Gaser hos hund – orsaker, kost och utredning

Översikt

All gas i tarmen behöver inte elimineras: att gas bildas och passerar är en normal del av matsmältningen. Enstaka rapningar och kurrande i magen kan också vara normalt. Mängden gas varierar betydligt mellan hundar. Kraftiga eller tydligt förändrade besvär kan dock hänga ihop med ett utfodringsproblem eller en sjukdom i mag-tarmkanalen.

Gasen har 3 huvudsakliga källor: svald luft, bildning i tarmen och förflyttning från blodet in i tarmen. Det mesta av den gas som kommer ut genom anus är luktfri. Svavelhaltiga gaser, som vätesulfid, står särskilt för den obehagliga lukten. Lukten och den totala gasmängden är därför olika frågor.

Orsaker

Svald luft och bakteriell jäsning bildar gas

Att äta snabbt kan öka mängden svald luft. Svald luft kan komma ut som en fis inom bara 2 timmar. Bakterier i tjocktarmen bildar gas när de jäser kolhydrater och fibrer. Svårsmält mat lämnar mer material åt bakteriell jäsning i tjocktarmen.

Fibrernas effekt beror på deras typ, inte bara på mängden. Snabbt jäsbara fibrer kan öka bildningen av gas och kortkedjiga fettsyror. Långsammare jäsbara fibrer kan öka avföringens volym genom att binda vatten. Ingredienser baserade på ärter och soja kan öka gasbesvären hos vissa hundar, beroende på mängden.

Normalt bryter matsmältningen ner protein, kolhydrater och fett till mindre beståndsdelar som kan tas upp genom tarmväggen. Bukspottkörteln utsöndrar en stor del av matsmältningsenzymerna. Hundar är också anpassade till att använda mat som innehåller kolhydrater.

Tarmens mikrober hjälper också till att producera vitaminer och andra näringsämnen. De stöder tarmepitelets funktion. Mikrobiotan hjälper också till att försvara mot sjukdomsframkallande organismer i tarmen. En förändring i bakteriesammansättningen kallas dysbios. Den kan rubba balansen i tarmens ämnesomsättning och immunförsvar.

Ihållande besvär kan hänga ihop med matsmältningssjukdom

Överkänslighet mot foder eller kronisk tarminflammation kan orsaka magbesvär och ökad gasbildning. Inälvsparasiter och att äta olämpligt material är också vanliga orsaker till magbesvär. Brist på matsmältningsenzymer från bukspottkörteln kan försämra nedbrytningen av födan och upptaget av näringsämnen.

Peristaltik innebär muskelrörelser som för tarminnehållet framåt. Andra sammandragningar blandar maten inne i tarmen. Nedsatta tarmrörelser kan göra att gas och vätska samlas. Liknande svullnad kan uppstå vid en främmande kropp eller tarminvagination. Bukens storlek ensam kan därför inte avgöra om det handlar om vanliga gasbesvär.

Riskfaktorer

Att sluka maten och konkurrens vid måltiderna kan hålla i gång luftsväljandet. En kost rik på lättjästa ingredienser kan öka gasbildningen. Bönor och kål innehåller till exempel lättjästa kolhydrater. Pektin från frukt kan också öka bakteriernas gasbildning.

Ett prebiotiskt tillskott kan öka gasbesvären när tarmbakteriernas aktivitet förändras. En del hundar som får probiotika bildar också mer gas i början. Ett bakomliggande försämrat näringsupptag blir särskilt aktuellt om hunden går ner i vikt trots god eller ökad aptit.

Skador på tarmslemhinnan kan också orsaka sekundär intolerans mot laktos, eller mjölksocker. Mejeriprodukter kan därför förvärra magbesvären hos ett djur med diarré.

Typiska symtom

Vid vanliga gasbesvär kan hunden i övrigt bete sig, äta och bajsa normalt. Höga tarmljud kallas borborygmi.

• Hunden fiser oftare eller luktar värre.
• Rapningarna ökar.
• Det hörs tydliga kurrande eller porlande ljud från buken.
• Buken ser svullen ut eller hunden verkar obekväm runt den.
• Avföringen blir lös eller hunden får diarré.
• Vikten kan sjunka vid långvariga tarmbesvär.

Illamående kan ge läppslickande, dregling och aptitlöshet. En hund med smärta kan gnälla eller sträcka frambenen nedåt medan bakdelen hålls upphöjd. Dessa tilläggstecken hjälper till att skilja vanlig gas från en buksjukdom som behöver utredas.

Komplikationer och följder

Kostrelaterad gas kan ofta kontrolleras med kostförändringar om det inte finns någon bakomliggande sjukdom. Vid pågående viktnedgång eller diarré beror prognosen på den bakomliggande sjukdomen. Försämrat näringsupptag kan leda till viktnedgång och brister.

Kraftig utspändhet kan tänja ut tarmväggen och orsaka smärta. Vid stopp eller förlorade tarmrörelser kan vätska och elektrolyter samlas inne i tarmen. Svår cirkulationssvikt och chock gäller dessa sjuka, utspända patienter och inte vanliga enstaka fisar.

Undersökning hos veterinären

Kost och andra tecken styr utredningen

Veterinären går igenom foder, godbitar och när besvären uppträder i förhållande till måltiderna. Kosthistorien kan tyda på att hunden tål en ingrediens dåligt eller har ätit olämpligt material. Undersökningen omfattar att titta på och känna på buken efter utspändhet, ömhet eller en förändring. Avföringens mängd, färg och konsistens och eventuellt blod eller slem hjälper till att lokalisera tarmproblem.

Vid viktnedgång och diarré utreds möjliga allmänsjukdomar vid sidan av försämrat näringsupptag. Bukspottkörtelns enzymfunktion kan bedömas med mätning av TLI i blodet. Nivåerna av kobalamin, eller vitamin B12, och folat kan ge information om tunntarmens funktion. Folat tas upp särskilt i tunntarmens mittersta del och kobalamin i den sista delen. En bekräftad brist kan behöva vitamintillskott vid sidan av behandlingen av den bakomliggande sjukdomen.

Grundundersökningar vid långvarig diarré och viktnedgång kan omfatta blodstatus, blodkemi, urinprov och avföringsprov. Blodkemi och urinprov hjälper till att utesluta allmänsjukdomar som orsakar kronisk diarré.

Bilddiagnostik och vävnadsprover följer fynden

Röntgen kan användas för att utreda misstänkt stopp. Ultraljud undersöker tarmväggens tjocklek, tumörer, främmande kroppar och lymfkörtlar. Ihållande tarmsjukdom kan kräva endoskopi och vävnadsprover från slemhinnan. Med dem utreds tillstånd som inflammation eller en tumör i tarmen.

Om hunden äter och är stabil kan ett planerat fodertest göras före vävnadsprover från tarmen. Om besvären går över vid en behandlingsprövning är vävnadsprover från tarmen i regel inte motiverade. Kostförändringar för enbart gas väljs på andra grunder än utredningen av en hund som går ner i vikt eller har diarré.

Behandling

Lättsmält mat lämnar mindre material åt bakterierna

Lättsmält mat med lite restprodukter kan minska det material som blir kvar för jäsning i tjocktarmen. Proteinets smältbarhet i sådan mat kan överstiga 87 %. Målet för smältbarheten för fett och kolhydrater i sådana dieter är över 90 %. De innehåller i regel mindre än 3–5 % fibrer räknat på torrsubstans.

Vid planering av ett fodertest för att minska lukten kan en proteinhalt på högst 30 % av torrsubstansen övervägas. Att byta proteinkälla kan också hjälpa. En kolhydratkälla baserad på ris kan ge mindre gas än ett alternativ baserat på vete eller majs. Att minska fetthalten jämfört med den tidigare kosten kan gynna vissa hundar.

Kosten måste ändå täcka hundens näringsbehov för dess livsstadium. Hemlagad kyckling och ris är inte en balanserad kost på lång sikt. Långvarig hemlagad utfodring behöver en plan från en veterinär med kunskap om nutrition.

Foderrelaterade besvär kan utredas med ett fodertest med ny proteinkälla eller hydrolyserat foder. I hydrolyserat foder är proteinet nedbrutet till mindre peptider, vilket minskar dess förmåga att utlösa en immunreaktion.

Jäsning av fibrer bildar också kortkedjiga fettsyror som kallas butyrat, propionat och acetat. De kan stödja tarmbarriären och minska inflammatoriska signaler. Psyllium binder vatten och kan förbättra avföringens konsistens. Fibrer bedöms därför inte bara utifrån gasbildningen.

Procentsatsen för råfiber på förpackningen omfattar inte lösliga fibrer och kan underskatta den totala fiberhalten. För mycket lösliga eller olösliga fibrer kan ge lös avföring, förstoppning eller gas.

Långsammare ätande minskar svald luft

Att dela upp dagsransonen på mindre måltider kan förbättra smältbarheten och minska gasbildningen. En långsamätarskål eller en aktiveringsleksak för mat kan bromsa slukandet. I hem med flera hundar kan separata utfodringsplatser minska den upplevda konkurrensen. Lugn motion utomhus inom 30 minuter efter maten kan främja tarmtömning och att gasen passerar.

Tillskott ersätter inte utredning av orsaken

Probiotika innehåller levande mikrober vars hälsonytta måste påvisas för just den stammen. Prebiotika är osmältbara näringsämnen som förändrar aktiviteten hos bakterier som redan finns i tarmen. Ett synbiotikum kombinerar ett probiotikum och ett prebiotikum.

Tillskottens effekt beror på produkten och de mikrobstammar den innehåller. Vissa produkter har visat sig innehålla färre levande mikrober än vad som anges. Ökade gasbesvär eller lösare avföring kan vara biverkningar.

Bekräftad exokrin bukspottkörtelsvikt behandlas med tillskott av matsmältningsenzymer. Kronisk tarmsjukdom kan kräva andra behandlingar som veterinären väljer, utöver kosten. Eventuella läkemedel ordineras av veterinären utifrån undersökningsresultaten.

Förebyggande

Lämplig utfodring beror på näringsbehovet för hundens livsstadium och hur den enskilda hunden tål fodret. Ingredienslistan visar inte direkt den näringsmässiga kvaliteten. Bedöm, vid sidan av ingredienserna, den samlade näringsprofilen och hur hunden mår av fodret.

Små måltider och lugn utfodring minskar hur mycket mat som slukas på en gång. Att undvika matrester och mycket feta extra godsaker kan förebygga magbesvär. Fibertillskott väljs utifrån sina effekter, eftersom kraftig jäsning kan öka gasbildningen.

Viktigt för hundägare

Anteckna mängder av foder, godbitar och tillskott och när besvären började. Notera separat hur ofta hunden fiser, lukten, kurrande i magen och avföringens kvalitet. Väg hunden regelbundet så att viktnedgång blir tydlig. Ta med uppgifter från foderförpackningen till besöket och berätta om godbitar som andra i familjen ger.

Kom överens med veterinären om vilken kostförändring som ska prövas och när effekten ska bedömas. Anteckna förändringarna tydligt i din dagbok så att tidpunkterna för mat och besvär kan jämföras. Berätta snabbt om kräkningar, diarré, matvägran eller viktnedgång om det uppstår samtidigt med gasen. En plötsligt svullen, öm buk med kväljningar utan resultat behöver en akut bedömning.

Vanliga frågor

Är det normalt att hundar fiser?

Att gas bildas och passerar är normala kroppsfunktioner som ingår i matsmältningen. Mängden varierar mellan hundar. Ökat fisande kan hänga ihop med att hunden slukar maten eller med fodrets smältbarhet. Gas tillsammans med diarré eller viktnedgång behöver dock utredas av veterinär.

Varför luktar min hunds fisar illa?

Det mesta av gasen som lämnar tarmen är luktfri. Svavelföreningar, som vätesulfid, står särskilt för lukten. Mat som blir kvar för bakteriell jäsning i tjocktarmen påverkar gasbildningen. En lättsmält kost kan minska det material som finns tillgängligt för dessa bakterier.

Kan ett fibertillskott förvärra gasbesvären?

Snabbt jäsbara fibrer kan öka gasbildningen. Alla fibrer fungerar dock inte på samma sätt. Vissa långsammare jäsbara fibrer binder vatten och ökar avföringens volym. Valet av fibrer tar därför också hänsyn till avföringens kvalitet och andra magbesvär.

Ska jag ge min hund probiotika mot gaser?

En eventuell nytta av probiotika beror på mikrobstammen och det problem som behandlas. Vissa produkter kan också i början öka gasbesvären eller göra avföringen lösare. Prebiotika kan öka gasbildningen genom tarmbakteriernas aktivitet. Behovet av en produkt bedöms tillsammans med kosten och en eventuell tarmsjukdom.

När ska jag oroa mig för gasbesvär?

Diarré, viktnedgång eller dålig aptit tillsammans med gasbesvär motiverar ett besök för utredning. Plötslig svullnad av buken och upprepade kväljningar utan resultat kan tyda på magomvridning. En situation som stämmer med detta behöver alltid omedelbar undersökning och behandling av veterinär.