Öronskabb hos hund – symtom, smitta och behandling

Översikt

Ett öronskabbkvalster är ungefär 0,3–0,4 mm långt. Vid otoskopi kan det synas som en vit prick som rör sig. Det lever på hörselgångens hudyta och äter hudceller och vävnadsvätska. Det stannar på ytan i stället för att gräva sig in i huden. Hundar kan angripas av öronskabbkvalster. Honan fäster äggen vid huden eller håret, så kvalster som utvecklas stannar på värddjurets yta. En befruktad hona lägger oftast 15–20 ägg under sitt liv. Larven som kläcks ur ett ägg går igenom 2 nymfstadier innan den blir vuxen.

Utvecklingen från ägg till vuxet kvalster tar ungefär 3 veckor. Hela cykeln från ägg till nästa generations ägg tar ungefär 18–28 dagar. Ett vuxet öronskabbkvalster beräknas leva i upp till ungefär 8 veckor.

Orsaker

Öronskabb sprids oftast genom nära kontakt med ett annat djur. Utöver hundar och katter kan kvalstren leva på illrar och rävar. Angreppet kan också spridas via gemensamma liggunderlag eller pälsvårdsredskap. Ett kvalster kan vandra från huden in i hörselgången. Det kan också flytta mellan samma hunds öron. Parasiten kan gå direkt över till ett nytt värddjur, eftersom den inte behöver någon mellanvärd för sin utveckling.

Kvalstrens rörelser och födointag irriterar hörselgångens hud. En hund kan bli sensibiliserad mot kvalstrens utsöndringar, så att även ett litet antal ger intensiv klåda. Hudreaktionen mot dessa utsöndringar kan utvecklas till en kronisk inflammation i hörselgången. Synliga flytningar bildas när avstötta hudceller blandas med öronvax, blod och kvalstrens avföring.

Riskfaktorer

Angrepp förekommer även hos vuxna hundar, även om de ofta ses hos unga djur. Valpar kan exponeras via sin mamma när de diar. I grupper av hundar eller katter som bor tätt kan kvalstren snabbt spridas mellan djuren. Ett husdjur med lindriga eller inga symtom kan bära på öronskabb, så källan kan till en början gå obemärkt förbi.

Hängande öron är en faktor som gör hundar benägna att få inflammation i ytterörat. Det finns dock inga säkra belägg för att öronformen hänger ihop specifikt med öronskabb.

I en grekisk studie av öroninflammation var öronskabb den primära orsaken till inflammationen hos 7 av 100 hundar. På en brasiliansk hudklinik hittades kvalster hos 15 av 250 hundar (6 %) som kom av andra anledningar än öronbesvär. På albanska smådjurskliniker undersöktes 602 sällskapshundar, och 2,8 % hade öronskabb.

Typiska symtom

• Hunden kliar sig i örat eftersom hörselgången kliar.
• Hunden kan gnugga örat för att försöka lindra klådan.
• Irritationen i örat orsakar upprepade huvudskakningar.
• Torra, smuliga, mörka flytningar som liknar kaffesump kan samlas i hörselgången.
• Inflammationen kan göra öronlappens insida eller den synliga delen av hörselgången röd.
• Kliande kan skada huden på öronlappen.

Flytningarna kan också vara vaxartade eller mer flytande. En del hundar med angrepp har inga avvikande synliga flytningar från örat. En sensibiliserad hund kan klia sig intensivt trots att den har få kvalster. Parasiterna hittas ibland utanför öronen, till exempel på halsen, runt svansen eller över nedre delen av ryggen. Angreppet kan drabba ett eller båda öronen. I en grupp av 24 naturligt angripna hundar syntes kvalster i båda öronen hos 23.

Komplikationer och följder

Öroninflammation orsakad av kvalster kan åtföljas av bakterieöverväxt i den irriterade hörselgången. Jästsvampinfektion kan också förvärra symtomen. Kliande och huvudskakningar kan orsaka blodöra. Det är en ansamling av blod i öronlappen som får den att svullna. Den svullna öronlappen kan täcka en del av hörselgångens öppning. Långvarig inflammation kan göra hörselgångens hud så tjock att gången blir trängre. Mellanöreinflammation kan också utvecklas vid kronisk infektion i ytterörat. Mellanöreinflammation kan orsaka hörselnedsättning eller smärta när hunden öppnar munnen. Inflammation som sprider sig till innerörat kan påverka balansen.

Undersökning hos veterinären

Undersökning av öronen och provtagning

Utöver symtomen frågar veterinären om nära kontakt med andra djur. Veterinären bedömer också hudtecken på andra ställen som kan tyda på till exempel allergi. Veterinären bedömer hörselgångens hud, mängden flytningar och, om möjligt, trumhinnans tillstånd. Rikliga flytningar eller svullnad kan dölja trumhinnan vid en vanlig otoskopi. Ett mycket ömt öra kan undersökas under sedering.

Ett prov på flytningarna från örat tas innan hörselgången rengörs. Flytningar som blandas med paraffinolja undersöks i mikroskop efter levande kvalster eller ägg. Kännetecken som ben som sticker ut utanför kroppens kant hjälper till att identifiera kvalstret. Ett färgat prov på flytningarna kan undersökas för bakterier, jästsvampar och inflammatoriska celler.

Varför kan ett prov vara negativt?

Kvalster kan vara svåra att upptäcka när de döljs under tjocka variga flytningar. Vid behov kan veterinären samla vax med ett litet skedliknande instrument, en kyrett, för mikroskopi. Provtagningsmetoder jämfördes i 30 öron med bekräftat angrepp. Studien omfattade 5 hundar och 12 katter. Vanlig otoskopi påvisade kvalster i 20 av 30 öron (67 %). Kyrettprover visade kvalster i 28 av 30 öron (93 %). Prover med bomullspinne visade dem i 17 av 30 öron (57 %). Kombinationen av otoskopi och kyrettprov identifierade 100 % av angreppen i studien, jämfört med 86 % för otoskopi kombinerad med prov med bomullspinne.

I en separat studie på hund påvisade både videootoskopi och mikroskopi av flytningar kvalster i samma 41 av 69 undersökta öron. Vanlig otoskopi påvisade kvalster i 27 av 69 öron i den studien. Om inga kvalster hittas utreder veterinären andra orsaker till öroninflammation, som allergi eller en främmande kropp. En kroniskt förträngd hörselgång kan behöva undersökas närmare med videootoskopi under narkos. Att undersöka ett husdjur i samma hushåll som ser opåverkat ut kan ibland hjälpa till att hitta källan.

Behandling

Parasitbehandling och vård av det inflammerade örat

Angreppet behandlas med ett läkemedel som verkar mot öronskabb och som veterinären väljer. En systemisk produkt kan även nå kvalster som lever utanför öronen. Hundens ålder och hur svår inflammationen är påverkar valet av produkt. Vissa produkter verkar sämre mot ägg än mot rörliga kvalster. Ett eventuellt behov av upprepad behandling beror på produkten och fynden vid uppföljningen.

Flytningarna tas bort, eftersom de kan hindra lokala läkemedel från att nå huden. Trumhinnans tillstånd påverkar valet av ett säkert rengöringsmedel och öronläkemedel. Behandling av samtidig bakterie- eller jästsvampinfektion väljs med hjälp av provet från örat. Om stavformade bakterier syns eller inflammationen kommer tillbaka kan odling hjälpa till att välja ett verksamt antimikrobiellt medel. Ett stort antal mikrober ensamt, utan inflammatoriska celler, kräver oftast inte antimikrobiell behandling.

Svar och återbesök

En fältstudie på 17 veterinärkliniker jämförde imidakloprid kombinerat med moxidektin med selamektin hos sällskapshundar. I hushåll med flera hundar där flera hundar uppfyllde studiens krav på antal kvalster valdes en hund ut för bedömning av resultatet. Vid kontrollen efter 28 dagar påvisades inte längre några kvalster hos 71 % i den första gruppen och 69 % i selamektingruppen. På studiedag 56 var motsvarande andelar utan kvalster 82 % och 74 %. I en annan studie var det geometriska medelantalet kvalster hos hundar som behandlats med fluralaner efter 28 dagar 99,8 % lägre än hos kontrollerna. Den dagen innehöll sköljprover fortfarande levande kvalster, även om inga syntes vid otoskopi av de behandlade hundarna. De behandlade hundarna hade mindre vax efter 28 dagar, men en del fanns kvar.

Uppföljningen bedömer om inflammationen i hörselgången har gått över. Klådan kan förbättras innan inflammationen helt har lagt sig. Öronen kan kontrolleras igen inom 30 dagar efter parasitbehandlingen.

Förebyggande

När ett husdjur har öronskabb hjälper samtidig behandling av hushållets hundar och katter till att förhindra en ny angreppscykel. Gemensamma liggunderlag och pälsvårdsredskap bör också rengöras, eftersom kvalster kan spridas med dem. Utanför djuret överlever kvalstren längre i svala än i varma förhållanden. Öronskabbkvalster som samlats in från katter överlevde i upp till 15–17 dagar vid 10 °C i ett laboratorium. Den relativa luftfuktigheten i det experimentet var 95 %. Vid 34 °C överlevde kvalstren i samma studie i upp till 5–6 dagar. I ett experiment utanför laboratoriet var den längsta iakttagna överlevnaden utan värddjur 12 dagar vid temperaturer mellan 12,3 och 14,2 °C.

Viktigt för hundägare

Berätta för veterinären om katter, illrar eller andra hundar bor hemma, eftersom angreppet kan spridas mellan arter. Börja inte på eget initiativ använda droppar som är kvar från en tidigare öroninfektion. Örondroppar för människor passar inte för hundar utan veterinärbedömning. Rengör inte öronen med ättikblandningar, som kan öka svullnad och flytningar. En bomullspinne kan trycka in material längre in i hörselgången. Om ett prov från örat är planerat, låt bli att rengöra hörselgången före besöket.

Om veterinären har rått dig att rengöra hemma, torka försiktigt bort synliga flytningar med en bomullsrondell. Sluta rengöra om hunden verkar ha ont. Om hörseln försämras eller hunden börjar vingla efter örondroppar, avbryt den lokala behandlingen och kontakta veterinären.

Vanliga frågor

Betyder mörka flytningar från örat alltid öronskabb?

Flytningar som liknar kaffesump stämmer med öronskabb. Liknande flytningar kan förekomma i ett öra som är inflammerat av en annan anledning. Hos hund kan inflammation i ytterörat till exempel bero på allergi eller en främmande kropp i örat. Veterinären bekräftar angreppet genom att identifiera ett kvalster i örat eller i provet på flytningarna med otoskopi eller mikroskopi.

Kan min hund få öronskabb från en katt utan symtom?

En katt kan bära på öronskabb utan synlig klåda eller andra öronbesvär. Nära kontakt med ett angripet djur kan föra över kvalster till hunden. Behandlingen planeras därför samtidigt för alla hundar och katter i hushållet.

Kan kvalstren drabba bara ett öra?

Kvalster kan hittas i ett öra även om inga påvisas i det andra vid undersökningen. De kan röra sig över huden och vandra mellan samma djurs öron. Veterinären kan undersöka båda öronen och vid behov ta prov från vart och ett.

Räcker öronrengöring för att behandla kvalster?

Rengöring tar bort flytningar men eliminerar oftast inte alla hundens öronskabbkvalster. En del kan finnas på huden utanför hörselgången. Ett lämpligt parasitläkemedel används, och exponerade djur i hushållet behandlas också.

Kan hundens öronskabb smitta människor?

Enstaka angrepp hos människor har beskrivits i hushåll där ett husdjur hade öronskabb. Dessa sällsynta fall har inneburit kliande knottror och ibland små blåsor på huden. Handskar kan användas vid hantering av ett angripet djurs öron för att förebygga detta sällsynta angrepp hos människor.