Cancer hos hund – symtom, undersökning och behandling

Översikt

Även en godartad tumör kan växa sig stor och störa funktionen i närliggande vävnad. Elakartade celler kan ta sig till andra ställen via blod- eller lymfkärl. Cancer som växer på ett nytt ställe kallas en metastas. Knölar som ser likadana ut kan till exempel vara cystor, inflammatoriska förändringar eller tumörer.

Fyra patologilaboratorier registrerade 54 986 tumörer hos hund i Schweiz mellan 2008 och 2020. Elakartade tumörer förekom med 338 per 100 000 hundår. Den schweiziska siffran beskriver tumörer som diagnostiserats i laboratorier, och den verkliga förekomsten kan vara högre.

Godartade och elakartade tumörer förekom tillsammans med 775 per 100 000 hundår. Tumörer diagnostiserades hos 42 743 hundar, en del med mer än en tumör. Av alla tumörer satt 34,64 % i huden.

Orsaker

Störd kontroll av celltillväxten

Cancer innebär förändringar i gener som reglerar celltillväxten. En drabbad cell kan fortsätta att dela sig när vävnaden inte behöver nya celler. Ärftliga faktorer som ökar risken har påvisats hos vissa raser. Långvarig eller intensiv UV-exponering kan gynna vissa hudtumörer.

Den exakta orsaken till en enskild hunds tumör förblir ofta oklar. Osteosarkom hos leonberger har satts i samband med en region på kromosom 11 som innehåller CDKN2A och CDKN2B.

Cancertypen beror på vävnaden den utgår från

Karcinom utgår från celler som klär vävnadsytor eller bildar körtlar. Sarkom kan utgå från ben eller annan bindväv. Lymfom är cancer i lymfatisk vävnad och kan ge förstorade lymfkörtlar. En tumör kan också utgå från ett inre organ, till exempel en njure.

Leukemi är en elakartad sjukdom i de blodbildande cellerna och kan förekomma utan synlig knöl.

Melanom i munnen eller huden kan ibland sprida sig snabbt.

Riskfaktorer

Cancer blir mer sannolikt när hundar blir äldre. I den schweiziska registerstudien var förekomsten av elakartade tumörer hos hundar i åldern åtta till 11 år omkring 18,2 gånger högre än hos hundar i åldern noll till tre år, efter att kön och rasgrupp räknats in. Långvarig exponering för östrogener och gestagener hänger ihop med ökad risk för juvertumörer.

Ärftlig mottaglighet för osteosarkom har påvisats hos leonberger. I ett hälsoregister för rasen hade 197 av 838 leonbergrar som rapporterats döda mellan 2012 och 2021, eller 23,5 %, tumörsjukdom eller cancer registrerad som dödsorsak. Det var rapporterade uppgifter, och ingen orsak angavs för 87 hundar under samma period. Den genomsnittliga livslängden bland leonbergrar som dog av tumörsjukdom eller cancer var sju år och tio månader.

Medianåldern vid tumördiagnos hos de schweiziska hundarna var nio år. Flest tumörer registrerades hos tioåringar.

Typiska symtom

Cancer kan visa sig som en knöl eller ge organspecifika symtom beroende på var den sitter.

• En knöl i eller under huden som växer eller förändras.
• Förstorade lymfkörtlar.
• Ett sår på huden eller i munnen som inte läker.
• Viktnedgång eller minskad aptit.
• Svårigheter att äta eller svälja vid en förändring i munnen.
• Ihållande hälta eller stelhet i samband med tumörsmärta.
• Hunden orkar mindre på promenader.
• Oförklarad blödning från munnen, nosen eller anus.

En ihållande torr hosta kan vara ett symtom på cancer. Veterinären kan hitta en förändring under huden eller i ett organ genom palpation eller bilddiagnostik.

En tumör i mag-tarmkanalen kan ge minskad aptit. Ovanligt dålig andedräkt är ett annat möjligt tecken på cancer.

Komplikationer och följder

En tumör i mjälten kan brista och blöda in i buken. En tumör som växer in i omgivningen kan skada närliggande friska celler. Bencancer kan ge svår smärta. Cancer kan till exempel spridas till en närliggande lymfkörtel eller ett avlägset organ. Bekräftade metastaser förändrar ofta prognosen och kan påverka valet av behandling.

Sjukdomen och behandlingen kan minska aptiten så mycket att muskelmassa och vikt går förlorade. Dämpad benmärgsfunktion kan göra hunden benägen att få infektioner om de infektionsbekämpande neutrofilerna minskar. Intensiv strålbehandling kan irritera huden eller slemhinnorna i det behandlade området.

Cellgiftsbehandling kan ge biverkningar hos uppskattningsvis 15–30 % av hundarna. Vanliga lindriga effekter är kräkningar, diarré och trötthet. Vissa cellgifter kan tillfälligt dämpa benmärgens funktion.

Sena effekter av strålbehandling kan visa sig mer än ett år efter behandlingen. Pälsen i det behandlade området kan senare bli ljusare eller förbli permanent glesare.

Undersökning hos veterinären

Cell- och vävnadsprover

Veterinären känner efter knölens storlek och bedömer hur rörlig den är i förhållande till den omgivande vävnaden. Ett finnålsprov samlar celler för undersökning i mikroskop. Det kan ofta tas utan lugnande. Ett cellprov kan till exempel påvisa en mastcellstumör eller ett lymfom.

En patolog kan bedöma inväxt i vävnaden i en biopsi. Graden beskriver tumörens mikroskopiska egenskaper. Borttagen vävnad kan kontrolleras för tumörceller som når snittytan.

Om ett finnålsprov ger otillräcklig information kan en biopsi följa. Vävnaden gör det också möjligt att bedöma antalet celler som delar sig. Om rutinmässig vävnadsundersökning inte kan fastställa celltypen kan särskilda färgningar eller antikroppsbaserade färgningar användas.

En biopsi från bara en del av en massa kan hjälpa till att planera den slutliga borttagningen.

Spridning och allmänhälsa

Stadieindelningen bedömer den lokala utbredningen och letar efter metastaser. Även en lymfkörtel av normal storlek kan innehålla tumörceller. Finnålsprov eller biopsi kan utreda spridning till lymfkörtlar. Blodstatus, blodkemi och urinprov hjälper till att bedöma allmänhälsan före behandlingen.

Ultraljud eller datortomografi kan bedöma utbredningen av en inre tumör. Vid bencancer i ett ben kan lungröntgen leta efter metastaser i lungorna. Bilddiagnostik och provtagning anpassas efter tumörtypen så att fynden vägleder prognos eller behandling.

Inflammation kan också förstora lymfkörtlar, så provtagning hjälper till att fastställa orsaken. Misstänkt påverkan på skelettet kan bedömas med röntgen eller datortomografi för att fastställa utbredningen.

Behandling

Kirurgi, läkemedel och strålbehandling

En lokal tumör kan tas bort kirurgiskt om placeringen och allmänhälsan tillåter det. En kant av frisk vävnad tas ofta bort för att minska risken för lokala återfall. Cellgiftsbehandling kan till exempel behandla lymfom hos hund. Den kan också följa efter kirurgi om mikroskopisk spridning misstänks.

Strålbehandling riktas mot ett avgränsat område och skadar tumörceller med strålning. Palliativ strålbehandling kan till exempel lindra smärta av en bentumör. Lokala och medicinska behandlingar kan kombineras beroende på tumörtyp.

Tumörceller i en snittkant innebär ofta större risk för lokalt återfall. Beroende på typ kan cellgiftsbehandling bromsa förloppet och förlänga den symtomfria tiden. Strålbehandling kräver specialutrustning och ges oftast på ett specialistcenter.

När tumör finns kvar i en snittkant kan en bredare borttagning runt ärret övervägas. Strålbehandling efter operationen kan hjälpa till att behandla kvarvarande lokala celler.

Stödbehandling och uppföljning

Symtomatisk behandling kan lindra smärta och förbättra vardagen under behandlingen. Behandling av illamående kan stödja aptiten. Ihållande dåligt intag kan kräva sondmatning. Näringstillståndet följs från diagnosen och under hela behandlingen.

Efter vissa cellgifter är neutrofilerna oftast som lägst omkring sju dagar senare, då ett blodprov kan vara till nytta. Låggradiga tumörer följs ofta var fjärde till sjätte månad. Höggradiga tumörer kan behöva kontroller var första till tredje månad.

Svår uttorkning av biverkningar från cellgiftsbehandling kan kräva dropp på djursjukhus. En del fall behöver 24–48 timmars stödbehandling på djursjukhus. Andra sjukdomar, som njursjukdom eller bukspottkörtelinflammation, vägs in i fodret.

Förebyggande

Att skydda ljushyade hundar mot intensivt solljus kan minska risken för hudcancer i samband med UV-strålning. En rökfri miljö minskar exponeringen för tobaksrök. Vid uppföljning av 120 skotska terrier var oddsen för cancer i urinblåsan omkring sex gånger högre i hushåll där det röktes.

Kastrering av en tik före det första löpet kan minska risken för juvertumörer. Tidpunkten väger också in ras och andra hälsorisker. Regelbundna hälsokontroller hjälper till att hitta tumörer när hundar blir äldre.

Kastrering av en hane tar bort testiklarna och minskar därmed risken för testikelcancer.

Viktigt för hundägare

Boka ett veterinärbesök för en ny knöl eller en knöl som förändras. Ta med tidigare journaler om en annan klinik redan har undersökt hunden. Kom i förväg överens om hur aptit, rörlighet och andra vardagliga funktioner ska bedömas under behandlingen. Kontakta akutvården direkt om en hund som får cellgiftsbehandling får feber och blir sämre. Vissa kennelklubbars avelsdatabaser låter ägare registrera hundens dödsdatum och dödsorsak.

Berätta om kräkningar eller diarré efter cellgiftsbehandling så att stödbehandling kan ges vid behov.

Diskutera före behandlingen dess mål och vad som ska göras om biverkningar uppstår.

Vanliga frågor

Är alla knölar cancer?

En knöl kan vara en cysta, en böld, en godartad tumör eller en elakartad tumör. Ett finnålsprov visar ofta vilken typ av tumör det är. Om cytologin inte ger besked kan en biopsi fastställa vilken vävnad tumören utgår från mer exakt.

Vad betyder grad och stadium?

Graden bedöms i vävnaden genom undersökning av tumörens uppbyggnad och celldelning. Stadiet beskriver hur långt tillväxten har gått och om det finns metastaser. Dessa fynd vägleder behandlingen när tumörtypen är känd.

Kan en hund ha ett gott liv under cancerbehandling?

Att upprätthålla livskvaliteten är ett viktigt behandlingsmål. Behandling av illamående kan förbättra ätandet under cellgiftsbehandling. Om intaget förblir otillräckligt bedömer veterinären näringsstöd som en matningssond.

Ger cellgiftsbehandling håravfall?

Cellgiftsbehandling kan skada snabbt delande celler i hårsäckarna och ge håravfall. Det är mer sannolikt hos pälsar som växer kontinuerligt, som hos pudel. Pälsen växer oftast ut igen efter behandlingen, men färg eller struktur kan förändras.

Hur följs återfall upp?

Intervallen beror på tumörtyp, grad och tidigare behandling. Vid besöken letas vid behov efter lokala återfall, nya metastaser eller sena effekter av behandlingen. Undersökningarna kan omfatta allmän undersökning, blod- eller urinprover och röntgen.