Akut till veterinären
Sök akut om katten:
- Försöker kissa upprepade gånger men får bara ut droppar eller ingen urin alls.
- Har svårt att stå eller gå på bakbenen efter ett fall eller en olycka.
- Får en plötsligt slapp svans och samtidigt får svårt att kissa eller börjar läcka urin.
- Får en öm eller svullen buk efter att ha skadat ryggen, bäckenet eller svansen.
- Blir mycket slö eller kräks samtidigt som den har svårt att kissa.
Även en katt som lämnar våta fläckar kan ha svårt att tömma blåsan. Försök aldrig pressa på buken vid misstänkt stopp eller trauma. Veterinären behöver först avgöra om urinröret är öppet och om urinblåsan är hel.
Allmänt om tillståndet
Urinblåsan styrs av ett komplext samspel mellan hjärnan, ryggmärgen och de perifera nerverna. När den kontrollen störs förloras samordningen mellan lagring och tömning av urin. När blåsan fylls ska blåsmuskeln kunna slappna av medan urinrörets slutmuskel håller tätt. När katten kissar drar blåsmuskeln ihop sig samtidigt som slutmuskeln öppnar passagen.
En ryggmärgsskada ovanför de sakrala ryggmärgssegmenten kan göra att slutmuskeln förblir spänd när blåsan behöver tömmas. Vid en skada i de sakrala segmenten vid korsbenet eller i bäckennerverna kan blåsmuskeln i stället förlora kraft. Urin blir då kvar även om blåsan känns slapp vid undersökning. När en överfull blåsa börjar läcka droppvis kallas det överrinningsinkontinens.
Orsaker
- Skador på ryggraden och ryggmärgen vid till exempel trafikolyckor eller fall.
- Neurologiska sjukdomar som påverkar ryggmärgen, till exempel diskbråck eller tumörer.
- Skador på perifera nerver, exempelvis nerverna som förbinder ryggmärgen med blåsan.
- Medfödda avvikelser i nervsystemet eller ryggraden.
- Komplikationer efter operationer i bäckenet eller ryggen om nerver skadas.
Om svansen fastnar och katten rycker sig loss kan kotorna vid svansroten förskjutas och nervrötterna sträckas. En sådan dragskada kan påverka både blåsan och ändtarmens slutmuskel. En ryggskada högre upp kan också bryta signalerna mellan hjärnan och blåsan.
Riskfaktorer
- Katter som skadats, särskilt i ryggen och bäckenet.
- Katter med diabetes eller andra ämnesomsättningsrubbningar som kan påverka nerverna.
- Äldre katter med kroniska neurologiska sjukdomar.
- Katter som opererats i bäckenet eller ryggen.
Kunskapen om risken för neurogen blåsdysfunktion vid diabetes hos katt är begränsad. En katt med diabetes kan dricka och kissa mer utan att kontrollen över blåsan har försämrats. När en katt får problem med blåstömningen väger veterinären därför ihop urinfynd och tecken från nervsystemet.
Vanliga symtom
- Urinläckage, exempelvis droppar där katten legat eller gått.
- Täta och resultatlösa försök att kissa, med få eller inga normala kissklumpar i lådan.
- Urinlukt och irriterad hud runt könsorganen.
- Slapp svans eller svaghet i bakbenen vid en samtidig nervskada.
- Svårigheter att bajsa eller läckage av avföring om samma skada påverkar ändtarmens nerver.
Vid en skada nära svansroten kan katten fortsätta gå på bakbenen trots att svansen hänger och blåsan inte töms ordentligt. Vid urininkontinens kan pälsen kring bakdelen vara blöt utan att katten själv har satt sig för att kissa. En överfull urinblåsa upptäcks genom palpation eller ultraljud vid undersökningen.
Komplikationer och följder
- Återkommande bakterieinfektioner i urinblåsan.
- Njurbäckeninflammation om en infektion sprider sig uppåt i urinvägarna.
- Bestående svaghet i blåsmuskeln om blåsan upprepade gånger töjs ut.
- Njurskada vid allvarliga eller långvariga problem med urinavflödet.
- Hudirritation och sämre livskvalitet vid ihållande urinläckage.
En kraftigt uttänjd blåsmuskel kan ha svårt att dra ihop sig även när nervsignalerna börjar återvända. Efter en olycka kan en bristning av urinblåsan samtidigt ge liknande tecken som en tömningsstörning. Om urin läcker ut i buken kan bukomfånget öka och njurvärdena stiga.
Diagnos hos veterinären
- Neurologisk undersökning av bland annat bakben, svans och reflexer kring ändtarmen.
- Palpation av urinblåsan för att bedöma storlek, spänning och ömhet.
- Ultraljud av urinblåsan och njurarna.
- Urinprov och vid behov odling för att undersöka inflammation och bakterier i urinen.
- Röntgen eller MR av ryggen vid misstanke om skada eller tumör.
- Cystometri i utvalda fall, för att mäta trycket i blåsan medan den fylls.
Veterinären kan jämföra blåsans storlek före och efter ett försök att kissa. Om en stor mängd urin är kvar behöver veterinären skilja mellan ett fysiskt hinder i urinröret och en störning i blåsmuskeln eller slutmuskeln. En stor, slapp blåsa kan också uppstå efter ett tidigare urinstopp som tänjt ut muskeln.
Röntgen kan visa en förskjutning eller fraktur nära svansroten. MR kan ge mer information om ryggmärgen när skelettbilderna inte förklarar de neurologiska symtomen. Bland 45 katter som undersöktes för urininkontinens hade 18 (40 %) en sjukdom eller skada i ryggmärgen. Ryggmärgsskadorna omfattade bland annat trauma, diskbråck och medfödda missbildningar.
Behandling och uppföljning
Veterinären kan behöva tömma blåsan med kateter för att minska trycket och undvika att blåsmuskeln töjs ut. Valet av metod beror bland annat på slutmuskelns spänning, hur länge blåsan varit full och om skadan även påverkar urinröret. Vid en slapp blåsa kan vissa katter få hjälp med manuell tömning, men bara efter bedömning och praktisk instruktion från veterinär. Vid manuell tömning kan urin bli kvar. Veterinären kan kontrollera resturinen med ultraljud.
Behandlingen av den bakomliggande skadan pågår samtidigt. Vid återbesök följer veterinären om katten kan påbörja urineringen själv och hur mycket urin som stannar kvar. Av 61 katter med uppföljning efter en förskjutning mellan korsbenet och svanskotorna återfick 55 (90 %) förmågan att kissa på egen hand. Bland dem som återfick funktionen var mediantiden 5 dagar, men det tog som längst 52 dagar. Återhämtningen tog i regel längre tid hos katter med svårare neurologiska skador.
Förebyggande
- Förebygg skador genom en säker miljö, särskilt kring fönster, balkong och trafik.
- Behandla diabetes och andra sjukdomar som skadar nerverna i tid.
- Efter en operation i bäckenet eller ryggen behöver urineringen följas tills katten tömmer blåsan normalt.
- Planera regelbundna undersökningar hos veterinär vid kroniska urineringsproblem.
Vad betyder det för dig som kattägare?
Neurogen blåsdysfunktion hänger ihop med en skada eller sjukdom i nervsystemet. Om katten tappar kontrollen över urineringen eller inte kan tömma urinblåsan ska du genast kontakta veterinären. Berätta om katten nyligen har fallit, fastnat med svansen eller blivit svag i bakbenen. Vid uppföljning hemma kan du anteckna om katten själv går till lådan, om den får ut en tydlig urinportion och om pälsen förblir torr mellan lådbesöken.
Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.
Vanliga frågor
Kan katten läcka urin trots att blåsan är full?
Ja. En överfull blåsa kan släppa ifrån sig droppar utan att katten lyckas tömma den. Våta fläckar utesluter därför inte ett tömningsproblem, särskilt efter en rygg- eller svansskada.
Kan en svansskada påverka blåsan?
Ja. Vid en kraftig dragskada i svansen kan nervrötter nära korsbenet skadas. Nerverna till blåsan och ändtarmens slutmuskel kan påverkas samtidigt, även hos en katt som fortfarande kan gå.
Måste en katt med tömningsproblem få kateter?
Det beror på hur väl blåsan kan tömmas och om urinröret är öppet. Veterinären kan använda en kateter när katten inte får ut urinen eller när blåsan behöver hållas avlastad.
Hur märks det när blåsans kontroll kommer tillbaka?
Katten börjar själv söka upp lådan och får ut en tydlig urinstråle. Veterinären kan sedan bedöma hur mycket urin som finns kvar i blåsan, eftersom det fortfarande kan finnas resturin även efter en synlig urinering.
Redaktionen för Tassio
Källor
- Evaluation of prognostic factors for return of urinary and defecatory function in cats with sacrocaudal luxation, Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-07.
- Retrospective analysis of diagnoses and outcomes of 45 cats with micturition disorders presenting as urinary incontinence, Journal of Veterinary Internal Medicine, läst 2026-11-07.
- Feline urinary incontinence: a retrospective case series (2009–2019), Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-07.
- Management of Pelvic Trauma: Neurological Damage, Urinary Tract Disruption and Pelvic Fractures, Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-07.
- The Paralyzed Cat: Neuroanatomic Diagnosis and Specific Spinal Cord Diseases, Veterinary Clinics of North America: Small Animal Practice, läst 2026-11-07.
- Förlamning hos katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-07.
- Urinstopp hos katt, Agria Djurförsäkring, läst 2026-11-07.
- Disorders of Micturition in Dogs and Cats, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-07.
- Katten kissar inne, AniCura Sverige, läst 2026-11-07.
- Bäckenfraktur hos katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-07.
