Hundsjukdomar · Hud och päls
Mastcellstumör hos hund – symtom, undersökningar och behandling
Mastcellstumörer utgår från kroppens mastceller. Hos hundar hittas de oftast i huden, där deras utseende varierar mycket. Ett finnålsprov visar oftast vilken typ av knöl det är. Vid planeringen av behandlingen utreds också hur tumören beter sig och om den har spridit sig.

När ska du söka veterinär akut
Boka en snabb undersökning av en ny knöl, även om hunden verkar må bra.
- En knöl som växer snabbt, gör ont eller blöder behöver bedömas snabbt.
- Blodiga kräkningar eller svart, tjärliknande avföring kräver akutvård.
- Sök omedelbar akutvård om hunden kollapsar eller slutar reagera.
- Andningssvårigheter kräver omedelbar behandling.
Hitta en akutmottagning via veterinärguiden.
Översikt
Mastcellstumörer i huden hör till de vanliga elakartade hudtumörerna hos hund. Det typiska fyndet är en enskild knuta i huden, men en hund kan ha flera tumörer på olika ställen. En mastcellstumör i huden börjar i läderhuden och kan växa djupare ner i underhuden. En subkutan mastcellstumör utgår i stället från vävnaden under huden.
De flesta subkutana tumörer beter sig mindre aggressivt än typiska mastcellstumörer som utgår från huden. En subkutan tumör kan dock ändå återkomma på operationsstället. I sällsynta fall kan en tumör uppstå i en slemhinna eller ett inre organ utan synlig hudförändring.
Den vävnad som tumören utgår från påverkar prognosen för en mastcellstumör. Tumörer i samma vävnad varierar också i beteende beroende på den mikroskopiska graden.
Orsaker
Förändrade mastceller förökar sig okontrollerat i tumören. Vad som utlöser en mastcellstumör hos en enskild hund är oftast okänt. Normala mastceller är immunceller som bland annat deltar i allergiska reaktioner. De finns också i frisk hud och i slemhinnor där kroppen har kontakt med omgivningen.
Mastceller innehåller små korn som lagrar signalämnen som histamin. Tumörceller kan också frisätta histamin, ibland utan yttre stimulering. Vissa tumörer har förändringar i KIT-genen, som påverkar en receptor som reglerar celltillväxten. Vissa KIT-förändringar har samband med ett mer aggressivt förlopp, men deras självständiga prognostiska värde har inte bekräftats.
Histamin och heparin är exempel på ämnen i mastcellernas korn. Dessa ämnen deltar också i kroppens inflammatoriska reaktioner. Hantering av tumören kan frisätta kornens innehåll och göra området runt omkring rött.
Riskfaktorer
Tumören diagnostiseras oftast hos äldre hundar, med en uppskattad genomsnittsålder på nio år. Den har dock också förekommit hos hundar under ett år. Inget av könen anses vara tydligt mer mottagligt.
Mastcellstumörer är vanligare hos raser som boxer, mops och retrieverraser. En ny hudförändring kan dock vara en mastcellstumör hos vilken ras som helst. Vissa rasklubbar för rhodesian ridgeback registrerar också mastcellstumörer i hälsoövervakningen inom aveln. En tidigare behandlad mastcellstumör i huden ökar behovet av att följa nya knölar, eftersom en separat tumör kan utvecklas senare.
Vid 94 veterinärkliniker i England registrerades mastcellstumörer mellan 2007 och 2013 hos 453 hundar, eller 0,27 % av 168 636 följda hundar. Medianåldern vid diagnos var 8,2 år. Vid samma kliniker diagnostiserades mastcellstumörer hos 1,95 % av boxrarna. Motsvarande andel hos golden retriever var 1,39 %.
Typiska symtom
Ofta märker ägaren bara en knöl medan hundens beteende är oförändrat. En långsamt växande förändring kan behålla samma storlek i månader eller år. En annan tumör kan växa märkbart inom dagar eller veckor.
- En knuta kan höja sig över huden eller kännas som en knöl precis under den.
- Knölen kan ha ett hårlöst område ovanpå.
- Förändringen kan vara röd eller se ut som ett blåmärke.
- Ytan kan brytas ner och blöda.
- Knölen kan variera i storlek när den svullnar och krymper igen.
- En hund kan slicka, klia eller bita på ett irriterat område.
Vissa hundar får kräkningar eller diarré. Aptiten kan minska eller hunden kan bli tröttare än vanligt. Mer uttalade allmänsymtom förekommer särskilt vid en stor tumörbörda eller när sjukdomen har spridit sig till inre organ.
Komplikationer och följder
Histamin som frisätts av tumören kan öka utsöndringen av magsyra. Det kan orsaka sår i magsäckens eller tarmens slemhinna. Ett sår i mage eller tarm kan blöda och orsaka järnbristanemi. Om ett sår går igenom tarmväggen kan bukhinneinflammation följa. Ibland orsakar frisatta signalämnen en svår anafylaktisk reaktion i hela kroppen.
Tumörceller sprids oftast till lokala lymfknutor, levern eller mjälten. En höggradig hudtumör återkommer mer sannolikt efter operation än en låggradig tumör. Av 306 hundar som opererades för subkutana mastcellstumörer fick 24, eller 8 %, ett återfall på operationsstället. Metastaser hittades hos 13 av dessa 306 hundar, eller 4 %.
En tumör kan orsaka magsår utan tydliga matsmältningssymtom. Ett svårt magsår kan orsaka buksmärta.
Undersökning hos veterinären
Cellprov och vävnadsundersökning
Veterinären känner på knölen och bedömer dess storlek, läge och rörlighet i förhållande till vävnaden runt omkring. Att känna på den visar inte vilka celler som finns eller hur en tumör kan bete sig. Vid ett finnålsprov samlas celler från knölen, som stryks ut på ett objektglas för undersökning i mikroskop. Sedering behövs ofta inte för ett cellprov. Mastcellernas karakteristiska korn hjälper till att identifiera tumören i ett cellprov.
Ett vävnadsprov kan fastställa om tumören börjar i läderhuden eller underhuden. Den mikroskopiska graden hos en hudtumör beskriver egenskaper som cellernas utseende och delningsaktivitet. Kiupel-systemet delar in hudtumörer i låg och hög grad. Patnaik-systemet har tre grader. Graderingssystemen för hudtumörer har utvecklats för tumörer som utgår från läderhuden, så subkutana tumörer bedöms utifrån sina egna vävnadsegenskaper.
Många delande celler i en subkutan tumör kan tyda på en större risk för försämring. I vissa fall testas vävnaden för förändringar i KIT-genen när läkemedel som riktar sig mot denna tillväxtsignal övervägs.
Kontroll av spridning
Stadieindelningen fastställer var tumörvävnad finns och om den sträcker sig till lymfknutor eller mer avlägsna ställen. Även en lymfknuta av normal storlek kan innehålla tumörceller. Omvänt kan även inflammation förstora en lymfknuta. Ett cellprov eller vävnadsprov från en lymfknuta kan undersökas i mikroskop efter tumörceller. En portvaktslymfknuta tar emot lymfa från tumörområdet och är inte alltid den lymfknuta som ligger närmast knölen.
Vid behov undersöker veterinären buken med ultraljud och tar cellprover från levern eller mjälten. Vid stadieindelning av mastcellstumörer är lymfknutorna i allmänhet ett viktigare mål för undersökning än lungorna. Alla hundar får inte samma bilddiagnostik: undersökningarna väljs utifrån om resultatet skulle påverka behandlingen eller prognosen. Blod- och urinprover bedömer det allmänna hälsotillståndet.
En portvaktslymfknuta kan lokaliseras genom avbildning av lymfflödet från tumörområdet. I en liten studie av 17 hundar var den inte den närmaste lymfknutan i ungefär 25 % av fallen.
Behandling
Operation och tilläggsbehandlingar
Veterinären ordinerar behandling och eventuella läkemedel. De flesta mastcellstumörer i huden behandlas med målet att operera bort dem. Vid operationen är målet att ta bort tillräckligt med omgivande vävnad tillsammans med tumören. För en låggradig tumör är ett exempel på sidomarginal 2 cm eller tumörens största diameter. Ett motsvarande exempel på djupet är ett fascielager.
En patolog bedömer marginalerna på den borttagna tumören för att avgöra om tumören når snittkanten. Preparatets kanter kan märkas med tusch så att patologen kan hitta den marginal som ligger närmast tumören. Om tumörvävnad finns kvar på operationsstället kan alternativen omfatta en ny operation eller strålbehandling. En regional lymfknuta kan också undersökas eller tas bort vid operationen.
Cellgiftsbehandling kan användas särskilt vid höggradiga eller spridda tumörer. I vissa fall kan en tyrosinkinashämmare som riktar sig mot tillväxtsignaler användas, till exempel om tumören inte kan opereras bort. Magskyddande läkemedel kan användas om ett tumörrelaterat sår i mage eller tarm misstänks. Möjliga biverkningar av cellgiftsbehandling är bland annat tillfälliga kräkningar och diarré.
Strålbehandling kan orsaka rodnad och irritation i huden i det behandlade området. Om tumören inte kan opereras bort kan strålbehandling också lindra lokala symtom.
Prognos efter operation
Att ta bort en lokaliserad, låggradig hudtumör kan vara botande. Spridning utöver en enskild lokal lymfknuta försämrar särskilt prognosen. I en uppföljning av 306 hundar som opererats för subkutana tumörer var den uppskattade sexmånadersöverlevnaden 95 % när dödsfall av okänd orsak inte räknades som tumördödsfall. Den uppskattade tvåårsöverlevnaden hos samma hundar var 92 %. I en uppföljning av 43 hundar med subkutana mastcellstumörer som behandlades vid specialiserade onkologiska centrum var ettårsöverlevnaden 90 %. Tvåårsöverlevnaden i denna grupp var 77 %. Hos dessa 43 hundar togs de regionala lymfknutorna bort tillsammans med tumören.
Förebyggande
Eftersom den exakta orsaken är okänd har ingen särskild förebyggande åtgärd fastställts. En tidig utredning är värdefull, eftersom vissa tumörer kan sprida sig aggressivt. Uppföljningen efter behandlingen kontrollerar både lokalt återfall och nya tumörer på andra ställen i huden. En ny mastcellstumör i huden kan uppstå oberoende av en tidigare borttagen tumör. Uppföljningsintervallen anpassas efter hundens situation, tumörtyp och behandlingsskede.
Ett nytt symtom efter behandlingen kan också bero på en biverkning eller en annan sjukdom, så orsaken utreds vid uppföljningen. Uppföljningen fortsätter även när den behandlade tumören inte längre syns eller känns.
Viktigt för hundägare
Anteckna var knölen sitter och eventuella förändringar i storlek eller form. Kläm eller gnid inte på den, eftersom hantering kan få mastcellerna att frisätta histamin. Berätta för veterinären om hunden tidigare har fått en mastcellstumör borttagen eller om du märker flera knölar. Följ aptit och matsmältningssymtom under behandlingen: kräkningar kan till exempel bero antingen på sjukdomen eller på behandlingen. Be om en förklaring av tumörens grad och operationsmarginalerna, eftersom de ger olika information för den fortsatta vården.
Lägg också märke till om hunden har börjat slicka på området, eftersom en irriterad tumör kan orsaka obehag.
Vanliga frågor
Kan en mjuk knöl vara en mastcellstumör?
Ja: mastcellstumörer varierar i utseende och konsistens. En godartad fettknöl känns också ofta mjuk. Mjukheten avgör inte vilken typ av knöl det är. Ett finnålsprov hjälper veterinären att avgöra vilka celler som finns. Knölen behöver inte tas bort för att ett cellprov ska kunna tas.
Varför krymper knölen ibland?
En mastcellstumör kan ändra storlek med tiden när svullnaden varierar. Lokal svullnad kan bero på ämnen som tumörcellerna frisätter, till exempel när hunden kliar på knölen. En tillfällig krympning visar inte att tumören har försvunnit.
Betyder hög grad att tumören har spridit sig?
Nej: graden beskriver hur cellerna och tumörvävnaden ser ut i mikroskop. Stadiet beskriver hur utbredd tumörvävnaden är. Ett prov från en lymfknuta kan till exempel fastställa om tumörceller har nått den. Graden kan påverka den fortsatta behandlingen även när inga metastaser har påvisats.
Betyder flera knölar att det finns metastaser?
Inte nödvändigtvis: en hund kan ha flera separata mastcellstumörer i huden. En tumör som visar sig senare uppstår oftast oberoende. En ny knöl identifieras genom att dess egna celler undersöks. Samma hund kan också ha en annan hudförändring, till exempel en fettknöl.
Behöver alla hundar cancerläkemedel efter operationen?
Nej: för vissa hundar räcker det att en låggradig hudtumör tas bort. Om en tumör har spridit sig eller är höggradig kan cellgiftsbehandling ingå i planen. Resultatet för operationsmarginalerna hjälper till att bedöma om ytterligare lokal behandling behövs. En eventuell ny operation riktas mot det ursprungliga tumörområdet.
Källor
- Hund, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), hämtad 15 november 2026.
- Mast Cell Tumors in Dogs, North Carolina State University, hämtad 6 november 2026.
- Proposed Diagnostic Criteria and Classification of Canine Mast Cell Neoplasms, Frontiers in Veterinary Science, hämtad 6 november 2026.
- Gastrointestinal Paraneoplastic Syndromes in Small Animals, Merck Veterinary Manual, hämtad 6 november 2026.
- 2026 Oncology Guidelines: Tumor Diagnostics and Staging, AAHA, hämtad 6 november 2026.
- Canine Subcutaneous Mast Cell Tumor: Characterization and Prognostic Indices, Veterinary Pathology, hämtad 6 november 2026.
- Subcutaneous mast cell tumours: a prospective study of 43 dogs (abstract), Veterinary Record, hämtad 6 november 2026.
- 2026 Oncology Guidelines: Surgery, AAHA, hämtad 6 november 2026.
- 2026 Oncology Guidelines: Post-Treatment Monitoring, AAHA, hämtad 6 november 2026.
- European consensus document on mast cell tumours in dogs and cats, Veterinary and Comparative Oncology, hämtad 6 november 2026.
- Emergency and Critical Care: emergent conditions, Cornell University College of Veterinary Medicine, hämtad 6 november 2026.
- Prevalence and risk factors for mast cell tumours in dogs in England, Canine Genetics and Epidemiology, hämtad 6 november 2026.
- The Digestive System in Animals: signs of bleeding, Merck Veterinary Manual, hämtad 6 november 2026.
Informationen ersätter inte ett veterinärbesök. Vid akuta besvär, kontakta närmaste djursjukhus eller jourveterinär: Distriktsveterinärerna.