypsin kan aktivera fler förstadier till matsmältningsenzymer inne i bukspottkörteln. Kroniska vävnadsförändringar kan omfatta ansamlade lymfocyter och plasmaceller.

Riskfaktorer

Dvärgschnauzer har varit överrepresenterad bland patienter med bukspottkörtelinflammation. Även yorkshireterrier har drabbats oftare än väntat. Cushings sjukdom, eller hyperadrenokorticism, är en riskfaktor.

Att äta matrester eller sopor har förknippats med ökad risk. Fetma kan också vara förknippad med ökad mottaglighet. Högt kalcium i blodet kan vara en predisponerande faktor. Akut bukspottkörtelinflammation kan också uppstå hos en hund med diabetes. Fet mat med lite protein har misstänkts vara en riskfaktor, men belägget för ett direkt samband är otillräckligt.

Kaliumbromid är ett av de läkemedel som anses vara möjliga predisponerande faktorer. Mycket höga triglycerider i blodet, minst 500 milligram per deciliter, är en särskild riskfaktor.

Typiska symtom

Lindrig bukspottkörtelinflammation kan främst ge ökad trötthet. En svårt drabbad hund kan ha flera magsymtom och uttorkning samtidigt.

• Plötsliga, kraftiga kräkningar.
• Aptitlöshet.
• Ömhet i buken vid beröring.
• Svaghet och tillbakadragenhet.
• Diarré samtidigt med kräkningar.
• Feber hos en del hundar.

Buksmärta kan ge en bönställning där framdelen är sänkt och bakdelen höjd. Smärtan kan också visa sig som att hunden spänner buken vid en ultraljudsundersökning. I en uppföljning av 38 hundar med misstänkt akut bukspottkörtelinflammation kräktes 53 %.

I samma grupp om 38 noterades aptitlöshet hos 66 %. Buksmärta noterades hos 16 %.

En illamående hund kan dregla, smacka med läpparna eller svälja upprepade gånger. En krökt hållning kan tyda på buksmärta.

Komplikationer och följder

Akut inflammation kan orsaka vävnadsdöd i bukspottkörteln. Vätska kan samlas runt bukspottkörteln. Inflammationen kan också skada omgivande fettvävnad. Svår bukspottkörtelinflammation kan orsaka njursvikt.

Svår inflammation kan störa blodets levringsförmåga. Långvarig skada kan orsaka brist på matsmältningsenzymer, så kallad exokrin bukspottkörtelsvikt. Kronisk skada på bukspottkörteln kan också öka risken för diabetes. I den amerikanska sjukhusuppföljningen av 504 hundar dog eller avlivades 8,8 % under episoden med bukspottkörtelinflammation.

Svår bukspottkörtelinflammation kan sänka blodtrycket. Lågt kalcium i blodet kan hänga ihop med svår inflammation och en sämre prognos. Prognosen vid lindrig bukspottkörtelinflammation är i regel god.

Svår vävnadsskada kan innebära blödning från bukspottkörteln eller ut i det omgivande området. Andningssvikt vid svår sjukdom kan tyda på att inflammationen påverkar lungorna. Närliggande gallgångar kan skadas av inflammationen.

Undersökning hos veterinären

Bukspottkörtelspecifikt lipas och andra blodprover

Veterinären bedömer symtom, undersökningsfynd, bilddiagnostik och lipas från bukspottkörteln i blodet tillsammans. Blodstatus och andra prover hjälper till att bedöma komplikationer och samtidig sjukdom. Rutinmässig mätning av amylas har begränsat värde vid utredning av bukspottkörtelinflammation hos hund. Canint pankreaslipas-immunoreaktivitet, eller cPLI, påvisar specifikt bukspottkörtelns lipas i blodet.

Ett positivt snabbtest för bukspottkörtelspecifikt lipas kan följas upp med koncentrationsmätning på laboratorium. Med den kvantitativa cPLI-metoden ligger ett resultat på 200 mikrogram per liter eller lägre inom metodens referensintervall. Ett resultat på 201–399 mikrogram per liter är ett gränsfall och kan motivera ett nytt prov efter två till tre veckor. Ett resultat på minst 400 mikrogram per liter talar för bukspottkörtelinflammation om övriga fynd stämmer.

Sekundär skada på bukspottkörteln under en annan sjukdom kan också höja lipaset. Vid atypiska symtom kan en förhöjd cPL-koncentration kontrolleras igen efter 10–14 dagar.

Ultraljud och utredning av andra orsaker

Röntgen av buken kan användas för att leta efter en främmande kropp eller en annan orsak som kan kräva operation. Ultraljud kan visa en förstorad bukspottkörtel som är mörkare än vanligt. Den omgivande fettvävnaden kan se ljusare ut. Fynden beror på i vilket skede undersökningen görs.

En undersökning som först är normal kan upprepas om symtom och blodprover håller kvar en stark misstanke. I en uppföljning visade 14 av 38 hundar starkt misstänkta ultraljudsförändringar först vid den upprepade undersökningen. Den upprepade bilddiagnostiken gjordes 40–52 timmar efter den första undersökningen. En lokal förändring kan missas om ett finnålsprov träffar ett friskare område.

Nodulär hyperplasi i bukspottkörteln kan förändra ultraljudsbilden och likna inflammation. Ultraljudsförändringar kan också finnas kvar efter den ursprungliga skadan.

Tarmvred kan ge liknande symtom, och att upptäcka det kan ändra hur brådskande behandlingen är. Inflammatoriska celler tillsammans med enzymutsöndrande celler från bukspottkörteln i ett finnålsprov talar för bukspottkörtelinflammation. Datortomografi eller magnetkamera kan ibland användas för att utreda en lokal förändring.

Behandling

Vätska, smärta och illamående

Veterinären ordinerar behandling utifrån symtom och svårighetsgrad. En lindrigt drabbad hund kan återhämta sig hemma med överenskomna återbesök. Svår inflammation kräver ofta sjukhusvård och dropp. Planeringen av vätska tar med pågående förluster genom kräkningar eller diarré.

Veterinären kan ge ett opioidläkemedel mot buksmärtan. Läkemedel mot illamående kan hjälpa en hund som inte vill äta även utan kräkningar. Antibiotika används inte rutinmässigt vid bukspottkörtelinflammation. En bakterieinfekterad vätskeansamling i anslutning till bukspottkörteln är en ovanlig anledning till antibiotika. En sådan ansamling kan också behöva opereras.

En hund i chock eller med svår blödande bukspottkörtelinflammation kan behöva intensivvård. Smärtbedömningen tar hänsyn till små beteendeförändringar, eftersom buksmärta inte alltid är tydlig. Bukspottkörtelinflammation kräver oftast inte syrahämmande läkemedel utan en separat anledning.

Tidig utfodring

Utfodringen påbörjas tidigt när hundens tillstånd tillåter. En sond genom näsan kan ge näring om hunden inte äter själv. Utfodring via mag-tarmkanalen kan behöva skjutas upp om kraftiga kräkningar fortsätter trots läkemedel mot illamående. Små portioner lättsmält, fettsnål mat kan ges under återhämtningen.

En fettbegränsad återhämtningskost kan sikta på mindre än 20 g fett per 1 000 kilokalorier.

Återhämtning och uppföljning

I den amerikanska studien av 504 hundar var mediantiden på sjukhus fyra dagar. Kvartilavståndet var två till sex dagar. I samma studie stannade 39,0 % minst fem dagar.

Upprepad mätning av bukspottkörtelns lipas kan vid behov användas för att följa den kliniska förbättringen. Om en kronisk inflammation kvarstår trots understödjande vård kan veterinären i enskilda fall överväga immunhämmande läkemedel.

Förebyggande

Hindra hunden från att komma åt matrester och sopor, eftersom det har förknippats med bukspottkörtelinflammation. Undvik särskilt feta godbitar som skinkfett, särskilt efter en bukspottkörtelinflammation. En fettsnål kost kan vara en del av behandlingen av förhöjda triglycerider. Vid återkommande inflammation kan behandling av en identifierad predisponerande faktor minska antalet nya episoder.

Vid återkommande episoder kan veterinären utreda en behandlingsbar hormonsjukdom. Om fettsnål kost har ordinerats för att kontrollera triglyceriderna begränsas fettet även i godbitar och tuggben.

Viktigt för hundägare

Berätta för veterinären om aktuella läkemedel och om hunden har kommit åt sopor eller ovanlig mat. Om hunden kan dricka och buken inte är tydligt öm kan du erbjuda små mängder vatten medan du väntar på klinikens råd. Följ den ordinerade fettsnåla återhämtningskosten även när du väljer godbitar. Kontakta veterinären om kräkningarna kommer tillbaka eller hunden slutar äta under återhämtningen.

Berätta om viktnedgång efter upprepade episoder med bukspottkörtelinflammation vid återbesöket, eftersom matsmältningsfunktionen kan behöva utredas. Symtom som kommer tillbaka efter en kostförändring kan motivera att fetthalten ses över.

Kontakta akutvården omedelbart om du misstänker att hunden har svalt en främmande kropp.

Vanliga frågor

Kan en hund ha bukspottkörtelinflammation utan att kräkas?

Lindrig bukspottkörtelinflammation kan ge bara minskad aptit, trötthet eller diarré. Kronisk inflammation kan också vara helt symtomfri mellan episoderna. Veterinären bedömer när lipasprov och bilddiagnostik behövs.

Betyder förhöjt lipas från bukspottkörteln alltid bukspottkörtelinflammation?

Ett förhöjt resultat kan stödja diagnosen om symtom och bilddiagnostik stämmer. Skada på bukspottkörteln i samband med en annan sjukdom kan också höja det. Ett gränsfallsresultat för bukspottkörtelspecifikt lipas kan kontrolleras med ett nytt prov om osäkerheten kvarstår.

Ska en hund med bukspottkörtelinflammation fasta?

Utfodringen påbörjas ofta tidigt som en del av vården när hunden kan ta emot näring. Kraftiga kräkningar kan skjuta upp den om kräkningarna fortsätter trots läkemedel mot illamående. En matningssond kan övervägas om hunden inte vill äta.

Hur länge behöver min hund stanna på sjukhuset?

Det beror på tillståndet och hur svåra symtomen är. I den amerikanska uppföljningen av 504 hundar var medianvistelsen fyra dagar. I den studien stannade 39,0 % i fem dagar eller längre.

Kan bukspottkörtelinflammation komma tillbaka?

En del hundar får nya episoder efter en akut bukspottkörtelinflammation. Att behandla en identifierad predisponerande faktor kan minska risken för återfall. Förhöjda triglycerider i blodet är en av de faktorer som bedöms.