Akut till veterinären
Sök akut om katten:
- Försöker kissa flera gånger utan att få ut urin eller bara får ut droppar.
- Jamar av smärta och går upprepade gånger till lådan utan att få ut en normal urinportion.
- Blir slö eller kräks samtidigt som den har svårt att kissa.
- Har en svullen eller öm buk tillsammans med urineringsbesvär.
- Blir mycket svag eller faller ihop.
En katt med urinstopp kan först verka förstoppad eftersom den sitter länge och krystar i lådan. Åk in direkt vid misstänkt stopp, även om det kommer några droppar urin.
Allmänt om tillståndet
Normalt innehåller kattens urin lösta mineralsalter. När urinens sammansättning, surhetsgrad eller koncentration ändras kan salterna falla ut och bilda mikroliter, små kristaller eller gruskorn. Hos katter är struvit (magnesiumammoniumfosfat) och kalciumoxalat vanligast. Med tiden kan mikroliterna klumpa ihop sig till större urinstenar.
En propp i urinröret kan bestå av en mjuk massa av protein och celler med kristaller inblandade. Det kan också finnas proppar med få eller inga kristaller. I en norsk undersökning av 119 katter med symtom från de nedre urinvägarna var propp i urinröret huvuddiagnosen hos 21,0 %.
Orsaker
- Koncentrerad urin, bland annat när katten får i sig för lite vatten.
- Foder som påverkar mängden lösta mineraler och urinens surhetsgrad.
- Urinvägsinfektion med vissa bakterier som kan höja urinens pH och gynna struvit.
- Individuell benägenhet för kristallbildning i urinen.
- Genetiska faktorer och rasbenägenhet för vissa typer av urinsten.
Olika mineral fälls ut under olika förhållanden. Struvit bildas lättare i neutral till alkalisk urin, medan kalciumoxalat kan gynnas av sur urin. Struvitsten hos katt bildas ofta utan bakterieinfektion. Ett urinsediment med struvitkristaller räcker därför varken för att ställa diagnosen infektion eller för att välja behandling.
Riskfaktorer
- Hankatter, som löper högre risk för urinstopp på grund av urinrörets form.
- Unga vuxna katter med besvär från de nedre urinvägarna.
- Ras kan påverka risken för vissa typer av urinsten. Perser, brittiskt korthår och scottish fold är exempel på raser där urinsten förekommer.
- Innekatter som rör sig lite, särskilt om de är överviktiga.
- Katter som främst äter torrfoder och dricker lite.
Faktorer som förknippas med urinsten och stopp är inte alltid desamma som för ett enstaka kristallfynd. Sambanden med ålder, ras och livsstil är osäkra för kristaller eller grus i blåsan hos en enskild katt. Själva kastreringen gör inte urinröret smalare. En propp eller liten sten kan fastna där hankattens urinrör är som smalast.
Vanliga symtom
I tidiga stadier kan mikrolitiasis vara helt symtomfri. Om små stenar irriterar slemhinnan eller om katten samtidigt har en inflammation kan följande märkas:
- Täta urineringar i små mängder.
- Obehag eller smärta vid urinering.
- Blod i urinen (hematuri).
- Urinering utanför kattlådan.
- Oro eller jamande vid urinering.
- Upprepade försök att kissa. Om en propp bildas kan katten få ut bara droppar eller inte kissa alls.
Blod i urinen och täta lådbesök kan också ses vid blåskatarr utan sten. Katten går ofta till kattlådan vid trängningar och kan lämna små urinportioner på flera platser. Det kan göra det svårt att avgöra hur mycket urin som kommer. Vid misstänkt stopp behöver veterinären undersöka blåsan och kontrollera om urinröret är öppet.
Komplikationer och följder
- Irritation i urinblåsan vid grus eller stenar.
- Proppar i urinröret och urinvägshinder.
- Tillväxt av gruskorn till riktiga stenar (uroliter).
- Akut njurpåverkan och störningar i saltbalansen vid urinstopp.
- Livshotande försämring vid ett kvarstående hinder.
När urinen inte kan rinna ut tänjs urinblåsan ut och njurarna får svårare att utsöndra avfallsämnen. Kalium kan stiga i blodet och påverka hjärtats rytm. Den akuta risken beror på stoppet och hur katten mår, oavsett om proppen innehåller struvit, andra kristaller eller främst organiskt material.
Diagnos hos veterinären
- Urinprov för analys av kristaller, blod och inflammationsceller samt urinens koncentration och pH.
- Biokemiska blodprover för bedömning av njurfunktion och salter vid misstänkt stopp.
- Ultraljud av urinblåsan där grus och mikroliter kan synas, liksom stenar och förändringar i blåsväggen.
- Röntgen för att hitta stenar som ger tydlig kontrast mot omgivande vävnad.
- Bakterieodling från urinen vid misstanke om infektion.
Urinsediment bedöms helst inom 60 minuter från provtagningen. I en undersökning av katter som fick både våt- och torrfoder fanns kristaller hos 24 % i färska prover som undersöktes inom 15 minuter. När delar av samma prover förvarades på olika sätt hade 92 % av katterna kristaller i minst en av de förvarade delarna. Vid misstanke om att kristallerna bildats efter provtagningen kan kliniken ta ett nytt prov för snabb undersökning.
På ultraljud kan veterinären se sediment som ligger längst ned i urinblåsan. Där kan även blod, celler eller annat material synas. Större mineralrika stenar kan ge en tydlig skugga bakom sig på ultraljud och synas på röntgen. Mikroskopiska kristaller bedöms i urinprovet. Om en sten tas ut kan en analys av själva stenen avgöra vilka mineral den består av.
Behandling och uppföljning
Ett enstaka kristallfynd hos en katt som mår bra behöver ofta bara värderas tillsammans med provets färskhet och övriga fynd. Vid besvär behandlar veterinären den konstaterade orsaken. Ett urinstopp kan kräva kateter för att öppna passagen samt övervakning av njurvärden och salter. Efter att hindret har avlägsnats kontrolleras att katten kan kissa själv.
Vissa struvitstenar kan lösas upp med anpassat veterinärfoder under uppföljning. Kalciumoxalatstenar går inte att lösa upp på det sättet. Vid behov kontrolleras med nya bilder om stenarna har minskat i storlek eller om en annan behandling behövs.
Förebyggande
- Ge balanserat helfoder av god kvalitet som passar kattens behov.
- Använd specialfoder vid benägenhet för stenbildning efter bedömning av stentyp och andra urinvägsfynd.
- Ge ständig tillgång till färskt vatten, gärna i en vattenfontän om katten föredrar rinnande vatten.
- Håll vikten under kontroll och katten aktiv.
- Regelbundna urinprov och ultraljud för katter i riskgruppen planeras utifrån tidigare fynd, till exempel stenar eller urinstopp.
Våtfoder kan öka vätskeintaget och göra urinen mindre koncentrerad. Vilken typ av specialfoder som passar beror bland annat på vilka mineraler som är inblandade. Ett foder som är avsett att försura urinen vid struvitproblem kan vara olämpligt vid kalciumoxalatsten.
Vad betyder det för dig som kattägare?
Mikrolitiasis i urinblåsan kan vara ett förvarningstecken på allvarligare problem i urinvägarna. Även om symtomen är små är det viktigt att lägga märke till om katten får ut en urinportion eller bara några droppar. Om katten får ont när den kissar, om du ser blod i urinen eller om lådbesöken ändras behöver den undersökas. Om kliniken vill ha ett urinprov hemifrån kan du samla det från en rengjord låda med strö som inte suger upp urin. Följ klinikens instruktioner om förvaring och tala om när urinen samlades. Vid tecken på stopp ska du åka in direkt.
Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.
Vanliga frågor
Måste en katt med kristaller i urinen behandlas?
Kristaller kan finnas i ett urinprov även hos en katt som mår bra. Veterinären väger in hur provet förvarades, om katten visar symtom och om det finns grus, sten eller inflammation.
Varför spelar provets temperatur roll?
När urin får stå eller kyls ner kan salter fällas ut. Då kan nya kristaller uppstå i behållaren efter provtagningen. Ett färskt prov gör det lättare att bedöma vilka kristaller som fanns i kattens urin.
Kan veterinären avgöra stentypen utifrån kristallerna?
Kristalltypen kan ge en ledtråd, men en katt kan ha struvitkristaller i urinen och en sten av ett annat mineral. Om en sten tas ut ger en laboratorieanalys säkrare besked om sammansättningen.
Kan en katt med urinstopp få ut några droppar?
Ja. Vid ett hinder kan en liten mängd urin ibland passera. Om katten upprepade gånger försöker kissa och bara får ut droppar eller inget alls behöver den akut veterinärvård.
Redaktionen för Tassio
Källor
- An investigation into the effects of storage on the diagnosis of crystalluria in cats, Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-07.
- Causes of lower urinary tract disease in Norwegian cats, Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-07.
- Feline lower urinary tract disease, Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-07.
- Så tar du urinprov på din katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-07.
- Urethral obstruction in cats: Predisposing factors, clinical, clinicopathological characteristics and prognosis, Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-07.
- Laboratoriediagnostik vid misstänkt njursjukdom hos hund och katt, Svensk Veterinärtidning / SLU, läst 2026-11-07.
- Urinvägskonkrement, Statens veterinärmedicinska anstalt, läst 2026-11-07.
- Urolithiasis in Cats, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-07.
- ACVIM Small Animal Consensus Recommendations on the Treatment and Prevention of Uroliths in Dogs and Cats, Journal of Veterinary Internal Medicine, läst 2026-11-07.
- Akutvård katt – när ska du söka hjälp och vad kan du förvänta dig?, AniCura Sverige, läst 2026-11-07.
- Feline abdominal ultrasonography: What’s normal? What’s abnormal? Renal pelvis, ureters and urinary bladder, Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-07.
- Urinstopp hos katt, Agria Djurförsäkring, läst 2026-11-07.
