Valpningssvårigheter hos hund

Översikt

Normal valpning

Under det första stadiet vidgar livmoderns sammandragningar livmoderhalsen. Under själva födandet passerar valparna genom förlossningskanalen. I efterbördsstadiet lossnar moderkakorna och kommer ut. Valpar och moderkakor kan komma omväxlande.

Dystoci kan bero på problem hos tiken eller på valpens läge eller storlek. Olika hundpopulationer har registrerat svårigheter vid ungefär 5–37 % av valpningarna. En utdragen valpning minskar valparnas överlevnad.

Livmoderns sammandragningar i det första stadiet syns oftast inte utanpå. Bukmusklernas krystningar blir synliga under födandet. Ett kraftigt fall i progesteron, som upprätthåller dräktigheten, sätter igång valpningen.

Orsaker

Värksvaghet och hinder

Svaga eller uteblivna sammandragningar, värksvaghet, är den vanligaste orsaken. Primär värksvaghet innebär otillräckliga sammandragningar utan hinder. Stora kullar kan tänja ut livmoderns muskulatur för mycket och försvaga sammandragningarna. Ett hinder kan utmatta en livmoder som först drog ihop sig normalt. Lågt kalcium kan försvaga sammandragningarna. Lågt blodsocker kan förekomma tillsammans med värksvaghet.

En läkt bäckenfraktur kan lämna för lite utrymme. En medfödd missbildning av bäckenet kan hindra passagen. Ett huvud som är vridet åt sidan kan få en valp att fastna. Framben som är vikta bakåt kan också försvåra födandet. Att valpen föds med bakdelen först kan vara normalt om bakbenen är utsträckta.

Utvecklingsavvikelser som vattenskalle kan göra huvudet för stort. Svår stress hos tiken kan ibland stoppa förloppet, särskilt vid den första valpningen.

Riskfaktorer

Stora valphuvuden kan ha svårt att komma igenom tikens trånga förlossningskanal hos kortskalliga raser. Bostonterrier och mops har till exempel ökad risk. Hos små raser som chihuahua kan valpar i mycket små kullar växa sig för stora för att födas lätt. Fler än åtta valpar kan göra livmodern benägen att bli utmattad. Äldre tikar får fler komplikationer. Övervikt eller undervikt kan också öka risken.

Brittiska journaler från akutvården visade dystoci hos 3,7 % av de okastrerade tikar som behandlades. En enkät bland uppfödare av fransk bulldogg i norra Europa 2020 rapporterade helt naturlig förlossning i ungefär 25 % av kullarna.

Typiska symtom

Normalt beteende i det första stadiet kan omfatta bobyggande. Flämtning och rastlöshet kan börja sex till 12 timmar före födandet. Verkliga krystningar syns som ansträngning i bukmusklerna.

• Upprepade synliga krystningar utan att någon valp kommer.
• Svaga eller sällsynta krystningar.
• Krystningarna upphör innan alla valpar har kommit.
• Illaluktande flytning från slidan.
• Svår smärta som uppstår under valpningen.

Valpningen kan börja åtta till 24 timmar efter att temperaturen i ändtarmen sjunkit under 37 °C. Kontakta veterinär om den inte har börjat inom 24 timmar efter temperaturfallet.

Klar eller ljus flytning kan vara normal i början. Ring en akutklinik vid svaga krystningar som pågår i en till två timmar utan att någon valp föds.

Komplikationer och följder

Följder av en utdragen valpning

Grön flytning före den första valpen kan tyda på att moderkakan lossnat. Valparna får syre via moderkakan före födseln. Om den lossnar för tidigt kan de få syrebrist. Långvarig dystoci kan ge uttorkning hos tiken. Minskad cirkulerande vätskevolym kan sänka blodtrycket. Livmoderomvridning kan hota tikens liv.

Mellanrum på mer än 60–90 minuter mellan valparna har förknippats med större risk för dödfödsel. Vid ett sjukhus överlevde 87,1 % av valparna som fötts med akut kejsarsnitt till utskrivning. Överlevnaden vid planerat kejsarsnitt vid samma sjukhus var 99,2 %.

Livmoderbristning kan ge en svår allmän infektion hos tiken. En annan uppföljning av 150 kejsarsnitt fann minst en dödfödsel eller tidig död hos nyfödda i 43 % av fallen.

En valp som fastnat i förlossningskanalen förknippades med ökad risk för död hos nyfödda vid akuta kejsarsnitt. I samma serie med 78 tikar förknippades narkos som varade längre än 80 minuter med tre gånger så hög risk för död hos nyfödda.

Undersökning hos veterinären

Valpningens förlopp och undersökning av tiken

Veterinären tar reda på när varje stadium började. Tikens tillstånd och ett eventuellt temperaturfall hjälper till att avgöra stadiet. Undersökning av slidan kontrollerar om det finns ett hinder. Palpation kan ibland fastställa en valps läge. Joniserat kalcium, den tillgängliga formen, kan mätas i blodet. Blodsockret kontrolleras, eftersom låga nivåer kan förekomma tillsammans med svaga sammandragningar.

Röntgens och ultraljuds olika roller

Röntgen visar hur många valpar som finns kvar. Den hjälper till att jämföra valparnas storlek med tikens bäcken. Den påvisar också tvärläge eller andra svåra lägen. Ultraljud bedömer fostrens livsduglighet. Fostrens normala hjärtfrekvens är 200–250 slag per minut. Under 200 kan tyda på försämring. Under 160 är allvarligt och kan leda till akut operation.

Datum för parning och befruktning kan skilja sig åt, vilket försvårar beräkningen av dräktighetens längd. Med känd ägglossning sker valpningen i genomsnitt 63 dagar senare. Mer än 70 dagar från känd parning utan att valpningen börjat leder till bedömning av förlängd dräktighet.

Blodprover kan bedöma blodbrist hos tiken. Mätningar av fostren kan hjälpa till att uppskatta hur långt dräktigheten kommit.

Efter valpningen kan röntgen bekräfta att inga valpar finns kvar. Progesteron i blodet kan hjälpa till att förutsäga valpningen. Det sjunker kraftigt under de föregående 24 timmarna hos de flesta tikar.

Behandling

Assisterad förlossning och läkemedel

En veterinär kan ge försiktig manuell hjälp om valpen går att nå. Läkemedel kan behandla värksvaghet utan hinder. Det övervägs när tiken är stabil och valparna är friska. Oxytocin ökar hur ofta sammandragningarna kommer. Kalcium kan förstärka sammandragningarna. Glukos kan korrigera lågt blodsocker hos tiken.

Oxytocin används inte när en valp blockerar förlossningskanalen. Det kan få moderkakorna att lossna för tidigt. Tikens hjärtrytm övervakas under kalciumbehandling av värksvaghet.

Kejsarsnitt och omedelbar vård av valparna

Ett läge hos valpen som inte går att korrigera kan kräva kejsarsnitt. Svår sjukdom hos tiken kan leda till snabb operation. Det kan också vara nödvändigt om läkemedel inte får igång valpningen igen. Mineralisering av fostrens tänder på röntgen kan hjälpa till att tidsbestämma en planerad operation.

En slapp, tyst valp kan behöva omedelbar återupplivning. Personalen torkar valpen direkt. Luftvägarna kontrolleras och rensas vid behov. Återupplivningen syftar till att upprätthålla normal kroppstemperatur. Andningshjälp med övertryck kan användas om valpen inte andas eller kippar efter luft.

Förebyggande

Vissa länder förbjuder avel med tikar som inte kan föda utan kejsarsnitt på grund av sin egen eller den förväntade avkommans exteriör. Vissa kennelklubbar registrerar högst två kullar som fötts med kejsarsnitt från samma tik. Vissa rekommenderar en första kull före sex års ålder. Ett registreringssystem kräver ett veterinärintyg om hälsan före parning av tikar som är åtta år eller äldre.

Ett gott hull före dräktigheten minskar viktrelaterade risker vid valpningen. Kullens storlek räknas mest exakt på röntgen efter dag 55.

Fostrens skelett kan bli synliga efter dag 45. Dräktighetsultraljud uppskattar kullens storlek mindre exakt än röntgen.

Viktigt för hundägare

Att följa valpningen hemma

Välj en välbekant miljö, eftersom en obekant omgivning kan störa förloppet. Ordna en lugn, varm valplåda som är lätt att rengöra. Ha färskt vatten tillgängligt under det första stadiet. Anteckna när krystningarna började så att veterinären kan bedöma förloppet. Anteckna när varje valp föddes för att upptäcka om födandet avstannat. Berätta hur många valpar röntgen visade, om det är känt.

Ge inte oxytocin själv: ett hinder måste först uteslutas. Dra inte hårt i en valp som fastnat. Kontakta genast veterinär om tiken är svag och ointresserad av valparna efter valpningen.

Tiken efter valpningen

Grönaktig eller rödbrun flytning kan vara normal efteråt. Mängden ska gradvis minska. Den varar oftast ungefär tre veckor. Den kan finnas kvar i upp till åtta veckor. En illaluktande flytning kan tyda på infektion. Kontakta veterinär om den ökar igen. En kvarbliven moderkaka kan ge livmoderinfektion efter valpningen.

Väg valparna när de har torkat för att följa tillväxten från början. Viktminskning efter de första 24 timmarna motiverar snabb kontakt med veterinär. Fortsatta krystningar som liknar värkar efter valpningen kan tyda på livmoderinfektion.

Vanliga frågor

Hur långt får mellanrummet mellan valparna vara?

Om valpar finns kvar, ring en akutklinik efter två timmar utan nya sammandragningar. Fyra timmar har också använts som övre gräns för mellanrum utan krystningar. Ring tidigare vid kraftiga krystningar utan resultat eller om tiken försämras.

Hur länge får kraftiga krystningar pågå?

Ring efter 20–30 minuter utan att någon valp kommit. Sextio minuter har också använts som övre gräns för kraftiga sammandragningar utan resultat. Försämring motiverar ett omedelbart samtal oavsett hur länge det pågått.

Vad betyder grön flytning före en valp?

Mörkgrön flytning kan tyda på att moderkakan lossnat för tidigt. Ring direkt om den kommer före den första valpen. En valp får syre via sin moderkaka tills den föds och börjar andas.

Kan en valp födas med bakdelen först?

Ja, om bakbenen är utsträckta i förlossningskanalen. Bakben som i stället är vikta framåt ger ett felaktigt läge. En manuell undersökning hjälper till att bedöma läget och behovet av hjälp.

Kommer nästa kull också att behöva kejsarsnitt?

Ett tidigare kejsarsnitt kräver inte automatiskt ett nytt. Vissa länder förbjuder avel när exteriören gör operation nödvändig. Vissa kennelklubbar tillåter registrering av högst två kullar som fötts med kejsarsnitt per tik.