Esofagit hos hund – symtom, utredning och behandling

Översikt

Matstrupen för svald mat och vätska från svalget till magsäcken. Inflammerad slemhinna kan vara öm, skadad eller sårig. Lindrig inflammation kan sakna synliga tecken, men svåra förändringar kan betydligt försämra ätandet. Skadan kan drabba ett lokalt område eller innebära en mer utbredd refluxrelaterad irritation.

Reflux innebär att maginnehåll stiger upp i matstrupen. Esofagit innebär vävnadsinflammation som orsakas av detta eller av en annan faktor, så begreppen skiljer sig åt. Friska hundar har också ibland reflux utan uppenbar skada. Svårighetsgrad och orsak utreds innan långvarig behandling planeras.

Orsaker

Maginnehåll kan irritera slemhinnan

Reflux är en vanlig orsak till esofagit. Narkos, långsam magsäckstömning och hiatusbråck kan öka återflödet. Akuta eller kroniska kräkningar kan också hänga ihop med inflammation i matstrupen.

Skadan beror delvis på hur effektivt matstrupen rensar bort uppflödat innehåll. Saliv och matstrupens sammandragningar hjälper till med rensningen. Gallsyror och matsmältningsenzymer kan skada vävnaden lika väl som syra. Mindre sur reflux är därför inte alltid ofarlig för slemhinnan.

En främmande kropp, ett frätande ämne eller lokal sjukdom kan skada vävnaden

En främmande kropp som har fastnat kan trycka på slemhinnan och orsaka skada eller vävnadsdöd. Skadan blir ofta svårare ju längre föremålet sitter kvar. Lokal inflammation kan kvarstå efter borttagningen, eftersom den skadade slemhinnan fortfarande behöver behandlas.

Svalda frätande ämnen och vissa läkemedel kan orsaka kemisk skada. Andra möjliga orsaker är bland annat en tumör och sjukdom orsakad av parasiten Spirocerca lupi. En matningssond som korsar övergången mellan magsäck och matstrupe kan öka refluxen och göra hunden benägen att få irritation.

Riskfaktorer

Risken ökar när maginnehåll upprepade gånger når matstrupen eller rensningen blir långsammare. Förträngda övre luftvägar och hiatusbråck hos en plattnosig hund kan främja reflux. Fransk bulldogg är en ras som har beskrivits i detta sammanhang. Det är en anatomisk benägenhet och inte bevis för att varje hund av rasen har esofagit.

Små hundar, särskilt terrier, var överrepresenterade i en studie av främmande kroppar i matstrupen från norra Europa. En främmande kropp är en möjlig utgångspunkt för inflammatorisk skada hos dessa hundar. Tidigare narkos, långvariga kräkningar och rörelsestörningar i matstrupen ingår också i den individuella riskbedömningen.

Typiska symtom

Uppstötningar är typiska, även om lindrig inflammation utan tecken också är möjlig. Smärtsam sväljning kan visa sig som att hunden äter långsammare eller undviker mat. Du kan märka:

• Mat eller vätska kommer tillbaka till munnen utan kraftig bukansträngning.
• Hunden dreglar eller sväljer upprepade gånger.
• Sväljningen ser smärtsam eller svår ut.
• Hunden sträcker ut huvudet och halsen när den äter.
• Aptiten minskar och hunden verkar mer nedstämd.
• Ihållande hosta eller andra luftvägstecken förekommer.
• Långvariga svårigheter att äta och svälja orsakar viktnedgång.

Kräkning innebär däremot i regel sammandragningar i buken och aktiv ansträngning. Uppstötningar kan komma direkt efter att hunden har ätit eller druckit. Ny smärtsam sväljning och uppstötningar efter narkos kan komma fördröjt: en mediantid på 7 dagar till debut har beskrivits.

Komplikationer och följder

Bildningen av förträngningar innebär ofta en skada runt matstrupens omkrets som drabbar slemhinnan och det underliggande lagret. Djupare skada på slemhinnan kan bli ärrig och göra den inre passagen trängre. Maten kan då inte nå magsäcken normalt, och uppstötningarna kan fortsätta efter behandlingen av den ursprungliga inflammationen. Mat som samlas ovanför förträngningen ökar risken för aspiration, att den kommer ner i luftvägarna. Aspiration kan leda till lunginflammation.

I den nordeuropeiska gruppen med 69 patienter med främmande kropp hittades esofagit hos 54/69 hundar, eller 78 %. Svårighetsgraden varierade från lindrig till svår. Fyra fall av ärrig förträngning bekräftades eller misstänktes. Lunginflammation påvisades hos 8 patienter. Av dessa patienter med främmande kropp skrevs 68 ut trots inflammatoriska förändringar hos flera hundar. Dessa utfall gäller skador av främmande kroppar och inte den allmänna prognosen vid all esofagit.

En svårt skadad matstrupe kan också perforera och orsaka inflammation i brösthålan. Uppstötningar som beror på ärrbildning kan börja först 1–5 veckor efter den ursprungliga skadan. När förträngningen framskrider kan hunden först få uppstötningar av mjuk mat och senare även av vätska. Ärriga förträngningar har en försiktig prognos, även om behandlingen hjälper de flesta patienter. Långvarig anpassning av kosten kan ändå behövas efter att annan behandling har avslutats. Ihållande sväljsvårigheter kan försämra näringstillståndet. Skadans djup och fortsatt irritation påverkar vilket stöd som behövs.

Undersökning hos veterinären

Sjukdomshistoria och endoskopi hjälper till att påvisa skadan

Veterinären frågar när tecknen började, om samband med måltider, tidigare narkoser och läkemedel som har använts. Om hunden kan ha svalt en främmande kropp eller ett frätande ämne utreds också. Att skilja uppstötningar från kräkningar hjälper till att rikta undersökningen mot rätt del av mag-tarmkanalen. Undersökning av munnen, svalget och andningen ingår i den samlade bedömningen av sväljningen.

Endoskopi är den undersökning som föredras för att bedöma skador på matstrupens slemhinna. Den visar direkt inflammation och eventuell främmande kropp. Ett böjligt endoskop förs genom munnen ner i matstrupen och kan också undersöka magsäcken och tunntarmens första del. Vävnadsprover från slemhinnan tas vid behov för närmare undersökning.

Vanlig röntgen och sväljundersökningar besvarar olika frågor

Vanlig röntgen ger begränsad information om enbart esofagit. Den kan dock hjälpa till att utreda en främmande kropp eller en komplikation i luftvägarna. Videofluoroskopisk bedömning av sväljningen undersöker matens passage och matstrupens sammandragningar. Inflammation kan i sig försämra matstrupens rörelser.

Vid misstänkta förträngningar visar dynamisk kontrastundersökning deras antal, längd, läge och svårighetsgrad. En mycket trång förträngning kan förhindra endoskopisk inspektion av matstrupen bortom den. Tryck från en tumör utifrån eller en medfödd kärlring kan ge liknande tecken, så alla uppstötningar som hänger ihop med förträngning beror inte på ärrbildning. Vävnadsprov hjälper också till att skilja tumörrelaterad förträngning från andra förändringar. Utredning av reflux kan vid behov använda pH-mätning eller kombinerad pH- och impedansmätning. pH ensamt påvisar inte säkert svagt sur reflux.

Behandling

Orsaken tas bort och ytterligare irritation minskas

En främmande kropp tas bort så snabbt som möjligt för att stoppa fortsatt tryck och irritation. Endoskopi kan ofta både ta bort den och bedöma skadan på slemhinnan. Operation kan behövas om endoskopisk borttagning misslyckas eller väggen är svårt skadad. Orsaken till ihållande kräkningar eller reflux behandlas också.

Ett syrahämmande läkemedel minskar magsyrans surhetsgrad och hjälper till att skydda den irriterade matstrupen. Det förhindrar dock inte i sig att maginnehåll kommer tillbaka. Läkemedel som stöder magsäckstömningen och den nedre slutmuskelns funktion kan därför ingå i behandlingen. Sukralfat kan skydda slemhinnan. Smärtlindringen planeras utifrån skadans svårighetsgrad och det allmänna tillståndet. Veterinären väljer läkemedel; börja inte själv med smärtstillande eller produkter mot halsbränna för människor.

Näringen skyddas och komplikationer behandlas

Vid esofagit används i regel mjuk, fettsnål och fiberfattig mat som ges i små, täta måltider. Vid svår skada kan en sond föra in mat i magsäcken så att matstrupen kan vila. Matens konsistens och sätt att ges anpassas till förmågan att svälja och risken för aspiration. Bakteriell lunginflammation kan kräva antibiotika och annat andningsstöd.

En etablerad ärrig förträngning behandlas i regel med ballongvidgning. Ingreppet kan behöva upprepas om förträngningen kommer tillbaka. Vidgningen kan i sig irritera matstrupen, så behandlingen av inflammationen fortsätter samtidigt. En del patienter kan få ett kvarliggande vidgningsrör som är avsett att minska antalet upprepade narkoser. Detta specialrör kan sitta kvar i ungefär 6 veckor, och ägarna får separat lära sig att sköta det. Stent eller operation kan övervägas vid svåra förträngningar som inte svarar på vidgning. Stentar medför dock många möjliga komplikationer.

Förebyggande

Förebygg skador genom att hindra hunden från att svälja farliga föremål och frätande ämnen. Vassa benflisor, nålar och andra föremål som fastnar kan kräva akut borttagning. Att utreda ihållande kräkningar och reflux minskar den pågående irritationen av matstrupen.

Tidigare uppstötningar, reflux eller skador på matstrupen beaktas i planen före narkos. Syrahämmande läkemedel kan minska risken för skada på slemhinnan även om de inte stoppar varje refluxepisod. Kom överens med veterinären om hur läkemedlen ska ges och om anvisningar före operation.

Viktigt för hundägare

Anteckna när uppstötningar, hosta och smärtsam sväljning sker, även samband med måltider. Spela in en video när det är säkert, som också visar bukens rörelser. Berätta om alla läkemedel, tidigare narkoser och om hunden kan ha svalt en främmande kropp. Följ vikt, aptit, drickande och om mat och vatten stannar kvar.

Följ den ordinerade matkonsistensen och det sätt maten ska ges på. Tvinga inte en hund med sväljsvårigheter att äta eller dricka. Framkalla inte kräkning hemma utan veterinärens anvisningar. Boka uppföljning särskilt om uppstötningarna kvarstår eller kommer tillbaka efter behandlingen. Nya andningssvårigheter, svår smärta eller oförmåga att svälja vatten behöver bedömas snabbt. Bekräfta vid hemgången vad du ska göra om hunden inte kan äta eller om en matningssond orsakar problem.

Vanliga frågor

Är esofagit samma sak som reflux?

Reflux innebär att maginnehåll stiger upp i matstrupen. Det kan orsaka inflammation, men esofagit har andra orsaker, bland annat en främmande kropp eller ett frätande ämne. Ihållande uppstötningar behandlas därför inte enbart som ett förmodat syraproblem: utredningen fastställer orsaken och skadans omfattning.

Kan en hund få uppstötningar utan att kräkas?

Uppstötningar är oftast passiva, utan de kraftiga sammandragningar i buken som är typiska för kräkning. De förekommer vid sjukdomar i matstrupen, även inflammation. Att beskriva händelsen hjälper veterinären att skilja uppstötningar från hosta, sväljsvårigheter och aktiv kräkning och rikta undersökningarna rätt.

Syns esofagit på vanlig röntgen?

Enbart esofagit syns dåligt på vanlig röntgen. Endoskopi visar slemhinnan direkt och hjälper till att bedöma svårighetsgraden. En videofluoroskopisk sväljundersökning undersöker i stället matstrupens funktion och en eventuell förträngnings anatomi. Valet av undersökning beror på det misstänkta bakomliggande problemet.

Varför fortsätter tecknen efter att en främmande kropp har tagits bort?

Borttagningen stoppar den mekaniska irritationen, men den skada på slemhinnan som har uppstått behöver fortfarande behandlas. Svår skada kan också bli ärrig och bilda en förträngning. Ihållande eller återkommande uppstötningar behöver därför följas upp, särskilt om det blir svårt att äta.

Behöver esofagit alltid opereras?

Behandlingen bygger ofta på läkemedel, utfodring och korrigering av orsaken. En främmande kropp kan ofta tas bort endoskopiskt. En ärrig förträngning ballongvidgas i regel, men en svårt skadad matstrupe eller en förträngning som inte svarar på annan behandling kan behöva bedömas för operation.