Ljumskbråck hos hund – symtom, operation och prognos

Översikt

En svullnad bildas mellan buken och bakbenet

Ljumsköppningen är en normal öppning i bukväggen nära bäckenet. Om den är för vid kan vävnad komma in i ljumskkanalen eller passera ut under huden. Ett bråck består av öppningen, bråcksäcken och dess innehåll. Innehållet kan vara fett eller oment, den fettvävnad som stöder bukorganen.

En svullnad kan uppstå i en ljumske eller i båda. Ett bråck som bara innehåller fett orsakar oftast inga tecken på allmän sjukdom. Det kan ändå innehålla organ som tarm, urinblåsa eller livmoder. Att fastställa innehållet påverkar därför hur brådskande behandlingen är.

Bland studerade vuxna hanar var ljumskbråcket ensidigt hos 17 av 20 hundar, eller 85 %. Av dessa satt 10 på vänster sida och 7 på höger. Dubbelsidiga bråck förekom hos 3 av 20 hundar, eller 15 %. Siffrorna gäller förvärvade bråck hos hanar som inte orsakats av skada.

Orsaker

Ett medfött eller förvärvat bråck

Ett medfött bråck finns från födseln. Ett bråck som uppstår senare kan hänga ihop med muskelsvaghet eller en olycka. Skador kan skada och försvaga de nedre bukmusklerna. Andra bråck i buken kan förekomma vid samma skada.

Ett bråck kan passera genom en befintlig anatomisk öppning, som ljumskringen. Medfödda bråck är oftast indirekta bråck av detta slag. Ett direkt bråck passerar i stället genom en bristning i bukväggen.

Hormoner, vävnadsstyrka och arv

Östrogen kan försvaga kollagenet i ljumskens bindväv. Tyngden av en dräktig livmoder eller fett i samband med fetma kan tänja ut en redan försvagad ljumsköppning. Överdrivna effekter av glukokortikoider kan också försvaga bukväggen.

Ett ärftligt anlag som omfattar flera gener misstänks hos cocker spaniel och tax. Det skiljer sig från en enskild genetisk defekt som har fastställts hos alla raser.

Riskfaktorer

Förvärvade ljumskbråck diagnostiseras särskilt hos medelålders och äldre, små, okastrerade tikar. En tiks ljumskkanal är kortare och vidare än en hanes. Medfödda ljumskbråck förekommer oftare hos unga små hanar. Raser som har beskrivits ha anlag är bland annat basenji, pekingese, pudel, cairnterrier och west highland white terrier.

Ett förvärvat ljumskbråck är ändå möjligt hos en vuxen hane. De 21 studerade vuxna hanarna hade en medelålder på 8,7 år och en standardavvikelse på 2,7 år. Medianvikten var 9,8 kg, med en variation på 2,6–49,9 kg. En sådan patientgrupp fastställer inte ålder eller storlek för varje hund med ljumskbråck.

I gruppen av vuxna hanar med bråck var 9 hundar kastrerade och 12 okastrerade. Ett förvärvat ljumskbråck var alltså möjligt i båda grupperna.

Typiska symtom

Ett ljumskbråck kan vara bara en lokal svullnad eller också innebära allmänna tecken. Hemma kan du märka:

• En mjuk, oftast smärtfri svullnad i ljumsken.
• En hårdare, större, öm svullnad om bråcket är komplicerat.
• Rodnad eller blåmärken över svullnaden.
• Kräkningar, diarré eller buksmärta.
• Svårigheter att kissa.
• Trötthet och att hunden är mer nedstämd än vanligt.
• Avvikande flytningar eller blödning från slidan hos en tik.

Ett okomplicerat bråck kan gå att trycka tillbaka in i buken vid veterinärundersökningen. En fastklämd, smärtsam massa går kanske inte tillbaka. Om bråcket går att trycka tillbaka är ett fynd som veterinären bedömer tillsammans med resten av situationen.

Bland vuxna hanar utan samtidigt perinealbråck hade 9 av 13 hundar, eller 69,2 %, svullnad i ljumsken som enda rapporterade tecken.

Svullnad i pungen eller testikeln samtidigt med svullnad i ljumsken har också beskrivits hos hanar. Minskad aptit är ett annat möjligt tecken.

Komplikationer och följder

Organ som fastnar och klämskador

Ett organ som kommer in i ett bråck kan fastna i öppningen, inkarcereras. Vid ett strypt bråck kan också organets blodförsörjning äventyras. Ett skadat tarmavsnitt kan behöva tas bort vid operationen. Bukhinneinflammation är en komplikation som kräver omedelbar operation. Prognosen för ett komplicerat bråck beror på hur stor organskada som uppstår innan bråcket åtgärdas.

Ett samtidigt perinealbråck hos en hane

I en grupp som utredde förvärvade ljumskbråck hos hanar äldre än 1 år hade 8 av 21 hundar, eller 38,1 %, också ett perinealbråck. Ett perinealbråck sitter i ett annat område och kan orsaka svårigheter att bajsa eller stopp i samband med att urinblåsan förskjuts. Bedömningen av en vuxen hane med ljumskbråck kontrollerar därför också om det finns ett perinealbråck. Siffran gäller inte tikar eller valpar med medfött ljumskbråck.

Undersökning hos veterinären

Undersökningen fastställer svullnadens innehåll

Veterinären kan känna en vidgad bråcköppning i ljumsken. Mjukhet, ömhet och om bråcket går att trycka tillbaka bedöms samtidigt. Ultraljud eller röntgen fastställer oftast om organ är inblandade. Svullnadens yttre storlek ensam avgör därför inte dess innehåll.

Även ett bråck som lätt går att trycka tillbaka kan innehålla tarm. Ultraljud kan visa tarm eller fett som passerar genom ljumskkanalen. Ett ultraljudsväglett finnålsprov hjälper ibland till att fastställa vad en svullnad är. Datortomografi eller magnetkamera kan ge ytterligare utredning vid behov.

Hos en rapporterad valp med dubbelsidiga ljumskbråck var laboratorieproverna före operationen normala. Ultraljud visade ändå att en del av tunntarmen också fanns i bråcken. Hos samma hund gick innehållet inte att känna när den låg på rygg, eftersom det lätt gled tillbaka in i buken.

Bråckinnehåll som ser avvikande ut kan provtas för histologi under operationen. Hos en vuxen hane hittades adenokarcinom i ett sådant prov av fettvävnad. Detta enskilda fynd betyder inte att ett vanligt ljumskbråck är en tumör.

Blodprover och allmäntillstånd

Blodstatus kan påvisa ökat antal vita blodkroppar, vilket kan förekomma vid strypt tarm. Kemiska blodprover bedömer störningar som elektrolytrubbningar. Urinprover kan också ingå i den inledande utredningen. Kombinationen av smärta, kräkningar och urineringssvårigheter påverkar hur brådskande utredning och operation är.

En vuxen hanes perinealområde bedöms också innan operationen planeras. Ljumsk- och perinealbråck kan kräva separata operationer. Det betyder inte att varje hund med ljumskbråck har båda tillstånden.

Behandling

Korrigerande operation och dess tidpunkt

Ett ljumskbråck åtgärdas oftast kirurgiskt efter diagnosen, eftersom en fördröjning kan göra ingreppet svårare. Ett bråck med smärta, bukhinneinflammation eller organ som har fastnat kräver omedelbar operation. Målet är att föra tillbaka vävnaderna till buken och stänga den onormala öppningen. Skadad vävnad tas bort vid behov. Veterinären väljer behandling utifrån undersökningsfynden och hundens tillstånd.

Öppen operation kan använda en åtkomst över ljumsken eller genom bukens mittlinje. Åtkomsten genom mittlinjen gör det också möjligt att undersöka buken. När det är möjligt stängs bråcköppningen med frisk omgivande vävnad. Åtgärden tar hänsyn till de blodkärl och nerver som korsar ljumsken.

Laparoskopisk åtgärd och andra ingrepp

Utvalda hundar kan genomgå laparoskopisk bråckoperation. En beskriven teknik passade särskilt för medfödda bråck som lätt gick att trycka tillbaka. Sammanväxningar och icke-livskraftig vävnad kan göra laparoskopi svårare. Lämpligheten avgörs därför inte enbart av sårets storlek.

Bland 16 opererade vuxna hanar stängdes 15 öppningar genom att vävnader syddes ihop. En hund behövde ett nät för åtgärden. Kastration kan också göras samtidigt om den ingår i behandlingsplanen.

Uppföljning av en valps bråck

Vissa medfödda ljumskbråck kan slutas vid ungefär 12 veckors ålder. Veterinären bedömer om uppföljning passar eller om bråcket behöver åtgärdas. Organ som har fastnat eller svår smärta kräver akut behandling även hos en valp. Uppföljning betyder därför inte att man väntar hemma med ett smärtsamt bråck.

Återhämtning och prognos

Operationsprognosen för ett okomplicerat ljumskbråck är i regel utmärkt. Ett strypt bråck har en mer försiktig prognos beroende på organskadan. I gruppen av vuxna hanar förekom komplikationer efter operationen hos 3 av 16 hundar, eller 18,8 %. Dessa var aspirationspneumoni, ett hematom i pungen och förstoppning.

Uppföljningsinformation fanns för 14 hundar. Ingen hade ett registrerat återfall vid sin senaste uppföljning. Medianuppföljningen var dock bara 18,5 dagar, med en variation på 2–1 697 dagar. Resultatet beskriver därför inte varje hunds livslånga risk för återfall.

En 7 månader gammal hanvalp som behandlades laparoskopiskt hade svullnader i ljumskarna på ungefär 2–4 centimeter i diameter före åtgärden. Hunden åkte hem 1 dag efter operationen. Inget återfall sågs efter 1 år. Det var en hunds resultat och avgör inte tidpunkten för hemgång för andra patienter.

Förebyggande

Att bibehålla en sund vikt kan minska risken för förvärvat ljumskbråck. Kastration minskar östrogenets effekter och kan sänka den risk som hänger ihop med försvagad vävnad. Avel med en hane som har ett medfött ljumskbråck rekommenderas inte. Vissa avelsriktlinjer för finsk lapphund avråder från avel med en hund som har diagnostiserats med ljumskbråck.

Förhindra slickande och kliande på operationssåret under återhämtningen. En krage ger skydd vid behov. Ett smutsigt eller blött förband byts.

Avelsbegränsningar vid medfött ljumskbråck speglar möjligheten att föra anlaget vidare till avkomman.

Viktigt för hundägare

Iakttagelser före och efter operationen

Anteckna förändringar i ljumsksvullnadens storlek, ömhet eller hudfärg. Följ kräkningar, urinering och allmäntillstånd. Ett hårt, smärtsamt bråck och andra allmänna tecken kräver en snabb veterinärbedömning.

Efter hemgången, håll utkik efter rodnad, svullnad och flytning från såret. Tjock eller illaluktande flytning och ökande smärta är skäl att kontakta den behandlande veterinären. Förhindra slickande eller kliande på operationsområdet. Boka uppföljning och öka motionen enligt anvisningarna vid hemgången.

Vanliga frågor

Är ett mjukt ljumskbråck ofarligt?

Ett okomplicerat ljumskbråck är ofta mjukt och smärtfritt. Även ett bråck som lätt går att trycka tillbaka kan ändå innehålla tarm. Veterinären använder därför bilddiagnostik för att fastställa innehållet. Att smärta saknas är ensamt inget skäl att lämna en ny svullnad i ljumsken oundersökt.

Kan en valps ljumskbråck försvinna av sig självt?

Ett medfött bråck kan slutas spontant under ungefär de första 12 levnadsveckorna. Veterinären bedömer om uppföljning är lämplig utifrån valpens fynd. Svår smärta eller ett organ som har fastnat i bråcket kräver omedelbar behandling. Denna åldersgräns är därför inget skäl att skjuta upp undersökningen av en valp med tecken.

Behöver ett ljumskbråck alltid nät?

Nät ingår inte i varje åtgärd: i gruppen av opererade vuxna hanar stängdes öppningen hos 15 hundar genom att vävnader syddes ihop. En hunds åtgärd krävde nät. Operationen syftar till att använda frisk, stark omgivande vävnad. Metoden anpassas till den öppning som ska åtgärdas.

Kan en hanhund också få ljumskbråck?

Medfödda ljumskbråck förekommer särskilt hos unga små hanar. En äldre hane kan också få ett förvärvat ljumskbråck. Undersökningen av en vuxen hane kontrollerar också om det finns ett perinealbråck. En hanhunds svullnad i ljumsken undersöks därför på samma sätt som en tiks, även om de vanligaste patientgrupperna skiljer sig åt.

När ska jag kontakta veterinären om operationssåret?

Ökande svullnad, rodnad och smärta samt tjock eller illaluktande flytning är skäl att kontakta veterinären. En krage förhindrar vid behov att hunden slickar såret. Kontrollera anvisningarna vid hemgången om skydd av såret, överenskomna återbesök och vilka förändringar som ska rapporteras till den behandlande veterinären.